Efter en paus är Månadens uppdrag sedan i maj månad tillbaka. Saknar du idéer på något att redigera finns ett antal uppdrag listade där. Det går även att lista uppdrag för andra att fixa.
Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.
För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
För att begära granskning av utkast till artiklar i arbetsytor/sandlådor som ännu inte publicerats hänvisas till Wikipedia:Utkastgranskningar
Senaste kommentaren: för 9 dagar sedan47 kommentarer7 personer i diskussionen
Är det bara min datamaskin som inte kommer överens med finessen "Wikispeech" som finns på svenskspråkiga Wikipedia?
Idag får jag inte några artiklar upplästa. I de flesta, kanske 80—90 procent, av ett stort antal slumpmässigt valda artiklar hörs det inte ett knyst och jag får inte ens ett felmeddelande när jag klickar på play-knappen. För en mindre del, kanske 10–20 procent, läses sidnamnet upp, men i stället för att därefter få brödtexten uppläst kommer en skylt med följande felmeddelande upp:
”
Kunde inte ladda ljud
Detta kan ske på grund av en dålig internetanslutning eller ett fel på servern. Vill du försöka igen eller stoppa uppspelningen?
Stopp | Försök igen
„
Detta felmeddelande läses upp av Wikispeech, men med ett uttal, långt e i internet och dy istället för du, som knappast kan imponera på projektets sponsorer.
Den enda sida där jag kan få texten uppläst idag är den här gamla sidan där jag för mer än 5 år sedan rapporterade ett antal uttalsproblem (varav en mindre del, till exempel bindestreck och tankstreck, nu är åtgärdade men de allra flesta problem återstår).
Jag tycker att det är svårt att förstå var man ska rapportera den här typen av driftstörningar till dem som är ansvariga för Wikispeech. Det borde finnas en statussida för Wikispeech, liknande den här sidan där man kan se om Wikispeech snurrar på som förväntat eller om det är något oplanerat eller planerat driftstopp och om detta redan är felrapporterat.
Tack för att du hör av dig om dina felmeddelanden och delar med dig av dina erfarenheter.
Vi är medvetna om att det är flera som undrar hur projektet fortskrider och vi kommer under hösten komma med uppdateringar kring projektet. Under tiden skulle vill uppskatta att du rapporterar eventuella buggar och andra konstruktiva förslag här https://www.mediawiki.org/wiki/Extension_talk:Wikispeech
Eftersom vi förstår att du varit nyfiken länge på funktionen och projektet vill vi gärna låta dig, och andra som är nyfikna, titta på den senaste versionen av talsyntesen. Du hittar den här: https://wikispeech.wmflabs.org/wiki/Demo_Begripsamtest,_sv Håll i åtanke att det är en demo och att vi fortfarande jobbar med utvecklingen.
Tack för länk och tro på att det kommer att bli bättre, men ni måste också sköta om driften av den befintliga versionen om Wikispeech-finessen ska var kvar här i svenskspråkiga Wikipedia.
Den exempelsida som du länkar till låter ju klart bättre än den testsida på svenskspråkiga Wikipedia som jag länkar till ovan. Jag har inte lyssnat på alla 16 testsidor som finns på den servern. Speciellt bra att ni har fått till uppläsning av tabeller vilket jag inte har sett tidigare. Här skulle man kanske vilja att uppläsningen av kolumnrubrikerna upprepades framför varje tabellcell för varje rad så att det man hör är
"...Fastighet, Tillbergska villan. Byggår, 1919. Arkitekt, Ivar Tengbom. Byggherre, Knut Tillberg. Fastighetsägare 2025, sydkoreanska staten. Verksamhet 2025, ambassad... " och så vidare.
Annars kan det nog vara svårt att komma ihåg ordningen av kolumnerna speciell när det finns flera kolumner som innehåller liknande data, till exempel namn, årtal eller mätetal.
Visst, det finns en del smärre uttalsproblem även på dessa sidor, till exempel
ordet "us" uttalas som US (you ess) på sidan Wikispeech feedback, en sida som bara kan redigeras av administratörer!
ordet "förlagrade" uttalas "i ett svep" som det stavas och inte som "för-lagrade" vilket vore det naturliga, på sidan Demo, sv
Du undvek att kommentera det akuta problemet med Wikispeech här i svenskspråkiga, så det kanske du har delegerat till någon av dina projektdeltagare, vem?, att hantera.
Det akuta problemet jag ville att någon skulle ta tag i och åtgärda bums, är alltså det som leder till felmeddelandet Kunde inte ladda ljud, till exempel i artikeln Tuna stift, som är det som gör att det knappast är någon mening att ha kvar Wikispeech-finessen här i svwp om Wikispeech-projektet inte kan säkerställa att tillgängligheten är bättre än vad vi upplever nu.
Det är rätt mycket ny funktionalitet som är på gång, vilket känns väldigt kul! Vi behöver dock omorganisera servrarna vi använder för att kunna säkerställa att den nya versionen ska fungera här på svenskspråkiga Wikipedia och arbetar för fullt med det.
Utvecklarna felsökte i eftermiddags, men det var tyvärr inget uppenbart fel. Vi tar det här väldigt seriöst och jag har beordrat övertid så att utvecklarna tittar på hur det kan lösas även nu under helgen. John Andersson (WMSE) (diskussion) 28 augusti 2026 kl. 19.57 (CEST)Svara
Hej, jag håller på att felsöka för fullt, och undrar en sak. Har du vid något tillfälle kryssat i rutan: "Läs extra information för vissa element"?
Menar du att du inte upplever något problem när du är på sidan Tuna stift? Vad förväntar du dig att se på en screenshot. Det syns inget annat där än ett popup-fönster med den citerade texten som dyker upp.
Intressantare kanske är att studera de nätverksanrop som sker är jag trycker på Play-knappen i nämnda artikel. Du kan ju jämföra följande med vad du själv får när du klickar på Play i denna artikel.
Enligt webbläsarkonsolen sker det totalt sex anrop, samtliga med statuskoden 200. Av dessa är det nummer 2, 3, 5 och 6 som går till wikispeech-producer. De andra två går till sv.wikipedia.org
Nummer 2 och 3 ser identiska ut med nummer 5 och 6, så det verkar som om Wikispeech kanske gör ett andra försök innan den ger upp.
När jag trycker på "Försök igen" upprepas nätverksanropen 1, 2 och 3 (men bara en gång) innan felmeddelandet på nytt läses upp.
Vet inte om det kan vara till någon hjälp i din felsökning, men svaret på det första i paret av nätverksanrop till wikispeech-producer, alltså nummer 2 och nummer 5 är följande:
error { code: "internal_api_error_RuntimeException", info: "[30356337a6ff9dc78842b2b9] Caught exception of type RuntimeException", errorclass: "RuntimeException" }
::::::code "internal_api_error_RuntimeException"
::::::info "[30356337a6ff9dc78842b2b9] Caught exception of type RuntimeException"
::::::errorclass "RuntimeException"
::::::
Texten på svwp blir bara lila, alltså inte som på den testsite som Amelia länkade till ovan, där blir hela meningen lila med de enskilda orden orange vartefter de läses upp. Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 10.29 (CEST)Svara
Vet inte om det är relevant för problemet, men jag har Röst=ursprungsinställning, medan du verkar ha Röst=stts_sv_nst-hsmm (ett för användaren helt obegripligt värde som ni får göra lite mer användarvänligt...).
Hej @Larske. Jag hjälper Viktoria med felsökningen. Hon bad mig att kolla upp ett felmeddelande som man får från API när man har en fungerande wikispeech och försöker slå på "Läs extra information för vissa element".
Där blir man uppmanad att kontakta en administratör om man tror att anropet varit felaktigt förbjuden. Visst är du administratör?
Är är felmeddelandet som man får i response från API
{
"error": {
"code": "abusefilter-disallowed",
"info": "This action has been automatically identified as harmful, and therefore disallowed. If you believe your action was constructive, please inform an administrator of what you were trying to do. A brief description of the abuse rule which your action matched is: -",
"abusefilter": {
"id": "113",
"description": "-",
"actions": [
"disallow"
]
},
"docref": "See https://sv.wikipedia.org/w/api.php for API usage. Subscribe to the mediawiki-api-announce mailing list at <https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-api-announce.lists.wikimedia.org/> for notice of API deprecations and breaking changes."
Det verkar som dina försök att skapa sidan Användare:Marc Maillard (WMSE)/Wikispeech preferences har fastnat i ett filter som är avsett att motverka den typen av spam som innebär att samma sida skapas flera gånger vilket är rätt vanligt när vi har med klottrare att göra. Jag har inte trängt in i detaljerna för detta filter och varför detta sker, men om du vill kan jag skapa denna sida med ett innehåll som i Viktorias motsvarande sida, så kan vi se om det sedan går bra för dig att ändra innehållet utan att fastna i filtret. Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 11.38 (CEST)Svara
Ok, jag förstår. Tack.
Det som är märkligt är att nu medan den här sidan inte existerar så fungerar wikispeech för mig utan problem. Jag ska först testa med att skapa sidan med blankt innehåll och ser om det blir skillnad.
Vi misstänker att en ändring i senaste versionen av mediawiki får wikispeech att fallera i vissa fall. Men det är svårt att hitta vad exakt som är ursprungsfelet. Jag hör av mig igen när jag har testat. Marc Maillard (WMSE) (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 11.47 (CEST)Svara
Problemet med abusefiltret verkar vara separat och handlar enbart om att uppdatera användarens inställningar. På nått sätt verkar det som att Marc inte får uppdatera sina inställningar från Wikispeech gadgeten. Vi kommer att kolla på detta separat från att få igång Wikispeech igen så att man kan lyssna. Det ser ut att vara ett serialiseringsproblem av just inställningar som gör att en parameter inte sätts korrekt. Håller på att testa detta från svenska wikipedia mot min lokala instans. Viktoria Hillerud (WMSE) (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 11.59 (CEST)Svara
Jag har nu testat att rulla ut en fix, så att läsaren ska fungera. Fixen förutsätter dock att inställningen "Läs extra information för vissa element" är avstängd. Det blir en separat fix.
Testa gärna nu och se om det fungerar att åtminstone läsa upp. Kom ihåg att ladda om sidorna ni haft öppna sedan tidigare.
Nu går det mycket bättre på de första tre slumpmässigt valda artiklarna som jag provade. Men i artikeln Valleydale 500 1981 blev det "Kunde in ladda ljud" efter meningen "Banunderlaget var asfalt". Meningen som börjar "Loppet vanns av..:" gjorde alltså att uppläsningen avbröts. @Historiker: får du samma resultat? Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 13.00 (CEST)Svara
På sidan Roland_Schimmelpfennig fungerar uppläsningen fram till den andra punkten i listan "Uppsättningar i Sverige". Även den femte punkten och den fjärde punkten från slutet i samma lista misslyckas uppläsningen med.
Loggas alla fel av typen "Kunde inte ladda ljud" på servern så att ni kan beta av dessa fel (i talsyntesen?) eller måste de rapporteras manuellt någonstans, var? Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 13.17 (CEST)Svara
Jag tror att det här kan vara relaterat till tecknet & och möjligtvis i kombination med siffror baserat på felmeddelandet som jag kan se när jag kör mot en lokal instans.
I gamla talsyntesen som används här på svenska wikipedia, verkar detta vara ett problem.
Jag testade lägga in texten som misslyckades på sidan Valleydale_500_1981, på vår demowiki som använder den nya talsyntesen, och då fungerar det: https://wikispeech.wmflabs.org/wiki/Demo_Begripsamtest,_sv (se sista paragrafen innan tabellen).
Det känns inte så meningsfullt att rapportera generella uttalsproblem, som mest troligt inte har med installationen på en specifik server att göra, på en "gammal version" av Wikispeech när det finns en nyare version på testservern. Att rapportera problem som kanske redan är åtgärdade är ju slöseri med tid, både för den som rapporterar problemet och för den som i bästa fall analyserar och besvarar problemrapporten.
Amelia efterlyste mina synpunkter på den nya versionen, se inlägg från 18.00 den 28 augusti 2026, och fick lite synpunkter i tråden ovan. Jag bad om att Användare:Larske/Testsida11 skulle läggas upp på testservern så att jag kunde höra vilka av de uttalsproblem som jag rapporterade för drygt fem år sedan som har åtgärdats och vilka som kvarstår, se inlägg från 18.18 den 28 augusti 2026, men har inte fått någon respons på detta.
Ni skulle också kunna skapa en Sandlådesida på testservern som är öppen för alla att redigera. Då kan den som vill testa sina exempel på den testsidan, åtminstone med standardinställningarna, innan man eventuellt rapporterar uttalsproblem som upptäckts här i svenskspråkiga Wikipedia.
Passar på att tacka dig för att du tryckte på att du ville ha tillgång, det hjälpte oss att upptäcka ett uttalsfel i ordet "ha" som för tillfället blir "hektar". Vår talsyntesleverantör åtgärdar detta åt oss just nu.
@Amelia Högberg (WMSE):Tack för möjligheten att lyssna på min testsida med den nyare versionen av Wikispeech.
En del av de rapporterade uttalsproblemen har nu försvunnit ▲ vilket är glädjande. Rösten är också behagligare att lyssna till än den "Plåt-Niklas" som är ursprungsinställningen i den gamla versionen.
Några problem kvarstår▼ och några uttal som fungerade hyfsat i den tidigare versionen fungerar inte längre▼. Du nämnde själv ordet/enheten "ha" som behöver helt olika uttal beroende på i vilken kontext det är placerat.
▼ Siffrorna i rubriken Larske/Testsida11 läses inte alls! I den gamla versionen lästes det som "elva".
▲ Fyra av sex "ord med märkliga uttal" är nu ok, men...
▼ för de mycket vanliga orden "de" och "du" är det fortfarande allvarliga uttalsproblem, värre än i den tidigare versionen!
▼ "kg" (kilogram) som tidigare uttalades "kilo" uttals nu som "ke-ge".
▼ "mW" (milliwatt) som tidigare uttalades "emm ve", uttalas i den nyare versionen som "megawatt" (MW) vilket är helt galet. Rätt uttal för mW är "milliwatt".
▲ Hur bindestreck mellan två tal ska uttalas kan man diskutera, i svenskspråkiga Wikipedia rör det sig oftast om en felaktig användning bindestreck för att skribenten inte har förmått sig att skriva tankstreck som antagligen är det som avses och då är kanske uttalet "till", alltså samma uttal som för tankstreck, ok.
▲ ISBN-nummer uttalas nu i sin helhet, åtminstone för exemplet på testsidan, men...
▼ uttalet av själva förkortningen "ISBN" har försämrats jämfört med tidigare version.
▼ Ordet "och" har fortfarande uttalsproblem, det hörs knappt någonting.
▼ Epost-adresser fungerar fortfarande inte.
▲ Exemplen i avsnittet "Vanliga förkortningar" låter nu ok när jag spelar upp dem på min stationära dator (med Windows11), men...
▼ ...det finns något problem när jag försöker med min mobil (med Android). Första gången stannade uppspelningen när rubriken Vanliga förkortningar skulle läsas upp. "Torktumlaren" på Playknappen bara snurrade och snurrade och det kom heller inget felmeddelande om att laddningen av ljud hade misslyckats. Efter att ha laddat om sidan flera gånger lyckades uppspelningen komma ytterligare två rader, men fastnar nu på raden med "Texten dvs..." Jag väntade mer än fem minuter men sen gav jag upp. Fungerar Wikispeech för detta avsnitt av testsidan på din mobil? (Andra som eventuellt läser detta får också gärna testa med sina respektive mobiler och berätta om det fungerar eller ej).
Passar på att berätta att vi just nu planerar evenemang kopplat till projektet där vi kommer berätta mer om vad vi gjort och planerar att göra. Vi kommer gå ut med mer information när vi väl har detaljerna klara. Hoppas det kan vara intressant. Amelia Högberg (WMSE) (diskussion) 9 september 2026 kl. 14.08 (CEST)Svara
@Amelia Högberg (WMSE): Tack för inlägget som jag fick syn på idag. Jag känner till sidan för att rapportera uttalsproblem där jag stoppade in ett antal problem i augusti 2021. I mars 2026 har Sebastian Berlin (WMSE) uppdaterat status som tyvärr inte alltid använder ett språk som är begripligt för en slutanvändare. Vad betyder till exempel lagt till i syntesen? När/var kan man lyssna på den rättade versionen och när planeras den bli tillgänglig för användare på svenskspråkiga Wikipedia? Den första frågan har senare besvarats genom att min testsida kopierades till testservern, tack för det, men någon tidplan för när uppdateringen blir tillgänglig i svenskspråkiga Wikipedia har vi inte sett, inte heller när de resterande rapporterade problemen kommer att åtgärdas. Även problem som har åtgärdats i "den nya versionen", som det med att "tredje delen av ett ISBN-nummer inte alls uttalades", har fått helt nya problem som att "ISBN-numret" uttalas "ISB-numret", alltså utan något "N" (som går att höra) som du kanske har hört på testsidan på testservern.
För sex av de rapporterade uttalsproblemen skapade Sebastian ärenden i Phabricator. Dessa är länkade i statuskolumnen vilket ger en viss återkoppling på att något händer - eller?
Den 7 april 2026 kommenterades dessa ärenden av användaren HannaLindgren.
Är detta samma som "vår talsyntesleverantör" som du refererar till i ditt inlägg ovan?. Användaren efterlyste i vissa fall "ett sammanhang" eller en mening där problemet kunde observeras och jag kompletterade därför några av ärenden med en hänvisning till min testsida där felet kunde upplevas. Ingen reaktion på detta efter snart fem månader.
Nämnda användares närvaro i Phabricator ser rätt sporadisk ut, det är ett eller flera år mellan de tillfällen som användaren dyker upp där. Så det där med att "något händer" verkar rätt osäkert.
Är Phabricator-användaren HannaLindgren fortfarande en aktiv deltagare i något av de Wikispeech-projekt som du leder?
Hoppas att du har fått en bra överblick över projektet Wikispeech och dess konkreta leverabler på något annat sätt än via Phabricator, som tyvärr översvämmas av ärenden som saknar någon som är tydligt utpekad som ansvarig för att respektive ärende kommer till ett avslut.
Mycket av det du upptäcker med talsyntesen sätter fingret på varför vi behöver jobba vidare med talteknologi anpassat för svenska och då särskilt under öppen källkod. Helt enkelt behövs mer resurser för att talteknologi på svenska ska fungera bra.
Det finns många aspekter som spelar in i förklaringen till varför felen blir som de blir, vad som behövs (taldata, compute, rätt kompetens för att nämna några saker), hur lång tid utvecklingen tar (längre tid än vad man kan tro) och processerna bakom utvecklingen (det är koordinering, avstämningar, kodning, kommunikation och mycket mer som går in i Wikispeech-arbetet). Så som det ser ut nu så har vi utvecklat den nya versionen, som har en ny talsyntesmotor, till en viss punkt tillsammans med vår talsyntesleverantör (det som vi diskuterade innan), för att den ska bli ännu bättre behöver vi fortsätta utvecklingen som sker genom flera insatser. Här kommer till exempel jobbet med vår taldatainsamlare in, vilken också utvecklats inom projektet och där vi inte bara jobbar med mjukvara utan också med jurister och att klura på hur vi hittar personer som vill bidra med att spela in sin röst. Så ja, konkreta leverabler finns det massor av, men vi behöver bli bättre på att dela dem med er!
Det blir även tydligt för mig som ny i projektet att vi behöver lägga mer fokus på att uppdatera våra Wikimedia-sidor med information som ger en bättre insyn i projektet som helhet, men också information som visar var vi för stunden ligger till.
Sen är ju tanken att vi inte bara ska utveckla en talsyntes utan också processer för att andra chapters och organisationer som vill utveckla en egen version ska kunna följa vår process så att de också kan utveckla en talsyntes på sina språk (här jobbar vi till exempel med baskiska och brasilianska i två andra projekt). Med det sagt så finns det redan saker släppta om arbetet, som förvisso inte svarar specifikt på dina frågor, men som kanske ger insyn i det jag nämnde ovan. Du kan hitta dokumentation här (https://se.wikimedia.org/wiki/Kategori:Ett_Wikispeech_f%C3%B6r_alla). Till dig rekommenderar jag till exempel Begripsams rapport om test av talsyntesen.
När det kommer till Phabricator är jag inte experten på området eller har tillräckligt med historik för att veta hur det använts i projektet, men jag har förstått att det påminner om Kanban-tavlor och är ett arbetsverktyg. Jag vet inte vad din erfarenhet av sånna verktyg är, men jag tycker i alla fall att det finns andra kommunikationsvägar som är bättre lämpade för att hänga med i en process. Till exempel de rapporter som jag nämnde innan. Men också vår huvudkanal https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikispeech. Metasidan är tyvärr inte uppdaterad som vi önskar, men är prioriterad att få sig ett rejält lyft kommande veckan.
Jag vill förtydliga att vi som jobbar i projektet har olika kompetenser som alla är otroligt viktiga för att vi ska nå våra mål och om du önskar att någon av oss är tydligare i vår kommunikation så får du gärna lämna saklig och konstruktiv feedback på vad du önskar förbättras. Eftersom jag leder projektet kan du alltid vända dig till mig direkt om projektet.
Phabricator fungerar bra för att rapportera och följa upp fel, men verktyget behöver kombineras med ett tydligt ansvar för prioritering och genomförande. En produktägare behöver prioritera backloggen utifrån användarnytta, och någon behöver följa upp att arbetet kommer framåt och att hinder undanröjs.
Personligen föredrar jag GitHub Issues, men det viktiga är en strukturerad process där varje ärende har ett unikt ID, en tydlig ansvarig och en begriplig status. Användaren behöver kunna se när ett fel är rättat och var rättningen faktiskt går att testa. Rapporter och informationssidor kan komplettera detta, men ersätter inte uppföljningen av rapporterade problem.
När det gäller mitt intresse för talsyntesen har jag inget särskilt eget användningsfall. Mitt intresse handlar främst om projektstyrning och vilken konkret nytta arbetet skapar. Jag tycker att det är rimligt att fråga varför ett projekt fortsätter i tio år om resultaten fortfarande inte motsvarar förväntningarna.
Att tekniken är svår och kräver resurser förstår jag. Men det behöver också finnas tydliga mål och tillfällen då man prövar om projektet ska fortsätta, ändra inriktning eller avslutas. Annars riskerar det att bli ett projekt som hålls i gång utan att användarnyttan blir tillräckligt tydlig.
Min fråga är därför: Hur bedömer ni om resultaten motiverar fortsatt satsning, och när skulle ni dra slutsatsen att resurserna kan skapa större nytta på annat håll?
Det jag reagerar på är att projektet fortsätter att få finansiering från Allmänna arvsfonden samtidigt som nyttan för användarna framstår som oklar. Att det finns pengar att söka och att fortsatt finansiering beviljas är enligt mig inte i sig ett tillräckligt argument för att fortsätta. Det avgörande måste vara vilka konkreta förbättringar målgruppen faktiskt får och om resultaten motiverar resurserna som läggs ned. Salgo60 (diskussion) 28 september 2026 kl. 00.06 (CEST)Svara
Viktigast i en talsyntes är att ingen information förvanskas eller bara "försvinner". Ett exempel på där så sker är den här engelska testsidan. där texten 20,000 species läses som "twenty species", alltså fel med en faktor tusen. En bra textuppläsare behöver tydligt varna för om det är någon information som inte kan uttalas och som därför bara hoppas över. Exempel på det är Testsida11 som läses som "Testsida".
Jag har idag inget personligt intresse av att få wikipediaartiklar upplästa. Visionen om att alla i hela världen ska kunna lyssna på Wikipedia på sitt eget språk kan man känna sympati för, men när projektet föddes fanns det knappast något AI och i dag, drygt tio år senare, kan ChatGPT, senast jag kontrollerade, läsa upp en text på cirka 60 olika språk och med en betydligt bättre kvalitet än nuvarande Wikispeech-röster. Att göra tal av skriven information på mänskliga språk är något som är jättesvårt, vilket du också nämner. En talsyntes utan assistans av något som liknar AI kan inte avgöra om krumelurerna bl.a. ska läsas som "bland annat" eller "bland andra", bara för att nämna ett exempel.
Den första kontakten som jag fick med Wikispeech var för mer än fem år sedan (3 juni 2021) när WMSE önskade att funktionen skulle läggas in som en finess i svenskspråkiga Wikipedia, se tråden Testa Wikispeech på Bybrunnen. I samband med detta testade jag av ren nyfikenhet lite på några slumpmässiga artiklar och några av de problem som jag då stötte på samlade jag, mellan 3 juni och 23 juli 2021, på sidan Användare:Larske/Testsida11 och senare, den 26 augusti 2021, på den sida för felrapportering av uttal av enskilda ord som skapats av WMSE samma dag. Det är knappt någon mer som har rapporterat några fel på den sidan och eftersom projektet då hade fått slut på sponsormedel(?) gavs det inte någon återkoppling förrän den 31 mars 2026. Detta är såklart ingenting som du kan lastas för, men eftersom du frågade så vill jag ge lite bakgrund från mitt perspektiv och mina erfarenheter.
Tack för lästipset om rapporten från testmötet med Begripsam för ett år sedan (11 september 2025). Den har jag läst för länge sen och undrar förstås vad som hände med "Vi återkommer till rösten vid en senare utvärdering". Den röst som finns som default på testservern låter bättre än den som fanns när jag testade 2021 och, gissar jag, när Begripsam testade för ett år sedan.
När det gäller Phabricator känner jag inte till vilken policy som WMSE har för att använda detta verktyg, men uppenbarligen finns det flera medarbetare som använder det mycket frekvent. Ett exempel är att Phabricator tasks hänvisas till när det gäller status för de uttalsproblem som inte redan var åtgärdade i mars 2026. Från mitt perspektiv hamnade de därmed i ett svart hål utan någon synlig progress (eller plan för när problemet kan vara löst) sedan april 2026 men det har jag redan nämnt i tidigare inlägg i den här tråden.
Jag välkomnar såklart det du skriver om "att vi behöver lägga mer fokus på att uppdatera våra Wikimedia-sidor med information som ger en bättre insyn i projektet som helhet, men också information som visar var vi för stunden ligger till." Det jag har läst om Wikispeech-projektet kommer just från WMSE:s webbsidor och från Allmänna Arvsfonden. För ett projekt som bränner en miljon i kvartalet är det märkligt om sponsorerna inte vill ha en tydlig bild över "hur det går" mer frekvent än en gång per år, men just Allmänna arvsfondens projekthantering verkar ju vara ifrågasatt av Riksrevisionen och fonden är föremål för en utredning med dessa direktiv, så de har kanske annat att tänka på.
När det gäller leverabler/delmål/progress/risker i projektet, sånt som hör till en levande tidplan om du frågar mig, vill jag uppmärksamma dig på att det sedan några år verkar vara WMSE-standard att under rubriken Tidplan på wikisidan för projektet, till exempel Ett Wikispeech för alla, inte presentera ett dugg av ovanstående tidplaneinformation; inga tidpunkter, inga aktiviteter, inga ansvariga, bara en länk till projektet i Phabricator. Det är till sidan Projekt 2026 som man kommer om man som extern besökare på WMSE:s huvudsida klickar på länken "Aktuella projekt" i navigationsrutan längst ned på sidan. Vill man veta något mer om tidplanen blir man alltså hänvisad till den här projektsidan i Phabricator. Flera av de "tasks" som finns där ligger, ibland efter flera år, i status "Open, Needs Triage" och saknar någon person under "Assigned To".
Avslutningsvis en lågt hängande frukt: Wikispeech för alla är på WSME-webben kategoriserat som ett Ofullständigt uppstartat projekt vilket beror på att punkten "Projektledning inleds" kvarstår på checklistan som finns på projektsidan. Exakt vad som krävs för att "Projektledning inleds" ska anses vara avklarad kanske någon av dina projektledarkollegor kan informera om.
@Larske och @Salgo60 Tack båda för svaren. Det är många punkter ni kommer med och jag behöver tid på mig för att gå igenom och återkoppla så väl jag kan. Det finns fortfarande mycket för mig att gå igenom och komma ikapp så här drygt en månad in i projektet, sakerna ni lyfter hjälper mig att komma djupare ner i vårt arbete.
Tack för återkopplingen. Jag förstår att du är ny i projektet och behöver tid för att sätta dig in i både historiken och alla frågor som lyfts inte heller ligger på ditt bord utan borde vara något som medlemmar diskuterar...
Min poäng är egentligen inte att just du ska lösa allt detta. Mina frågor ligger på en annan nivå: om projektet fortfarande är rätt väg framåt, om teknikutvecklingen har sprungit förbi delar av den ursprungliga lösningen, om Wikimedia Sverige är rätt organisation för den typ av mjukvaruutveckling som nu krävs – eller om det finns betydligt mer lågt hängande frukter där resurserna skulle skapa större nytta.
En oro jag har är också att återkommande bidragsfinansiering utan tillräckligt tydliga och användbara leveranser i längden riskerar att skapa badwill, inte bara för projektet, Wikimedia Sverige utan även för Wikimedia-rörelsen. Det vore olyckligt.
Nja, jag tänker inte bara på finansieringen utan också på människors tid och kompetens. Som sagt, talsyntes för alla Wikipedias språk är inte direkt det enklaste projektet att ro i land...
Jag vet själv hur det kan vara. I ett utvecklingsprojekt fick jag en gång klagomål på hanteringen av ï. Det tog mig tio minuter att inse att det faktiskt var två prickar över i och inte smuts på skärmen... 😉 Skall man hantera talsyntes innebär ju det massa parametrar som språk, uttal, namn, dialekter, tecken, förkortningar och massor av specialfall ovanpå det.
Att vi inte har hunnit uppdatera er och det varit svårt att få igenom och få gehör för de fel som hittats kan vi bara än en gång be om ursäkt för. Jag ser frustrationen och vi kommer jobba fram en process där det blir tydligare vad som upptäckts och hur och om det åtgärdas som också ska vara öppen även efter projektets slut. Likaså kommer vi jobba för att skapa tydliga leverabler. Och självklart är det otroligt viktigt att ingen information förvanskas eller förvrängs vid en uppläsning.
Tio år är en lång tid, absolut, men här handlar det om tio år då vi under en femårsperiod inte haft något aktivt projekt där vad vi kunnat göra är att underhålla mjukvaran så att den inte går ner. Allmänna Arvsfondens finansiering är den första större finansiering som gjort att vi kunnat börja lägga grund för mycket av det som legat i idéstadium eller pilotats i de första projekten.
Det är förståeligt att förväntningarna ligger högt när man vet vilka proprietära lösningar som finns där ute. Förväntningarna kan inte likställas och vi har ett arbete framför oss i att vara tydliga med vad man kan uppnå med budgeten och resurserna vi har i projektet. Ni vet ju själva hur stora miljardbudgetar de stora tech-bolagen har och ni förstår ju också hur många anställda de har för att utveckla samma sak som vi gör. Budgeten för det här projektet ser stor ut i relation till vår kontext, men den är liten sett till teknikutveckling generellt. Många techbolag är svarta lådor, vi vet inget till lite om deras data, deras processer, kod m.m. Vid projektslut ska vi leverera på alla dessa punkter, där finns en stor skillnad. Och nej, vi har ännu levererat på det, men jag går i god för att det finns leverabler som vi kommer kunna presentera. Det finns både tekniska och samverkande leverabler som kommer ur projektet och som har värde för både svenska och globala rörelsen.
För att bli personlig så valde jag att ta mig an det här projektet inte för att det skulle vara lätt utanför att jag tror starkt på att vi som ett samhälle vinner på att utveckla teknologi med öppen källkod och särskilt språkmodeller. Jag har tidigare jobbat i andra projekt där man utvecklar språkmodeller under öppen källkod och är humanist i grunden, jag ser att makt finns i språket. I förlängningen innebär det här för mig att vill man vara med och forma och påverka samhället behöver man vara med och forma den här typen av teknik. Den möjligheten får vi inte om de som beslutar över den sitter med ett hav mellan oss, och det får vi inte om tekniken utvecklas bakom lyckta dörrar. Jag är övertygad om att ni och många som läser det här håller med om den principen och står bakom den demokratiska idén om att kunna dela och forma tekniken tillsammans. Den kanske inte är spikrak, den kanske inte är lika snygg, den kanske inte är lika effektiv och snabb, men den är vår. Och för att den ska vara vår så behöver vi ha kunskap och erfarenhet att utveckla den. Därmed är ett värde av projekt som Wikispeech just att vi får erfarenheten av att utveckla tekniken. Vår rörelse är dessutom särskilt lämpad att sprida den erfarenheten och kunskapen vidare till andra som inte har samma resurser som oss.
Phabricator är som tidigare nämnt ett arbetsverktyg som har den ovanliga funktionen att vara öppen för alla. Återigen, vill ni veta mer om något specifikt, fråga oss gärna.
Jag vill påminna om att vi har årsmöten där beslut fattas om vår riktning och att det är efter dem vi förhåller oss. Vi fortsätter på den linje som demokratiskt beslutats tillsammans och vi måste också förhålla oss till det avtal som följer av att ta emot medel från Allmänna Arvsfonden. Hur och om det blir en nästa etapp avgörs så klart av alla er som på olika sätt engagerar sig i föreningens verksamhet, vi bidrar med att presentera förslag och vägar framåt. Det är helt enkelt på årsmötet ni hittar ert forum för andra idéer och vad som ska prioriteras.
För det här projektet finns det massor av spännande alternativ som både kan innebära en fortsatt utveckling av syntesen men också språkbevarande arbete, digital tillgänglighet nationellt och globalt samt utbildningar. Saker vi redan sett komma ur projektet. Vi har redan mindre projekt på gång med Wikimedia Baskien och Wikimedia Brasilien som båda anslutit för att de vill kunna utveckla sina versioner av Wikispeech/jobba med språkbevarande.
Gällande målgruppen så beror det på vem du syftar på som målgrupp, men vi riktar oss mot de som har en funktionsnedsättning som påverkar deras möjlighet att ta in text. Vi samarbetar därför nära flera funktionsrättsorganisationer där vi låter användargrupper testa både talsyntesen och taldatainsamlaren. Baserat på den feedback vi får från dem så utvecklar vi verktygen så att det passar deras behov.
Våra samarbetspartners inom funktionsrättsorganisationerna ser ett stort värde i projektet och det är därför de valt att ansluta sig. De ser nyttan med att medverka i att utveckla inte bara en talsyntes utan även en infrastruktur som kan leda till att exempelvis de med dialekt, språkfel eller brytning ska kunna använda talteknologi lika obehindrat som alla (vilket de inte gör idag!). För att skapa förutsättningarna för att vi ska kunna fortsätta samverka, bygga vidare på tekniken och kunna jobba nära målgruppen har projektet som mål att etablera Tillgänglighetsakademin.
När det kommer till rapporteringar och Allmänna Arvsfondens interna processer så kan jag inte uttala mig om hur de jobbar. Min erfarenhet säger att de jobbar rätt standardmässigt med kontinuerlig rapportering som brukar ske inom 6, 12 eller 18 månader. Däremot så har vi dialog med dem oftare än så och de kan be oss om klargöranden och kan komma med önskemål/förslag för att få bättre insyn i arbetet, precis som ni också kan göra.
Vi jobbar just nu för fullt för att gå igenom alla sidor och uppdatera all information så att alla ni som vill veta mer kan följa den senaste utvecklingen. För den här veckan ligger fokus på Meta-wikin, huvudkanalen för projektet. https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikispeech Arbetet och uppladdningen kommer ske i etapper under den här och nästa vecka. Efter det kommer vi att titta på att utveckla informationen på andra wikisidor.
Klicka på länken som jag skrev i mitt förra inlägg. På rad 8 i tabellen ser du Sidinformationsmodell wikitext och en länk för att ändra. Den länken leder till den här sidan.
Jag ser att det är radbrytningar efter den inledande måsvingen och före den avslutande måsvingen i Preferences, men vet inte om det är något som kan störa tolkningen av filen. Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 12.45 (CEST)Svara
OK, men det är nog ett stickspår i dagens felsökning, Viktoria verkar ha skrämt igång Wikispeech ett snäpp nu även om typ var tredje artikel har problem med ljudladdningen vilket troligen inte har med de personliga inställningarna att göra. Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 13.21 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 5 dagar sedan7 kommentarer5 personer i diskussionen
Jag har varit djärv och skapat sidan WP:Artikelgranskningar - utkast som en uppsamlingsplats för önskemål om granskningar av utkast. Det finns inga krav på att bidra till denna verksamhet, men om alternativet är publicering av svaga artiklar i artikelrymden med därpå följande raderingar, flyttar, engagerade diskussioner osv så kanske denna plats kan vara en lämpligare födelseplats för svaga artiklar. / ANHN✎18 september 2026 kl. 10.14 (CEST)Svara
Mycket bra, det gör livet enklare för mig som patrullerare. Återkoppling är enkelt göra nu, medan förut behövde jag bedöma om flytt, radering, tillfixning, mallning samt ändå en återkoppling Yger (diskussion) 18 september 2026 kl. 10.22 (CEST)Svara
Tack för initiativet! Jag iw-länkade igår projektsidan, så den synkar med en:Wikipedia:Drafts och ett antal andra wp-versioners liknande projekt. Kanske kan man se det här som ett tecken i tiden, att vi nu har behov av denna funktion (såsom enwp fick sitt behov för länge sedan). --Paracel63 (diskussion) 23 september 2026 kl. 14.51 (CEST)Svara
@NnieAndersson: Till hjälp att plocka fram en lista vilka objekt som behöver kompletteras i Wikidata om man vill att KSO-befattningarna ska vara "dubbellänkade" enligt ditt önskemål ovan, det vill säga att alla personer som är eller har varit KSO för en svensk kommun har såväl KSO-befattningen som ett värde på egenskapen befattning (P39) som att personobjektet ska finnas som värde för egenskapen regerings- eller förvaltningschef (P6) i respektive kommunobjekt kan följande frågor användas:
Länk till fråga som ger en lista på (just nu 109) personobjekt som finns som värde på egenskapen regerings- eller förvaltningschef (P6) i ett objekt för en svensk kommun, men där personobjektet saknar KSO-befattningen som värde på egenskapen befattning (P39) och som därför resulterar i att KSO-befattningen inte syns i den faktaruta som mallen {{Faktamall biografi WD}} skapar i personartikeln.
När alla dubbellänkningarna finns på plats bör båda dessa fråga returnera helt tomma listor. Detta är dock ingen garanti för att alla KSO:er finns i Wikidata, bara att person- och kommunobjekt är samstämmiga. När så är fallet kan vi skapa en fråga som letar efter eventuella "luckor" i KSO-följderna (och därmed i Borgmästarlistorna) för de svenska kommunerna.
Om jag tolkar reglerna för den pågående Veckans tävling rätt, finns det många poäng att hämta här för den som gillar rosettjakt.
Senaste kommentaren: för 22 timmar sedan50 kommentarer18 personer i diskussionen
Det har ju varit flera försök att ändra stavningen av ukrainska ortnamn i våra artiklar, men hittills har vi hållit emot då de "äldre" namnformerna använts av media och rekommenderats av språkvårdande organ. Nu kommer inte längre det argumentet att hålla; Institutet för språk och folkminnen (Isof) har utfärdat en rekommendation att ändra skrivningen av ett antal ortnamn på svenska. SVT och SR kommer att följa rekommendationen. TT kommer att avvakta. SVT om detta: Nya språkregler: Nu ska Kiev bli Kyjiv. De orter som berörs är Kiev, Odessa, Donbass och Tjernobyl, som enligt Isof nu ska skrivas Kyjiv, Odesa, Donbas och Tjornobyl. Vi kan nog räkna med att berörda artiklar kommer att redigeras. Wikipediagemenskapen behöver därför ta ställning till om vi ska följa rekommendationen eller avvakta utvecklingen. Personligen förordar jag att vi följer rekommendationen. Tekannan (diskussion) 21 september 2026 kl. 17.08 (CEST)Svara
Det här är rätt tramsigt. Vi har egna namn på utländska orter. Det är inte tydligt vilket som är den lokala namnvarianten, se pms:Turin/Torino eller för den delen Génève/Genf/Ginevra. Vi bör absolut fortsätta att hålla emot. Edaen (diskussion) 21 september 2026 kl. 18.06 (CEST)Svara
Vad menar du med egna namn? De namn som Isof rekommenderar är enligt vedertagen transkription från ukrainska till svenska. Vi bör inte blanda in hur namn skrivs på andra språk eller vad som är den lokala namnvarianten. Nu rör diskussionen vilken av de två svenska skrivsätten som ska användas, enligt normalregeln (Kyjiv) eller enligt den undantagsregel som gällt i många år (Kiev). Tekannan (diskussion) 21 september 2026 kl. 18.27 (CEST)Svara
Det tyngsta argumentet mot att ändra stavningen har varit att translittereringen Kyjiv med flera inte har fått tillräckligt genomslag i svenskan. När nu Isof och SVT också kommer att gå över till den stavningen anser jag att det argumentet har fallit och att vi därför ska använda Kyjiv med flera som artikelnamn (men självklart nämna de äldre/alternativa stavningarna.) Sjö (diskussion) 21 september 2026 kl. 22.44 (CEST)Svara
Tekannan: Poängen var väl rätt tydlig: "Kiev" är inte en transkription av vare sig ukrainska eller ryska utan en hemsnickrad men väletablerad namnform, ungefär som "Köpenhamn". Det är inte ett "undantag", utan snarare ett tecken på att staden är välkänd och omskriven på svenska, på liknande sätt som städer i västra Europa.
Hur den här diskussionen kommer att förlöpa är förutsägbart, men till slut ändras alltid svwp:s stavning. Det kommer att hända nu med. Som alla säkert vet så har Sverige haft förbindelser med Ukraina sedan 1100-talet då Olof Skötkonungs dotter gifte sig med storfursten. På 1700-talet blev kontakterna intensifierade i samband med Karl XII:s fälttåg. I en 1600-talshandskrift hos Riksarkivet skrevs namnet Kioff och i en handskrift som hade koppling till de återvändande krigsfångarna efter det svenska nederlaget skrevs namnet Kiow. Först under andra halvan av 1700-talet slog Kiev igenom. Då som ett inlån från tyskan. /Ascilto (diskussion) 21 september 2026 kl. 23.52 (CEST)Svara
Håller med Ascilto att utfallet är givet. Sen så levde Ingegerd Olofsdotter på 1000-talet, inte 1100-talet, även om flera av hennes ättlingar återkom som nordiska gemåler i såväl hennes eget som efterföljande århundraden. Ricjac22 september 2026 kl. 06.16 (CEST)Svara
Jag använder själv Kyjiv i till exempel Wikipedia inifrån från 2022, så jag har inga principiella invändningar, men jag tycker att vi bör avvakta så länge som det inte är tydligt att det finns en ny norm. Wikipedia bör inte driva en egen linje, utan spegla samhället så gott det går. Går TT och därmed svensk tidningsnorm också över till Kyjiv tycker jag att vi också skall göra det, omedelbart. /Julle (disk.) 22 september 2026 kl. 08.03 (CEST)Svara
Naturligtvis, men om både svensk myndighetstext (vilket redan har skett) och dominerande svensk media (vilket nu delvis sker) går över till en stavning är det normerande för samtida offentlig text. Vi bör inte gå i bräschen för nya stavningar, men inte heller bör vi avvika från vad samhället runt oss skriver.
Själv tycker jag i de flesta (men uppenbarligen inte alla) fall att det är olyckligt, och att det inte är ett problem att skriva Köpenhamn, Kina, Peking, Armenien, Grekland och så vidare – lika lite som det är ett problem att Sverige heter Ruidian på kinesiska. Men vi bygger på att förhålla oss till aktuellt källäge, inte på vad jag själv vill. /Julle (disk.) 22 september 2026 kl. 13.17 (CEST)Svara
Jag kan förstå att det med tiden krävs en anpassning, men jag anser inte att vi måste utgå från att vi skall följa TT utan dröjsmål. För min personliga del säger och skriver jag fortfarande Burma och Vitryssland, men jag driver inte längre linjen att vi skall byta tillbaka här. Tostarpadius (diskussion) 22 september 2026 kl. 15.46 (CEST)Svara
"Kiev" är ju det svenska namnet för staden. Det nya namnet kanske är "bättre" på det sätt att det är mer likt det latinska namnet, men den anledningen till namnbytet tycker jag är fattigt. Inte skulle vi sluta använda de svenska namnen för ek, bok och al och i stället använda Quercus robur, Fagus sylvatica och Alnus. På samma sätt borde vi inte byta namn från Kiev till Kyjiv bara för att politiken vill det. FeatherlessCat (diskussion) 26 september 2026 kl. 13.42 (CEST)Svara
Den nya stavningen är enligt accepterade regler för transkription av ukrainska till svenska. Det har ingenting med något latinskt namn att göra. Bägge skrivsätten är därför svenska, ett traditionellt och ett enligt svenska språkregler. Se Peking / Beijing - samma problemställning. Där har Wikipedia valt att behålla den traditionella skrivningen. Tekannan (diskussion) 26 september 2026 kl. 13.48 (CEST)Svara
Jag får erkänna mig ha fel, jag måste blandat ihop något. Men "Kiev" är fortfarande det etablerade svenska namnet för staden sedan 1700-talet och "Kyjiv" är det ukrainska translitterering namnet för staden. Platser och namn är inte alltid samma i andra länder, t.ex. Grekland (Hellas), och det är helt okej. Språket bestäms inte av något institut eller av politiken, men det påverkas dock av det. Vi bör därför inte ändra stavelsen bara för att Isof vill det och istället vänta tills det faktiskt används av människor och inte bara medierna. FeatherlessCat (diskussion) 26 september 2026 kl. 14.34 (CEST)Svara
Jag förstår. Det stämmer att Kiev är det etablerade svenska namnet för tillfället. När det ändras och folk börjar använda Kyjiv istället (och det verkar vara ditåt det bär) så ska också vi ändra. Detta tolkar jag det som att diskussionen också kommit fram till. Sabelöga (diskussion) 26 september 2026 kl. 14.51 (CEST)Svara
"Kyjiv" är inte en ukrainsk translittering, det är en svensk transkription av det ukrainska namnet enligt regler som tillämpats länge vid transkription från ukrainska till svenska. Kiev (och de tre andra aktuella ortnamnen) har varit undantag från dessa regler just på grund av "traditionell skrivning". Att skriva "Kyjiv" är alltså inget nytt påhitt i svenskan, däremot så har det fram tills nu rekommenderats att skriva "Kiev" - vilket alla har gjort! Vårt vägval är därför att välja ett av de två svenska skrivsätten. Så länge Kiev är det etablerade namnet på svenska så bör det också användas här. Den dagen Kyjiv dominerar, inte bara i media utan även när "vanligt folk" skriver, så är det dags att byta. Där är vi inte än. Tekannan (diskussion) 26 september 2026 kl. 15.16 (CEST)Svara
Dettta med att övergå till lokala namn är på sikt ett allvarligt hot mot alla europeiska kulturspråk i allmänhet och svenskan i synnerhet. Vi hakar snabbt på alla trender och överger de hävdvunna benämningarna. När kommer detta till EU? Skall alla behöva kalla Tyskland Deutschland? Skall vi behöva byta namn på alla intalienska städer där vi efter tysk förebild har egna former? Skall vi inte längre kunna tala om Themsen i London och Tibern i Rom? Vem skall få avgöra vad Donau skall kallas? Landet där den flyter längsta sträckan? Hur länge skall detta få pågå? Jag vet att språk alltid har utvecklats under yttre tryck, men det har oftast skett organiskt och inte genom diplomatiska påtryckningar. Kan bytet av Konstantinopel till Istanbul ha varit det första exemplet på det senare eller finns det äldre? Petrograd? Att byta transkription av exempelvis personnamn är en helt annan sak, även om jag menar att traditionella sätt att skriva om historiska personer, som exempelvis Filip Melankton, måste anses vara korrekta också idag. Tostarpadius (diskussion) 22 september 2026 kl. 06.55 (CEST)Svara
jag ser det som stor skillnad på transkribering av, för svenska språket, okända orter och de som under århundraden/årtionden haft en svensk stavning. Kiev är den stavning svenska språket haft 300 år (enligt ovan), och jag ser inte det som en transkribering lika lite som jag ser Prag (Praha på tjekiska) som en transkribering. Jag anser därför vi skall avvakta tills det slår sig in i språket. I övrigt ska vi följa transkriberingen från ukrainska. Adville (diskussion) 22 september 2026 kl. 08.17 (CEST)Svara
Personligen anser jag att transkriberingar eller stavningskorrigeringar är ganska irrelevanta argument för orter som av hävd har "svenska namn", med svenska stavningar och svenska uttal. Om vi skriver Kiev beror det på att just den staden har ett namn enligt svensk språklig tradition, oavsett hur det skrivs på andra språk. Och frågan bör inte styras av politiska beslut och hänsynstaganden. Dock - vår yttersta plikt är gentemot läsaren och att hen kan ta till sig det som vi skriver. Så med tiden får vi väl rätta oss efter en förändrad praxis i myndighets- och medietext. Den kommer säkert. Men vi kan gott avvakta. Janders (diskussion) 22 september 2026 kl. 10.00 (CEST)Svara
Intressant. Det visste jag inte. Ukraina har länge arbetat för att andra språk ska transkribera ukrainska namn från ukrainska och inte från äldre ryska namn. Det har såklart en politisk dimension, men också en språklig och kulturell. Ryssland har å sin sida en uttalad ambition att utplåna den ukrainska kulturen och egenarten, som Ryssland menar är obefintliga. Det har också både en politisk och en språklig/kulturell dimension.
Institutet för språk och folkminnen har inte agerat på regeringens uppdrag eller för att anpassa sig till regeringen. Deras motiv är konsekvens: Att äldre försvenskningar ska ändras i enlighet med och anpassas till hur andra ukrainska namn transkriberas. Det är ett rent språkligt motiv. Och det låter helt rimligt att ukrainska namn ska transkriberas från ukrainska och inte från ryska. /Ascilto (diskussion) 22 september 2026 kl. 16.56 (CEST)Svara
Nu skriver institutet även i sitt pressmeddelande, i ett citat av Ola Karlsson, Isofs representant i Mediespråksgruppen, att "dessutom finns det politiska hänsyn i den här frågan. Många uppfattar den som laddad, eftersom stavningen Kiev förknippas med gamla latinska stavningsformer från Sovjettiden". Men vi behöver inte strida om just det. Min anmärkning gällde främst att man nog inte bör ta på sig rollen att tillrättalägga åsikter. Janders (diskussion) 22 september 2026 kl. 17.38 (CEST)Svara
Jag har inte tillrättalagt några åsikter, utan vad jag uppfattade som ett faktafel. Att Isof är medvetna om att frågan har politiska implikationer, är inte detsamma som att de tagit politiska hänsyn i sin rekommendation. Om de skriver att den grundar sig på språklig konsekvens, så finns det ingen anledning att ifrågasätta det. /Ascilto (diskussion) 22 september 2026 kl. 17.51 (CEST)Svara
Jag tycker att det är uppenbart att man tagit politiska hänsyn. Visst, man hänvisar till konsekvens i namnsättning, men man tillämpar den inte genomgående, man väljer till exempel att inte tillämpa den på danska namn. När man i samma sammanhang nämner nämner att det finns politiska hänsyn menar jag att det är ganska tydligt att de åtminstone delvis även är dessa som vägt in. FBQ (diskussion) 27 september 2026 kl. 12.39 (CEST)Svara
Sidospår, för jag kan inte låta bli: "Ordet bör kan knappast missuppfattas"
Jag vågar en peng på att "bör" är ett av de mest misuppfattade orden som finns mellan östliga och västliga svenska dialekter. I Finland är "bör" tvingande, i Sverige mera av ett förslag. En genuint lurig jävel när man flyttar emellan. Torbjörn Björkman (diskussion) 24 september 2026 kl. 00.47 (CEST)Svara
Ok, det villkoret framgick inte. Det här då: Chrisitania blev Oslo ett par år innan Konstantinopel blev Istanbul. Eller Nya Amsterdam som blev Nya York några hundra år tidigare LittleGun (diskussion) 23 september 2026 kl. 17.27 (CEST)Svara
Konstantinopel och Istanbul, Christiania och Oslo är inte relevanta. I de fallen handlar det om namnbyten. Här är det bara namnformen och den följer inte med i transkriberingen. Transkribering är en konvention för att skapa en skrivform där det inte redan finns något. Varken Київ eller Киев har någon självklar överföring till svenskan. Vill man använda det ukrainska skrivsättet får man använda Київ. Att Kyjiv är ukrainska och Kiev ryska är inget som finns på plats utan något som ges den innebörden här. Edaen (diskussion) 23 september 2026 kl. 20.21 (CEST)Svara
Såväl Kyjiv som Kiev är svenska namnformer. Som jag tolkar ovanstående diskussion finns det i dagsläget inte konsensus i gemenskapen att ändra vår skrivning från Kiev till Kyjiv. Om någon annan har en annan tolkning av diskussionen så är det bara att invända mot min tolkning! Tekannan (diskussion) 23 september 2026 kl. 21.53 (CEST)Svara
På förekommen anledning: När (snarare än om) vi ändrar, så skall vi respektera det faktum att många läsare kommer att hitta artiklar via de äldre gängse "svenska" namnformerna. Dessa skall redovisas ordentligt, och i fetstil, i ingressen. Det kan finnas skäl att nämna de politiska aspekterna vad gäller namnvalen, litet längre ner; men inget skäl att låtsas som om de ryska och ryskinfluerade namnformerna inte skulle existera.
@DKjellby: Jag återställde nyss fetstilen för namnformen Danzig i artikeln Gdańsk, som du ersatte med kursiv stil för några månader sedan. Skälet är väsentligen detsamma som i allmänhet när vi har artiklar med alternativa och (åtminstone i äldre texter) vanliga namnformer; se ovan. Jörgen B (diskussion) 24 september 2026 kl. 19.14 (CEST)Svara
Det kan ju vara värt att börja fundera på vad det kommer att betyda för andra artiklar. Skall Kievrus också byta namn? Etablerade namnformer på begrepp skall ju normalt inte ändras, det heter fortfarande Königsbergs sju broar, men då kan man ju fundera om Kievrus är tillräckligt etablerat. Jag kan ju i så fall tycka att en flytt till Rusriket är bättre än att börja skriva Kyjivrus. Nu är ju Rusriket idag en omdirigering till Rutenien. FBQ (diskussion) 9 oktober 2026 kl. 07.38 (CEST)Svara
Bra tanke. Det är samma sak som allt vitryskt, burmanskt, stettinskt och burmesiskt som vi haft i olika artiklar. Vi får lov att fundera. Det blir källorna/POMMF som får styra. --Paracel63 (diskussion) 9 oktober 2026 kl. 11.40 (CEST)Svara
Fotocred till fotografer vid extern bildanvändning saknas ofta
Senaste kommentaren: för 13 dagar sedan4 kommentarer2 personer i diskussionen
Någon som vet hur man tydliggör att bilder som uppladdas till Wikimedia Commons och används utanför Wikipedia ALLTID måste märkas med fotografens namn, inte enbart "Wikimedia Commons" som oftast sker. Jag ser många medier som använder mina bilder undviker att skriva ut namnet. Det kan bero på att CC-licensen är otydlig i detta avseende. Exempel på 4.0-licensen: "erkännande – Du måste ge lämpligt erkännande ...". Då tolkar man i första hand att det är Wikimedia som ska ges credit. Där skulle jag vilja ändra licenstexten till: "du måste ge erkännande till fotografen om namn finns utskrivet. I annat fall till Wikimedia Commons.". / Frankie Fouganthin (diskussion) 26 september 2026 kl. 19.59 (CEST)Svara
Nej, inget behöver ändras på Commons. Det är helt enkelt bara återanvändarna som gör fel. Jag slår ett slag igen för verktyget credit-my-cc som skapar en brevmall man kan använda när man vill påtala att återanvändarna gör fel. (notera att du kan behöva växla från engelska till svenska). ♥Ainalidiskussionbidrag26 september 2026 kl. 20.08 (CEST)Svara
(Om något ska ändras på Commons är det här också fel ställe att föreslå ändringen på. Tänk dig om Commonsgemenskapen bestämde sig för hur texten i våra mallar ska formuleras utan att ta upp det med oss.)) ♥Ainalidiskussionbidrag26 september 2026 kl. 20.10 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 12 dagar sedan3 kommentarer3 personer i diskussionen
Jag är fascinerad av vad Historiker skriver från bokmässan
”
Yngre besökare uttrycker att de "älskar Wikipedia" och att "Wikipedia är bättre än AI". Folk hittar det de söker och de litar på Wikipedia, men är samtidigt medvetna om hur de skall använda källorna och känner till våra källmallar, som varnar för avsaknad av källor.
„
Har AI inneburit en mer positiv attityd till Wikipedia? Det jag ser som patrullerare pekar även det åt det hållet, där de med intresskonfilt anger detta och ber om granskning av sina utkast. Och att det var mindre tjafs i anslutning till valet (ev beroende på att några rensat ut konroversiella nutida diskussioner - "vi skall inte tälva med media") Yger (diskussion) 27 september 2026 kl. 09.14 (CEST)Svara
Tyska Wikipediabussen.Bra spaning! Jag har sett en del memes på samma tema nyligen. Wikimedia Foundation omfamnar det också med den nya devisen "Knowledge is Human". Jag såg Wikimedia Deutschland använda "Wissen ist menschlich" på sin bussturné under sommaren (som också verkar ha fått otroligt bra genomslag). ♥Ainalidiskussionbidrag27 september 2026 kl. 09.38 (CEST)Svara
Det jag beskrev i gårdagens rapport från Bokmässan bekräftades vid dagens samtal. Fler som uttryckte att de älskar Wikipedia och att Wikipedia är bättre än AI, samt att de gillar att det finns människor bakom. Samtidigt var det naturligtvis många frågor om hur AI påverkar Wikipedia, såväl vad gäller läsande, som skapande av av artiklar, där jag beskrev om vår syn på AI-skapande, vilket togs emot positivt. Det har varit en otroligt positiv respons på Bokmässan i år och jag kan vidarebefordra den tacksamhet besökarna framförde till oss wikipedianer för det arbete vi gör. Historiker (diskussion) 27 september 2026 kl. 21.09 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 9 dagar sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen
Jimmy Wales och svenska wikipedianer framför mässmontern.
Bokmässan i Göteborg har nu genomförts under fyra dagar och traditionsenligt har Wikipedia och Wikimedia Sverige varit representerade där med en monter, samt att vi har haft ett gäng fotografer, som har gått runt och fotograferat i montrar, på scenframträdanden och på seminarier. Deltagandet har varit riktigt lyckat med många möten med intresserade besökare, vilket resulterat i många samtal där vi fick förklara om Wikimedia Foundation, Wikimedia Sverige och Wikipedia och hur det hänger ihop, samt berätta om hur det fungerar "bakom kulisserna" med frivilliga wikipedianer, som lägger ner arbete på att skapa artiklar, korrigera artiklar och mota bort klotter. Många kände till det, medan andra fick det förklarat. Vidare har vi hjälpt till att uppdatera artiklar, till exempel med kompletteringar av författares bibliografier, samt skapat artiklar om relevanta personer. En del har kommit och frågat varför de artiklar de skrivit har raderats, vilket har kunnat förklaras. Föreningen har fått några nya medlemmar och en del donationer, samt att folk har blivit intresserade av tisdagarnas skrivstugor.
De glada tillropen, så som "Jag älskar Wikipedia", "Wikipedia är bättre än AI" och "Jag vill bara säga tack för det arbete ni gör", värmde och jag vill härmed vidarebefordra det till alla i gemenskapen. Besökarna uppskattade att det finns människor och inte AI bakom bakom. Några uttryckte hur de gillar att surfa runt med hjälp av länkarna och fördjupa sig. En del var förvånade att se Wikipedia på Bokmässan och undrade vad vi gjorde där, men de tyckte att det var positivt att möta oss. Förtroendet för Wikipedia var stort och såväl lärare, som bibliotekarier och elever beskrev hur de använder det i undervisningen med källkritik och att nyttja de källor, som finns i artiklarna, för att verifiera uppgifterna och fördjupa sig.
Jimmy Wales besökte Bokmässan och hade fyra framträdanden. Han kom förbi vår monter och pratade med oss, signerade sin bok Sju regler och ställde upp på bild tillsammans med ett gäng glada wikipedianer.
Senaste kommentaren: för 9 dagar sedan12 kommentarer6 personer i diskussionen
Hej alla,
I år vill vi prova ett nytt, kompletterande tillvägagångssätt för vår bannerinsamlingskampanj i Sverige. Som ni vet brukar vi normalt genomföra en fyra veckor lång bannerinsamlingskampanj i Sverige riktad till läsare som inte är inloggade. I år vill vi testa att köra en ytterligare två veckors kampanj i slutet av kalenderåret, mellan den 16 och 31 december 2026.
Här är några detaljer:
Bannrarna kommer att ha ett mer specifikt budskap inför årsskiftet
De kommer endast att vara synliga för läsare som inte är inloggade
Jag kommer att uppdatera sidan för gemenskapssamarbete så att den återspeglar denna ytterligare kampanj och lägga upp exempel på bannrar där (och jag kommer att informera er på Village Pump när allt detta är tillgängligt)
Varför vill vi prova detta?
I slutet av året når välgörenhetsgivandet sin topp globalt. Detta är inte unikt för Wikipedia, utan ett väl dokumenterat mönster inom den ideella sektorn i allmänhet.
Vår insamlingsmodell är starkt beroende av bannervisningar under ett begränsat antal aktiva kampanjdagar, och under det senaste året har vi sett en marknadsövergripande nedgång i antalet sidvisningar på Wikipedia. Färre sidvisningar under vårt vanliga kampanjfönster innebär färre möjligheter att nå potentiella givare. Detta har konkreta konsekvenser för de intäkter som stöder de projekt, verktyg och den infrastruktur som gemenskapen är beroende av. För att hitta nya sätt att väcka läsarnas intresse för att bli givare vill vi försöka nå dem vid denna avgörande tidpunkt på året.
Generellt sett kan du kontakta oss både före och under kampanjen:
Tack för rättelsen. Jag skulle ha specificerat det tydligare. Hur ser det alltså ut i länder där inte alla donationer är avdragsgilla för de donationer som inte är det?
(Notera också att det i detta fall är irrelevant om Wikimedia Sverige har 90-konto eller inte då de inte är mottagare av donationerna, de går ju till amerikanska Wikimedia Foundation.) ♥Ainalidiskussionbidrag28 september 2026 kl. 11.57 (CEST)Svara
Ja, det är ingen skattereduktion i Sverige för donationer till WMF. Sen tror jag inte att den större mängden donationer märkbart påverkas av skatteskäl, utan traditioner. Det är tradition att vara lite extra givmild i juletid. (Vilket verkar bekräftas av en googling). LittleGun (diskussion) 28 september 2026 kl. 13.31 (CEST)Svara
En liten observation: I den här rapporten kan man se att Wikimedia Sverige rapporterat en minskning av insamlade medel från 7,4 MSEK under 2024 till 5,7 MSEK under 2025. Jag lyckas inte hitta några siffror som kommer ens i närheten av detta i WMSE:s årsredovisning för 2025. Där står det i Resultaträkningen att "Donationer" har ökat från 203 till 366 KSEK mellan 2024 och 2025. Så varifrån Giva Sverige har fått data angående Wikimedia Sveriges insamlade medel på mångmiljonbelopp kan man ju fundera på. Larske (diskussion) 28 september 2026 kl. 14.42 (CEST)Svara
Vad gäller WMSE, dDet är väl helt enkelt olika kategorier av medel. Donationer är ju bara en del av allt det en organisation samlar in.
Skattereduktion vid gåvor gäller bara juridiska personer i Sverige. Gåvan måste ges till en vid gåvotillfället av skatteverket godkänd mottagare. Wikimedia Sverige eller någon annan juridisk person kopplat till Wikimediarörelsen är för närvarande inte med på myndighetens lista över godkännda mottagare.--~2026-52179-76 (diskussion) 28 september 2026 kl. 20.38 (CEST)Svara
Hi all,
Thank you for the questions. First of all, this is an experiment which means we want to trial and gather data if this period is a good additional fundraising moment for readers in Sweden.
December is a strong month for fundraising globally (sources: 1, 2) “The holiday season naturally inspires generosity, with many donors feeling motivated to support causes they care about”. Sweden is no exception to the rule and also shows strong fundraising data in December as well as projected growth in general (source 3, 4): “Giva Sverige’s Gåvoindex, a barometer of generosity, reached a record high of 74 during December 2025.”
We will let you know how the experiment went and what our future plans are, in the new year.
Senaste kommentaren: för 6 dagar sedan3 kommentarer3 personer i diskussionen
Mallen hanterar inte som alla andra mallar språkkoder (språk=en). Vilket påpekats i Malldiskussion:Pressmeddelanderef. Den hanterar inte heller datum i formen XXXX-XX-XX bra, då den lägger in ordet "den" innan. ((Alla sådana användningar torde vara en styggelse.))
Möjligheten att använda språkkoder i parametern språk och få dessa översatta till språknamn på svenska är nu införd i {{Pressmeddelanderef}}. Se till exempel not nummer 8 i artikeln Ingvar Carlsson.
Senaste kommentaren: för 10 dagar sedan4 kommentarer4 personer i diskussionen
Hejhej, jag undrar om ni som har erfarenhet av arkivering av hemsidor kan hjälpa mig med en sak. Sanningskommissionen för det samiska folket har en hemsida som de använt under sitt arbete men skriver att de ska lägga ner hemsidan den 1 oktober i år (om några dagar). Jag har förstått mig på hur jag arkiverar enskilda sidor men hur kan jag se till att nån skrapare går igenom hela hemsidan för att lagra den, så inte några sidor eventuellt saknas?
Här är den senaste arkiveringen av toppsidan, från 2026-09-15. Testa att surfa via denna arkivlänk och se om underlänkar fungerar. Jag har suttit och surfat en stund, säkert en 30-40 länkar och har hittills inte funnit någon som inte är arkiverad. Kanske svårt att testa ut 100%, men jag menar att överraskande mycket redan är arkiverat. / ANHN✎29 september 2026 kl. 23.08 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 7 dagar sedan11 kommentarer7 personer i diskussionen
En bekant säger att hen förut ofta sökte info på Wikipedia, men numera nästan aldrig sedan sökmotorerna börjat ha AI-funktionen. Kanske detta mönster är vanligt. Hur ser besöksstatistiken ut? Minskar den? -- Hjordmån (diskussion) 30 september 2026 kl. 08.01 (CEST)Svara
I vilken utsträckning vet man om den statistik som länkas till på ett par ställen ovan är människor som gått in på, och hur många som är Googles indexeringsrobotar samt olika AI? --Hjordmån (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.34 (CEST)Svara
Botar (spiders) är exkluderade i urvalet, men det är ändå en fråga om träffarna avser människor. Läsningar per sida brukar anses mer befriade från Datorlistade sidor. Yger (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.52 (CEST)Svara
Jag tittade på statistiken för fyra ofta besökta artiklar om grundämnen. För dessa artiklar är det en tydlig läsårsrytm, vilket jag tolkar som besök av skolelever. Över en längre period, juli 2015 till augusti 2026, ser man dels en plötslig minskning cirka 2021, dels en stadigt nedåtgående trend efter 2021. Kan sättet att samla statistik ha ändrats 2021? Plumbum208 (diskussion) 30 september 2026 kl. 11.26 (CEST)Svara
Intressant är också den kommentar, som några yngre besökare uttryckte på Bokmässan: "Wikipedia är bättre än AI". Vad de avsåg var att de inte litade på de AI-sammanfattningar, som sökningarna ger, utan ansåg att Wikipedias innehåll är mer trovärdigt och ger mer innehåll. Historiker (diskussion) 30 september 2026 kl. 22.05 (CEST)Svara
Själv klickar jag direkt på Wikipedia-länken som AI-sammanfattningen (högst upp i sökresultatet) visar, medan andra jag känner litar mer på AI-sammanfattningen. Det är också olika när de går in på Wikipedia-länken, om det är viktigt brukar de gå in på Wikipedia, annars nöjer de sig med AI-sammanfattningen. FeatherlessCat (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 18.22 (CEST)Svara
Vilken roll får Wikipedia när människor inte längre behöver besöka Wikipedia för att använda Wikipedia
Senaste kommentaren: för 3 dagar sedan25 kommentarer5 personer i diskussionen
Kanske ska man vända på frågan: Vilken roll får Wikipedia när människor inte längre behöver besöka Wikipedia för att använda Wikipedia?;-)
Det kan mycket väl bli så att Wikipedia får färre direkta läsare samtidigt som innehållet blir viktigare än någonsin.
En del av det intressanta med dagens AI-utveckling är att sådant där det finns tydliga sätt att kontrollera om ett svar är rätt går snabbt framåt. Inom matematik fungerar exempelvis reinforcement learning, RL mycket bra, eftersom modellen kan få tydlig återkoppling på om en lösning fungerar eller inte.
Kanske kan man se Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons som delar av ett slags öppet facit eller verifieringslager för kunskap.
Wikipedia 1.0: människor skriver för människor.
Wikipedia 2.0: sökmotorer indexerar Wikipedia och människor hittar dit via Google.
Wikipedia 3.0: människor och maskiner bygger och underhåller kunskap tillsammans, medan AI-agenter använder Wikimedia som en del av sitt kunskaps- och verifieringslager.
Mitt hopp är faktiskt att AI och problemet med hallucinationer kan skapa ett större fokus på frågor som:
Varifrån kommer faktan?
Är den fortfarande aktuell?
Kan någon verifiera den?
Vem underhåller källan?
Kan ett fel återrapporteras?
Kommer rättningen tillbaka till den gemensamma kunskapsbasen?
Jag funderar en hel del på samma frågor inom friluftsdata just nu: hur en framtida datainfrastruktur kan använda Wikipedia, Wikidata och OpenStreetMap inte bara som webbplatser, utan som öppna byggklossar i ett större kunskapssystem se tankar RL och friluftsliv.
Det säger kanske något om att framtidens kunskapsproblem inte bara handlar om AI-modellerna – utan minst lika mycket om öppna data, identifierare, länkar, API och fungerande kunskapsinfrastruktur. Salgo60 (diskussion) 30 september 2026 kl. 10:14 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhandav DenSportgladeSkåningen.)Svara
Du utgår från att den är minskande, men den utgångspunkten ifrågasätter jag (för svwp). Och vi kan inte föra ett resonamang om vi inte utgår från korrekta fakta. Min egen slutsats är att det går bra för Wikipedia men för mer nyhetsrelaterade ämnen minskar intresset för Wikipedia, och frågan är om vi inte bör acceptera detta och fokusera mer på de encyklopediska ämnena (som vi redan påbörjat på svwp) Yger (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.21 (CEST)Svara
Nix jag utgår egentligen inte från något alls om antalet läsare eller redigerare – det är inte min poäng.
Min kanske naiva tro sedan 2016 har varit att vi borde pusha mycket hårdare för Wikidata och dess utveckling. När jag ser hur relativt få egenskaper Wikidata fortfarande har känns det som att vi ännu inte riktigt har köpt hela idén. I min vision skulle vi snarare ha över 100 000 Wikidata-egenskaper och betydligt mer av Wikipedias kunskap uttryckt som strukturerade, maskinläsbara påståenden.
Om jag förstått det rätt har Wikimedia dessutom haft en betalmodell där vissa aktörer kan få snabbare tillgång till Wikimedia-API. Där finns kanske också en intressant återkopplingsloop: mer strukturerad data gör Wikimedia-data bättre för AI och andra konsumenter, vilket i sin tur kan göra datan ännu mer värdefull och skapa starkare incitament att förbättra den och kanske höja priset...
det vi nu ser inom matematiken är fascinerande. Där finns problem med tydliga svar och en naturlig återkopplingsloop där reinforcement learning fungerar extremt bra. Utvecklingen går så snabbt att det nästan känns som att delar av en hel yrkeskår kan förändras på nolltid.
tyvärr tycker jag vi fortfarande gillar "Strings not Things" alltså textsträngar snarare än identifierade objekt och relationer – för att fullt ut realisera den potential vi faktiskt har som community.
Min test med AI hos Riksarkivet] ser vi hur ineffektiva arkitekt dom har, så är Wikipedia/Wikimedia redan ljusår bättre att gräva kunskap ur.
vore trevligt med mer strukturerad data och att alla drar åt samma håll... kanske det är där framtiden finns mindre fokus på separata textsidor och projekt, och mer på ett gemensamt kunskapslager av identifierade saker, egenskaper och relationer som både människor och AI kan återanvända...
Jag vill ju mana till försiktighet med att plocka in AI på wikipedia. Jag skulle ju bli mycket orolig för någon som bara använde AI och aldrig besöka wikipedia längre. Det betyder ju troligen att personen aldrig dubbelkollar AI:s källor som ju oftast går till just wikipedia.
Jag anser att problemen inte bara handlar om hallucinationer i AI-svar. Modellerna har ju klart blivit bättre och hallucinerar mer sällan. Hallucinationer tycker jag egentligen är fel beskrivning på alla problem. Visst, det händer att AI fantiserar ihop personer och orter, men mer vanligt är ju att fantasierna handlar om att AI inte förstår grundläggande koncept, som att två personer som levde 500 emellan varandra inte kan vara identiska, att två platser med samma länder men med samma namn inte kan vara samma plats. Men en stor bidragande orsak till min skepticism är AI:ns vilja att vara till lags och smickra, den försöker ju egentligen inte dupera mig med sina resultat, men det är egentligen det som blir konsekvensen. Jag försökte identifiera en person och konstaterade att varje gång jag framförde argument för en viss identifiering nappade AI och tyckte jag var jättesmart som kom på den kopplingen, när jag framförde argument för en annan koppling ändrar sig AI och tycker jag är jättesmart som kommit på de argumenten. Risken är ju att man fullständigt förlorar sin kritiska förmåga om man tar AI:n på allvar. Den är ju vanligen som sagt alltid utmärkt på att smickra "vilken fantastiskt sällsynt bok du kommit över!", "vilket fantastiskt arkivfynd du gjort!", vilket ju lätt gör att man tenderar att vilja ta till sig svaren även när de är dåligt underbygda. Som sagt, AI har blivit bättre och kan vara mycket användbart, men man kan inte ta något AI säger på allvar utan måste dubbelkolla resultaten. Nu kan ju jag tycka det så mycket jag vill, gemene man kommer ju ändå att göra om de vill, särskilt om man inte har ett källkritiskt sinnelag. Men jag vill gärna varna för oförsiktig användning.FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 07.46 (CEST)Svara
Nyss lyckades AI få för sig att Ericus Fabricius författade en geologisk avhandling med sin svärfar som var vintappare i Stockholm och använde som källa en avhandling som Gerardus Mercators avhandling Atlas sive cosmographiae meditationes de fabrica mundi et fabricate figura. Jag tycker att det känns fel att tala om "hallucinationer", det handlar ju mer att är det så att den inte hittar material på nätet klarar den inte av att dra egna logiska slutsatser. Den kan föra mycket logiska resonemang när den har annat material att bygga på. Men jag kan ju också se att det kommer att kunna bli ett problem framöver - vem vill skriva på wikipedia enbart för att mata AI med algoritmer medan vanliga läsare tar sin information därifrån och ger AI beröm för lösningarna? FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 20.47 (CEST)Svara
AI var inte helt värdelös - den kunde hjälpa mig att hitta en skrift som omtalade en skrift från 1604 som omnämnde Fabricius svärfar. Men det mesta andra blev svammel. AI älskar att spinna ut i långa förklaringar om hur man konserverade änkor på 1600-talet och hur viktigt vintapparämbetet var i Stockholm, men det var ju inte det mina frågor handlade om. Gissningsvis var det mycket lättare att hitta material om. Men jag märker ju att för många okunniga tenderar långa "biutläggningar" av det här slaget att imponera. Det är ju oftast så man känner igen AI-artiklar, de har svårt att hålla sig från "påfågelord" och långa biutläggningar som inte hör till ämnet. Den lyckades hitta att Fabricius hade varit hovpredikant - kanske för att det redan stod på wikipedia även om namnet inte var länkat. FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 20.56 (CEST)Svara
FBQ: Jag var nog otydlig. Jag syftar på processen där AI-aktörer crawlar eller hämtar Wikimedia-innehåll för att förbättra sina dataunderlag – för träning, informationssökning eller kontroll av uppgifter jag tolkar det som reinforcement learning "innebär att en agent lär sig genom att agera och få återkoppling, med målet att maximera sin sammanlagda belöning över tid." Wikipedia och Wikidata kan ge källbelagda uppgifter att kontrollera AI:s svar mot; dessa kontroller kan bidra till återkoppling vid RL-träning, men kräver att även underlagets kvalitet bedöms.
Ditt exempel med Fabricius illustrerar varför dom behöver bättre med strukturerad kunskap: tydligt identifierade personer, relationer, årtal och källhänvisningar. Då finns bättre förutsättningar att kontrollera vem som är vem och upptäcka orimliga kopplingar. Sedan vem som gör vad och hur i denna värd är för mig förvirrande men både människor och maskiner behöver väl underbyggda texter med tydliga källhänvisningar.
går det att tjäna pengar på AI bolagen och ha en fri wikipedia så inte mig emot
får vi som en spinnoff bättre metadata så är ingen gladare än mig...
Styrkor i Wikipedia som jag gissar finns
många kan bidra, ifrågasätta och rätta – kunskap kan granskas oavsett vem som har skrivit.
Wikipedia ger sammanhang och resonemang, medan Wikidata kan knyta identifierade objekt till egenskaper, relationer och källor.
Commons kan koppla bilder till det de föreställer genom strukturerade beskrivningar.
Olika språk, lexem och uttal kan förena hur vi beskriver, skriver och talar om världen.
Vi behöver vara självkritiska: visar vi tydligt vad vi vet, vilken källa som stöder varje påstående och vad som är osäkert?
Kanske är vårt viktigaste bidrag att göra kunskap möjlig att spåra, pröva och förbättra – för både människor och maskiner.
Ja, jag var inte direkt riktad mot dig Salgo, delvis för att jag inte var säker på vad du menade med din vision, delvis för att det var tänkt som ett inlägg riktat mot Hjordmåns ursprungliga och som en varning om varför man kanske inte enbart bör använda AI - även om personen möjligen gör som den vill i alla fall. Jag hade förberett en ytterligare utläggning kring AI:s agerande i går efter att jag skrev det här som jag tycker är viktig, jag upplever att AI ägnar sig åt Cold reading. Fabricius hustrus förra man skall ha ägt hus på en plats i Stockholm, när jag konstaterade att han ägde hus i Stockholm på en annan plats menade AI att det var för att vintappareskrået hade sina lokaler där och började prata om vintapparskrået. På min fråga om det fanns dokument om familjen min fråga igår angav AI att ett förordnande från 1618 reglerade Fabricius förhållande med sina styvsöner. Något sådant fanns inte, däremot ett från 1632. Jag tror inte AI hade angett det om jag inte först redan nämnt att Fabricius hade två styvsöner. Det var ju också ganska rimligt att anta att ett sådant förordnande fanns, annars hade man inte känt till några styvsöner. Mina gissningar, antaganden och vad jag berättat inkorporeras i svaret även när det är helt tokigt.
AI går ju absolut att använda om man är rejält försiktig. Men vi behöver ju fundera kring - vad innebär det här för wikipedia? Hur garanterar vi att människor kontrollerar det AI skapar? Hur får vi människor att fortsätta engagera sig för wikipedia om det är AI-bolag och inte en intresserad allmänhet man lägger sin fria tid på att hjälpa? Förhoppningsvis kommer ju fortfarande arbetet man gör mänskligheten till godo, men då även AI-bolagen. Nu ju det som publicerats på wikipedia hela tiden varit fritt för kommersiell användning, så egentligen är det ju inget nytt, men det blir kanske tydligare att det används. Dessutom handlar det ju om att få människor att även fortsättningsvis upptäcka wikipedia och därmed bli möjliga skribenter, även om många i högre grad hämtar sitt material från AI snarare än här. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 07.40 (CEST)Svara
Jag inser att jag motsade mig själv - jag tror inte AI räknade ut att det är troligt att det fanns ett förordnande. Jag tror att AI letade igenom omnämnande av vintappare och styvsöner på 1600-talet, och påfallande ofta råkade på sådana i förordnanden ur tänkeböckerna, och därför skapade ett sådant dokument, inte självständigt gjorde någon bedömning om det var rimligt. Men, som sagt, beteendet liknar cold reading och det känns som AI är ute att manipulera mig att uppfatta dess påståenden som mer trovärdiga än de är. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 07.47 (CEST)Svara
Och min poäng är att AI skall lära av Wikipedia och betala för det;-)
min känsla är att AI har webscrapat Riksarkivet och men nu efter mycket om och men har dom lyckats få upp en kontroll om det är en männniska som anropar och med den nyaChatGPT plugin kommer AI in och kan navigera med dina frågor, data jag klippte in WIkipedia artikeln sedan fick den leta vidare
annan test jag gjorde med mycket större mängder att kopplaihop SBL med arkiven så klarade den inte leverera...
Ok - intressant. I går när jag först skrev talade jag om Fabricius svärfar. Jag skrev fel i brådskan och tänkte rätta men hoppade över på grund av tidsbrist och att det kanske framgick av senare inlägg att det var hustruns tidigare man jag sökte. Tänkte också att det var en bidetalj men som vi fortsatte på ämnet är det kanske värt att nämna. Jag är inte bra på sökning med prompter. Lite underligt att Chat GPT endast hittar det här dokumentet. Stockholms stads tänkeböcker utgavs renskrivna i bokform runt sekelskiftet 1900 - funderar om det gör att Chat GPT har annat material eller detaljerade innehållsförteckningar att luta sig mot för att hitta just den här tvisten. Jag hann inte granska om det fanns några missuppfattningar, jag skall titra i kväll. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 12.31 (CEST)Svara
Fabricius begärde 1634 taxering av två hus vid Svartmunkegränd som tillhörde styvsönerna och deras far tidigare ägt. Den handlingen hittades inte. Edit: Jag såg nu att det handlade om en begränsad lista av dokument som var tillgängliga via Riksarkivet MCP. Möjligen finns det sedan tidigare kontrollerade transkriptioner. Jag ser att Chat GPT hittade ett dokument till som nämner Fabricius. Den konstaterar att årtalet 1654 som är den datering volymen har hos riksarkivet inte stämmer (det är dateringen på det först inbundna målet), men daterar protokollet till 1636. I själva verket är det från 1628. AI konstaterade ju själv att transkriptionen där inte var toppen, men samtidigt kanske det inte var så viktigt di Fabricius endast var representant för domkapitlet. Men den andre närvarande representantens namn utlästes som U. Joachimör Steninius - det var i själva verket M. Joachimus Iheringius. kyrkoherde i Allhelgona. Men med träning kan den säkert bli bättre. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 16.35 (CEST)Svara
FBQ Jag är ingen specialist på Riksarkivets MCP-integration, men jag tycker upplägget är spännande. Som jag förstår det kan AI-assistenten via Riksarkivets sökverktyg söka i bland annat arkivförteckningar, AI-transkriberade handlingar, digitala bilder och olika register. Det betyder inte att den har fri tillgång till allt arkivmaterial, men sökområdet verkar ändå vara omfattande. Riksarkivet beskriver bland annat sökning i metadata för 80 000 arkiv i NAD, miljontals AI-transkriberade dokumentsidor, digitala bilder och ett trettiotal register och datamängder.
När man låter den söka i stora mängder transkriberat material känns det spännande... min första test med stora mängder SBL profiler så skalade den inte ... Salgo60 (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 19.30 (CEST)Svara
Jag kan tänka mig stora möjligheter. Tänk om du låt säga vill få fram en förteckning på alla tiondelängder som upptar ett visst torp, eller vilka generalmönsterrullor som upptar en viss soldat. Domböcker är ju annars ett område som är enormt tidsödande att gå igenom, så att hitta domar i domboken som berör en viss gård vore ju mycket användbart. Men dels verkar ju läsningen ännu inte vara tillräcklig, dels finns ännu ganska få källor tillgängliga. Jag vet inte heller i vilken grad det krävs att det finns människoskapade register i bakgrunden från början. Jag noterade ju att förutom Stockholms stads tänkeböcker, som ju finns publicerade med orts- och personregister hittades han ju i Svea hovrätts protokoll, jag minns från 1990-talet att det fanns ett register även till dessa domar, jag antar att det underlättar. När det gällde domböcker i övrigt fanns material från särskilt utvalda områden - jag vet inte varför dessa valts ut. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 22.16 (CEST)Svara
"The Trump administration launches America.gov, an AI powered website led by US Chief Design Officer Joe Gebbia which intends to allow users to ask questions about the government and country.[262] The site's answers contradict many of President Trump's false claims on subjects such as election fraud, immigration, tariffs, inflation and the president’s signature bill.'"
@FBQ: Om du vill minska risken att "bli förförd" av allt smicker som ChatGPT med grundinställningen ger i sina svar och du har en profil/konto, kan du själv reglerar tonaliteten i svaren.
För Grundläggande stil och ton kan du välja
Standard, Professionell, Vänlig, Uppriktig, Annorlunda, Effektiv eller Cynisk
Därutöver kan du välja mellan Mer, Standard eller Mindre för följande:
"Värme", "Entusiasm", "Rubriker och listor" samt "Emoji"
Därutöver kan du ge ytterligare direktiv genom att skriva till exempel följande som "Anpassade instruktioner":
Ha en professionell, objektiv och direkt ton.
Undvik helt smicker, komplimanger och tomma artighetsfraser (t.ex. "Bra fråga", "Jag förstår", "Vad spännande").
Gå direkt på sak och svara på frågan i första meningen utan introduktioner.
Var ärlig och rak. Om jag har fel eller om något är otydligt, säg det direkt utan att linda in det.
Håll svaren så kortfattade och koncisa som möjligt. Skär bort allt dött kött.
Aha, tack, kan ju vara bra att veta, nu har jag mest använt Google AI eftersom det är den som man får upp vid sökningar via google. Jag har inte jämfört dem bredvid varandra för att se om de skiljer i kvalitet. I grundinställningarna där finns inga sådana valmöjligheter. Men om jag fortsätter använda dem och stör mig för mycket så kanske jag skall överväga det alternativet. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 18.55 (CEST)Svara
Jag tror annars inte att det är tonen som är största problemet. Ta till exempel mitt senaste försök med Allmogeperuk. Jag hade inte hört begreppet förrut och misstänkte att det var en missläsning av Allongeperuk. Jag frågar Google AI som glatt förklarar att det är en peruk under 1600- och 1700-talet, med hänvisning till den nyskapade wikipediaartikeln, och passar på att brodera ut lite extra om att det inte har något med allmoge att göra även om källan inte sade något alls om det. Jag frågar om begreppet finns i några andra källor, och den hänvisar då till Klädedräktens kavalkad där den säger att det finns angivet. Då frågar jag igen om den verkligen har tillgång till texten eller bara sett den som källa på wikipedia. Då backar AI och säger att källan måste vara fel, då Klädedräktens kavalkad bara har 160 sidor och den här uppgiften anges finnas på sidan 161, så det måste vara fel. Jag frågar efter andra omnämnanden i några objektbeskrivningar i museisamlingar. Jag tänker att det kan vara felinläsningar i ett felaktigt stavningsprogram med tanke på de få beläggen och AI nappar direkt, och menar att jag lyckats lösa problemet. Jag söker ju dock själv vidare då jag inte alls litar på det och konstaterar att Allmogeperuk finns i en mängd äldre texter. Alltid verkar det dock syfta på allongeperuker, så det förefaller vara ett äldre dialektalt svenskt begrepp för allongeperuker. Det är ju gissningsvis en folketymologi från personer som inte vetat vad allonge men vad allmoge är, äldsta belägget är från 1886. Det visar ju tydligt att Google AI nappar på min minsta idé - antingen från wikipedia eller från mig, och verkar inte kunna förhålla sig kritiskt till någondera. Jag undrar om de inställningar du Larske föreslagit hade förändrat det här. FBQ (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 16.42 (CEST)Svara
Om du missar att ladda upp bilder idag får du en ny chans nästa år, då Wiki Loves Monuments givetvis som vanligt återkommer hela september år 2027. Så passa gärna på att fotografera det skyddade kulturarvet om du har vägarna förbi något kulturminne kommande år! Leo Rudberg (WMSE) (diskussion) 30 september 2026 kl. 13.52 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 2 dagar sedan16 kommentarer5 personer i diskussionen
Hej!
Jag har idag mejlat riksdagsförvaltningen och åter igen lyft frågan om att släppa bilder på riksdagsledamöter med öppna licenser. Början av den nya mandatperioden tror jag är ett bra tillfälle för det.
Vi kommer även, eventuellt, att lägga upp en reel på Instagram på ämnet, vilket jag hoppas kan få större spridning bland riksdagsledamöter själva, som brukar vara intresserade av att ha uppdaterade sidor.
Tack för informationen! Jag gissar att du vet hur det gick med motionen om öppen licensiering av riksdagens information Tack för informationen! Jag gissar att du vet hur det gick med motionen om öppen licensiering av riksdagens information (2025/26:1539)
Jag är tveksam till om man ska begränsa sig till bilder på riksdagsledamöter, men någonstans måste man kanske börja.
Runt 2022 satte jag mig in en hel del i Riksdagens data och hjälpte forskningsprojektet SWEriK (WD egenskap SWERIK ID (P12192)) genom att städa upp i Wikidata. Jag arbetade också som konsult hos Riksdagen 1983 och tycker generellt att de låter både data och system förfalla. Det finns många märkligheter som ger intrycket att databasen inte utvecklas. Riksdagens data höll så låg kvalitet att forskarna valde att förlita sig på Wikidata. Även efter att bättre data har tagits fram har jag inte sett några tecken på att Riksdagen förbättrat sina egna data.
I min skuggbacklog har jag samlat sådant man skulle kunna önska sig. En av de största bristerna är att Riksdagen inte länkar sina data till externa källor issue #179. Myndigheter förekommer ofta bara som textsträngar. Det saknas också tydliga kopplingar mellan ett beslut och den myndighet som ska ta emot och genomföra det. Därför blir det väldigt svårt att följa besluten och se om de verkställs.
Har du frågor eller funderingar är det bara att höra av dig: 073-515 28 02.
Motionen avslogs i vanlig ordning efter rekommendation i betänkande (och i vanlig ordning rekommenderade de att samtliga motioner skulle avslås). Intressant var dock att det åtmonstone delvis verkar bero på att Rikdsagsförvaltningen är på väg att undersöka Creative Commons: "Riksdagsförvaltningen planerar att under 2026 påbörja ett arbete med att bl.a. se över frågan om användningen av öppna licenser såsom Creative Commons." Så med lite stöd till de utredande tjänstemännen kanske det här kan blir något. ♥Ainalidiskussionbidrag2 oktober 2026 kl. 21.46 (CEST)Svara
Jag har givit upp med myndigheter och kommuner. Var på ett möte i veckan med vandringsmänniskor i länet många kommun representanter inte ett ord om skapa bra data... kollade friluftsdata på dataportalen.se när jag kom hem och förutom Södertälje kommun är det i princip 0 levererat och ingen verkar prata med varandra utan dom få dataset som finns verkar inte ha någon interoperabilitet med dom andra....
jag hade dialog med Rikdagsförvaltningen om regeringen.se med all sin länkröta dom skulle fundera på hur det skall lösas (tips ta inte bort sidorna) känns inte heller som raketingenjörer...
Finns ingen drivkraft och ingen digital vision vi tillbringade eftermiddagen på mötet med att vandra och fundera över Existentiell hälsa...
positivt några var intresserade att finnas på Wikipedia och OSM så det kanske blir några möten om Ingegerdsleden och kanske Järvaleden som är ett kaos...
@Ainali @Larske @Salgo60 Jag fick svar redan igår! Ska se om jag kan få ett förtydligande, för jag är inte säker på om det faktiskt skulle lösa problemet från vårt håll. Samt, såklart, erbjuda vår hjälp och kompetens kring öppna data.
"Tack för ditt brev. Vi utreder just nu hur vi ska förtydliga information om rättigheter för bland annat ledamöternas foton kopplat till öppna licensmodeller och märkning. Texterna på webbplatsen kommer ändras." Signe Krantz (WMSE) (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 09.20 (CEST)Svara
Finns kanske lite hopp ändå? Tror det kan vara värt att påminna om vilka licenser som är kompatibla med Commons och Wikipedia (även om de säkert fått den informationen många gånger förut) så de inte sätter ett NC- eller ND-villkor utan att inse att det gör bilderna oanvändbara för oss. Belteshassar (disk) 6 oktober 2026 kl. 09.31 (CEST)Svara
Vi hoppas på det bästa! Jag skrev om de olika alternativen för kompatibilitet i mitt mejl och de har fått den informationen tidigare, men jag ska be om förtydligande och se om jag kan få in något om specifika CC-licenser utan att låta för tjatig. Signe Krantz (WMSE) (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 09.47 (CEST)Svara
Jag fick detta svar:
"Vi utgår bland annat från DIGG:s rekommendationer till myndigheter kring öppna licenser och märkning av data när vi gör vår bedömning. När vi är klara med utredningen och ändrat texterna kan jag meddela dig och Wikimedia."
DIGG fastställde rekommendationer om öppna licenser redan 2020?!?! (Öppna data-direktivet från juni 2019 ). Sex år senare utreder Riksdagsförvaltningen hur de ska användas. Rekommendationerna har alltså fått mogna ordentligt.
Verkar som kryssraketen Mohamed Ali är den enda som saknar bild...
Då kan vi enklare se vilka vi själva måste ta bilder av.
Även ”inte öppet licensierad” eller ”rättigheter utreds” är användbar information – gärna med ansvarig, senast uppdaterad och planerat beslutsdatum. Då kan vi följa arbetet bild för bild.
Filtrera efter om personen har en artikel på svenska Wikipedia eller inte.
Jämföra Riksdagens porträtt med bilden som anges i Wikidata (P18), inklusive licens och fotograf/upphovsperson enligt Commons.
Följa länkar till personens Wikipedia-artiklar på olika språk.
Hämtar ledamotens officiella e-postadress från Riksdagens data och öppnar ett färdigskrivet mejlutkast med en förfrågan om en porträttbild under fri licens men även driva frågan om öppna data
En bild från dig vore ett konkret steg framåt. Jag hjälper gärna till med uppladdningen och uppgifter om fotograf och licens.
Du får också gärna lyfta frågan inom riksdagen: varför inte publicera ledamöternas porträtt som ett samlat dataset med tydliga fria licenser?
Hjälp oss att komma vidare och göra våra folkvalda lättare att presentera på Wikipedia.
Förhoppningen är att göra det enklare att identifiera bildluckor och kontakta ledamöterna för att få fler aktuella, fritt licensierade porträtt till Wikimedia Commons.
källkoden finns på GITHUB och nu verkar alla Riksdagsledamöter finnas representerade i Wikidata med Riksdagens person-GUID (P8388) med risk att jag missat någon...
Nu kan ni söka, filtrera och dela en länk till det filtrerade resultatet med partikanslierna, tillsammans med en uppmaning att bidra med fritt licensierade bilder. Så kan partierna tävla om vilka som är mest öppna!;-)
Dessutom har vi delat ut pris för flest nya artiklar (78 stycken) respektive utökningar (24 stycken) under september. Här stod Frodlekis för den första och undertecknad för den andra insatsen. Totalt listades under förra månaden 298 nya och 92 utökade artiklar i projektet. I listningen för september inkluderades även en del (större och ibland lite mindre) fynd bland totallistningen av nya artiklar samt månadens olika veckotävlingar.
Nu är det oktober, och vi kan från och med idag fredag rösta på september månads bästa nya respektive utökade artikel. Det finns 70 nya och 18 utökade artiklar att välja bland, och jag hoppas något kan passa. Alla röster är välkomna, och du kan ändra dina röster ända fram till den sista september. Allt gott. ----Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 22.05 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 2 timmar sedan1 kommentar1 person i diskussionen
Det är nytt kvartal och därmed omprövas mandatet för ett antal av svenskspråkiga Wikipedias administratörer, samtidigt som det (som alltid) finns möjlighet till ny- eller återval. För närvarande (2026-10-03) pågår på sidan WP:AAB omröstning för 1omval för rollen som WP:Administratör. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd!
Och Hangsna gjorde sin sista editering den 18 april 2016, ungefär samtidigt som boten, alltså knappast för cirka 15 år sedan. Är det någonting jag inte uppfattat? / TernariusDisk4 oktober 2026 kl. 18.57 (CEST)Svara
Om du tittar i historiken (genom att trycka på "äldsta") så ser du att det var HangsnaBot2 ursprungligen uppdaterade dessa sidor. Efter att Hangsna lämnade så har Fluff tagit över uppgifterna med sina botar. Nirmos (diskussion) 4 oktober 2026 kl. 19.07 (CEST)Svara
Jag kan gissa att det beror på att (1) ingen behöver programmera om boten till att redigera andra sidor, och (2) alla som redan bevakade sidorna kan bara fortsätta att göra det. ♥Ainalidiskussionbidrag4 oktober 2026 kl. 23.28 (CEST)Svara
Jag förstår fortfarande inte riktigt problemet. En bot kan ju heta vad som helst, bara "bot" ingår i namnet. Vad gör det att namnet på den som först skapade den är en del av dess namn? Hangsna var ju en uppskattad medarbetare, administratör och byråkrat. Då kan väl botens namn ses som en slags hommage till henom. Eller? / TernariusDisk5 oktober 2026 kl. 01.29 (CEST)Svara
Nu blandar du ihop botar och sidor som botar redigerar på. Som förklarat ovan, och som kan ses i sidhistoriken på sidorna, så är användarkontot för boten Användare:Perfect. Den har också en tydlig deklarering på vilka uppgifter den gör och vem som styr den. (Att boten inte följer exakt samma namnschema som många andra botar är lite underligt att ifrågasätta efter att boten varit verksam i 18 år (och är, för tydlighetens skull, inte heller ett krav enligt några policies).) ♥Ainalidiskussionbidrag5 oktober 2026 kl. 08.13 (CEST)Svara
Jag har inte ifrågasatt funktionen men noterat det hela är förvirrande för oinvigda med namngivningen, och att detta kan avhjälpas genom en annan text på HangsnaBot som ju gärna kunde länka till Användare:Perfect. Yger (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 08.17 (CEST)Svara
Att skriva något på någons användarsida bara för att en annan bot redigerar på dess undersidor tycker jag blir knasigt. Det är ju som att min användarsida ska låtsas vara EnBotEn (som redigerar på mina undersidor (sköter arkivering)). ♥Ainalidiskussionbidrag5 oktober 2026 kl. 09.00 (CEST)Svara
Nu var det ju ett tag sedan som jag tog över de redigeringarna med Perfect, så jag minns inte det exakta resonemanget bakom att fortsätta redigera sidorna under HangsnaBots namnrymnd men som Ainali lyfter så kan ju en anledning ha varit att de som prenumererade på de sidorna då skulle slippa prenumerera på nya sidor. Men för min del spelar det ingen roll, jag kan lägga byta och lägga dem under Perfect istället. /Fluff?Fluff!8 oktober 2026 kl. 13.13 (CEST)Svara
Jag skulle föredra en sådan lösning och tror det skulle undvika förvirring för oinvigda. Och då blir kopplingen till sidan Perfect självklar där mycket fakta finns Yger (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 13.21 (CEST)Svara
Det finns ingen anledning att sidorna som nu ligger under HangsnaBot i användarnamnrymden ska ligga där, det råkade nog bara bli så en gång i tiden när skripten utvecklades. Innehållet på sidorna har ingenting att göra med vilken bot som har uppdaterat sidorna. Om sidorna nödvändigtvis måste flyttas, bör de läggas på lämpligt ställe i Wikipedianamnrymden där de bättre hör hemma. Alltså på samma sätt som sidan med avblockeringsbegäran, Wikipedia:Blockeringar/Begäran om avblockering, som är en undersida till Wikipedia:Blockeringar.
Men enligt principen "if it ain't broke, don't fix it", kan de gott ligga kvar där de har legat under många år. Behövs det ytterligare förklaringar om innehållet på dessa sidor och hur det skapas, kan det läggas in på respektive diskussionssida. Larske (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 13.40 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 2 dagar sedan2 kommentarer1 person i diskussionen
Svenska Wikipedia har numera fått en artikel kopplat till anklagelserna om folkmord i Gaza, delvis baserat på den engelska artikeln. Föga förvånande har artikeln hög andel nya användare som särskilt redigerar i den. Eftersom ämnet är synnerligen kontroversiellt och skapat väldigt mycket diskussion på engelska wikipedia, se t.ex. ”Folkmordet i Gaza” orsakar krig på Wikipedia – Kvartal vore det generellt positivt med fler erfarna användare som kan hjälpa till ha koll på artikeln. Ligger en del diskussioner startade på diskussionssidan. Folkmordet i Gaza – WikipediaPolitikÄrKul (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 20.08 (CEST)Svara
Wikimedia Foundation rapporterar om aktivitet som de bedömer kommer från OpenAI-agenter: redigeringar utan botgodkännande, främst på testsidor, misslyckade försök att missbruka verktyg och omfattande automatiserad datainsamling. Trafiken kan ha bidragit till en driftstörning i Wikidatas frågetjänst.
Wikimedia har inte hittat belägg för att deras system eller data komprometterats eller att deras tjänster använts för samordning mellan agenter. Kritiken gäller att AI-företagens agenter skapar belastning och granskningsarbete som Wikimedia och frivilliga får hantera. Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 16.32 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 3 dagar sedan4 kommentarer3 personer i diskussionen
I kategorin Kategori:Sidor med referensfel hamnar sidor som har någon form av tekniskt fel i referenserna. Ett vanligt fel är hanteringen av ''ref name'', men även mallen {{Sfn}} skapar fel. Felen framgår vanligen genom att det lyser ilsket rött någonstans på sidan. Det ser inte förtroendegivande ut. Just nu ligger det 38 sidor i kategorin, en kraftig ökning, för någon vecka sedan var det cirka 15 stycken. En del av artiklarna är vad jag förmodar är välbesökta sidor om våra riksdagspartier (just nu 2 st ) och partiledare (just nu 2 st). Kan vi inte göra ett gemensamt "ryck" och försöka få bort dessa 38 fel? I synnerhet de som förstår sig på sfn-mallen kan väl ägna dessa artiklar (just nu 5 st) lite kärlek - jag förstår inte den mallen. Tekannan (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 18.25 (CEST)Svara
@Tekannan: Ser att du fixat en av de fem i petscan-listan genom att ersätta {{Sfn}} med nya funktionen ref name details. Jag fixade övriga fyra. Örebro saknade mall:Anmärkningslista, inte ett sfn-problem. Ett problem med de tre återstående var att jag behövde växla till den gamla parsern för att få bra felutpekning. Det som orsakade problem var att det inte får vara ref-taggar runt mall:Sfn. Oxfords universitet och Ibn Khordadbeh hade också felaktig parameter (som ignorerades) för att peka ut sida. I Fannie Hurst hörde Sfn-mallen tätt ihop med texten mellan ref-taggarna, så där kom jag inte på något annat än att byta till {{Harvnb}}. Plumbum208 (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 19.29 (CEST)Svara
Det jag funnit är att det är källor som återanvänts (<ref name="NAMNET PÅ KÄLLAN" />) och sedan har antingen definitionen eller namnet raderats. Det är bäst att kolla i sidhistoriken gör att hitta när källan började visas som fel, så kan man ta tillbaka den så som den skulle vara. FeatherlessCat (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 20.18 (CEST)Svara
Ukrainakriget, folkmordet i Gaza och andra krig och kriser
Senaste kommentaren: för 1 dag sedan4 kommentarer4 personer i diskussionen
Just nu pågår hemskheter runtom i världen och det kan vara viktigt att påminna vad man redigerar, skriver, förnekar, sprider som inte stämmer kan vara allvarligt. Jag vet inte om jag har sett något utav det på svenskspråkiga Wikipedia eftersom det är ämnen som jag inte skriver i. Därför på grund av allvarligheten i dessa konflikter och regler som vi är bundna till som plattform vore det på plats att vi både skriver en mall och en policysida som förvarnar andra vad man skriver och gör i dessa ämnen. Hur man ska förhålla sig till dessa ämnen. Jag vore nyfiken på vad användare som är kunniga om både Wikipedia och har en bakgrund eller en utbildning inom juridik, statsvetenskap eller annat dylikt till exempel krigets lagar i digital era kan ge för svar om detta. Alla får så klart ge synpunkter på om vi behöver en mall och en policysida av redan nämnda skäl. Vannucci (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 21.38 (CEST)Svara
Som alltid gäller att källor ska användas.
Numera är det olagligt i Sverige att i uttalande eller i ett annat
meddelande som sprids förneka, ursäkta eller uppenbart förringa ett brott
som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsför-
brytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en
svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folk-
rätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld
mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.
Det gäller ju dock vad svenskar skriver i Sverige. Men servar i sig ligger ju i USA så inte säkert Wikipedia i sig kan hållas ansvarig för det.
i praktiken är risken minimal att seriösa redigeringar skulle falla in i ovan. Så behov av policy torde vara låg. Då är risken betydligt större någon begår förtal i en artikel om nu levande personer. PolitikÄrKul (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 21.57 (CEST)Svara
Att det "pågår hemskheter" är väl tyvärr inget nytt, varken i historien eller under Wikipedias 25-åriga existens (varav uppåt 20 år som mer omfattande och mer eller mindre accepterat uppslagsverk)? Mängden hemskheter, var de utspelar sig och vilka parter som är inblandade varierar dock, vilket kan öka och minska olika användares grad av aktivitet. Det som möjligen är nytt under senare år är en ökad politisk splittring mellan västvärldens länder (kanske främst mellan USA och alla andra...), men "wikiskrivarmässigt" är väl åsiktsspridningen och den politiska polariseringen inom språkområden betydligt mer relevant att kunna hantera. Och detta är väl inte direkt något nytt, särskilt vad gäller på engelska/inom USA och (även i andra länder) det mesta som gäller Mellanöstern? Så min fråga är mest vad det är som saknas i befintliga policies och guider? Jag tänker då främst på Wikipedia:Grundprinciperna och Wikipedia:Neutral synvinkel. Ämnesguiderna Wikipedia:Att skriva om politik och Wikipedia:Att skriva om nyheter är väl relevanta för pågående krig/konflikter/misstänkta folkmord precis som för val och valkampanjer. Att skriva nya ämnesguider är inte något som jag tycker riktigt ligger i tiden, särskilt inte om de skulle bli "smalare" och överlappa med redan existerande. Om problemet är att användare inte känner till eller följer grundläggande policies, är nog inte lösningen att skriva ännu fler policies, utan att påminna om de redan existerande. Tomas e (diskussion) 7 oktober 2026 kl. 09.07 (CEST)Svara
Också, engelskspråkiga Wikipedia har Arbitration Committee att leda saker om Contentious topics. Vi har inte en motsvarighet, och vi kommer förmodligen aldrig att ha en, för att vi har färre redaktörer. Vi kan inte har ett komplicerat system för detta som enwiki. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 17.39 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 11 timmar sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen
Artikeln om "the worst booze ever" (Jeppson's Malört) (en) kan skapas, och artikeln om filmstjärnan Anna Q. Nilsson kan förbättras.
... och det finns mycket att skriva om.
Kanske vill du skriva om religiösa samfund eller svenskbygder? Toppen! Tycker du att det verkar intressantare med något nyhetsaktuellt från Sverige eller USA? Det är bara att kliva in i tävlingen!
Alla ämnen med anknytning till Sverige och USA är godkända. Särskilt kategorierna Svenskamerikaner och Svensk migration till Nordamerika passar väl in i ämnet, men ska inte ses som en begränsning, skiver Tävlingsledaren (som denna vecka är Belteshassar).
Titta in på tävlingssidan, kom med bidrag eller tips. Eller både och. Länk finns här.
Senaste kommentaren: för 17 timmar sedan13 kommentarer4 personer i diskussionen
Hej.
Jag höll på att översätta en artikel till engelska, och jag lade märke till att här Archive.today används ibland. I engelskspråkiga Wikipedia, archive.today är "deprecated". Jag tycker vi borde göra samma sak här. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 14.29 (CEST)Svara
För att Internet Archive URL:er är förutsägbar, det borde vara möjligt. Vad ska skriptet göra om Internet Archive har inte en bra arkiv med en liknande tidsstämpel som archive.today för sidan? Låt det vara? Ta bort den? Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.53 (CEST)Svara
archive.today ligger i vårt spamfilter så om någon redigerar en sådan sida så tvingas denna någon att åtgärda problemet. Det går inte att spara sidan med en aktiv länk till archive.today. Tekannan (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.18 (CEST)Svara
Tack för möjligheten att lyssna på min testsida med den nyare versionen av Wikispeech.
--Paracel63 (diskussion) 22 september 2026 kl. 17.20 (CEST)
----Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 22.05 (CEST)
