Z2
| Tillkomst | 1940Â | |
|---|---|---|
| Uppkallad efter | Konrad Zuse | |
| Land | Tyska riket | |
| Kronologi | âą Z1 âą Z2Â | |
| âą Z3 âą Z4 âą Z5Â | ||
| Skapare | Konrad Zuse | |
| KlockfÂrekÂvens | 5 hertz | |
| Designer | Konrad Zuse | |
Z2 var en elektromekanisk (mekanisk och relÀbaserad) digital dator, som konstruerades av Konrad Zuse som en prototyp av en relÀdator.[1][2][3] Det var en förbÀttring av Z1 Zuse som byggdes i hans förÀldrars hem, som anvÀnde samma mekaniska minne. Z2 blev klar Är 1939 och bildade grunden för Z3. I Z2 ersatte han aritmetiken och kontrollogiken med 600 elektriska relÀkretsar som vÀgde över 250 kg. Fotografier och planer för Z2 förstördes av de allierade bombningarna under andra vÀrldskriget.[4]
Z2 kunde lĂ€sa 64 ord frĂ„n hĂ„lkort. I motsats till Z1 anvĂ€nde Z2 16-bitars aritmetik med fast punkt istĂ€llet för 22-bitars flyttal. Zuse presenterade Z2:an 1940 för medlemmar av DVL(de) [1][2][3] (sedan 1969 Deutsches Zentrum fĂŒr Luft- und Raumfahrt (DLR) och medlemmen Alfred Teichmann, vars stöd hjĂ€lpte till att finansiera eftertrĂ€daren modellen Z3.[5]
Specifikationer
[redigera | redigera wikitext]| Frekvens | Ca. 5 Hertz |
| Aritmetrisk enhet | Fast punkts aritmetisk enhet med 16 bitars ordlÀngd |
| Genomsnittlig berÀkningshastighet | 0,8 sek för additionsoperation |
| 'Antal relÀer | 600 |
| Minne | 64 ord (sammma som Z1) |
| Energiförbrukning | 1000 watt |
| Vikt | 300 kg |
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Z2 (computer), 4 april 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Weiss, Eric A. (Summer 1996). âKonrad Zuse Obituaryâ (pĂ„ amerikansk engelska). IEEE Annals of the History of Computing 18 (2): sid. 3â4. doi:. ISSN 1058-6180. https://archive.org/details/ieee-annals-of-the-history-of-computing_summer-1996_18_2/page/3. (NB. Z1 och Z2.)
- 1 2 Williams, Michael Roy (1985) (pÄ engelska). A history of computing technology. Prentice-Hall. sid. 219. ISBN 978-0-13389917-7. https://books.google.com/books?id=l3xQAAAAMAAJ&q=weekends. LÀst 10 juli 2022 (NB. Also search the book for Luftfahrt - further part.)
- 1 2 De Mol, Liesbeth (2007). âChapter 4.1.3 Zuseâs Z1, Z2, Z3, Z4 and PlankalkĂŒlâ. Tracing Unsolvability. A Mathematical, Historical and Philosophical Analysis with a Special Focus on Tag Systems. sid. 212. Arkiverad frĂ„n originalet den 16 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220316014130/https://www.clps.ugent.be/sites/default/files/publications/dissertation.pdf. LĂ€st 12 maj 2018 (xii+679 pages)
- â Zuse, Horst (2000). âKonrad Zuse's Z1 and Z3 Computers â Part 4â. The Life and Work of Konrad Zuse. EPE Online. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080601210541/http://www.epemag.com/zuse/part4a.htm. LĂ€st 17 juni 2008.
- â Hellige, Hans Dieter, red (2004) (pĂ„ tyska). Geschichten der Informatik. Visionen, Paradigmen, Leitmotive.. Berlin, Germany: Springer-Verlag. sid. 115. ISBN 3-540-00217-0
- â Zuse, Horst (2015). âZ2 Data Sheetâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220222112939/http://www.horst-zuse.homepage.t-online.de/Konrad_Zuse_index_english_html/rechner_z2.html. LĂ€st 9 februari 2015.
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Rojas, RaĂșl (VĂ„ren 2006). âThe Zuse Computersâ (redigerad utskrift av föredrag). ""37"". Computing Before Computers seminar, Science Museum: Computer Conservation Society (CCS). ISSN 0958-7403. Arkiverad frĂ„n originalet den 25 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220625103304/http://www.cs.man.ac.uk/CCS/res/res37.htm#c. LĂ€st 26 juli 2008.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Z2.ï»ż- Z2 via Horst Zuse (son) web page
| ||||||||||