Hoppa till innehÄllet

Z2

FrÄn Wikipedia
Z2
Elektromekanisk dator, specialdesignad dator Redigera Wikidata
Tillkomst1940 Redigera Wikidata
Uppkallad efterKonrad Zuse Redigera Wikidata
LandTyska riket Redigera Wikidata
Kronologi‱ Z1
‱ Z2 Redigera Wikidata
‱ Z3
‱ Z4
‱ Z5 Redigera Wikidata
SkapareKonrad Zuse Redigera Wikidata
Klockf­rek­vens5 hertz Redigera Wikidata
DesignerKonrad Zuse Redigera Wikidata

Z2 var en elektromekanisk (mekanisk och relÀbaserad) digital dator, som konstruerades av Konrad Zuse som en prototyp av en relÀdator.[1][2][3] Det var en förbÀttring av Z1 Zuse som byggdes i hans förÀldrars hem, som anvÀnde samma mekaniska minne. Z2 blev klar Är 1939 och bildade grunden för Z3. I Z2 ersatte han aritmetiken och kontrollogiken med 600 elektriska relÀkretsar som vÀgde över 250 kg. Fotografier och planer för Z2 förstördes av de allierade bombningarna under andra vÀrldskriget.[4]

Z2 kunde lĂ€sa 64 ord frĂ„n hĂ„lkort. I motsats till Z1 anvĂ€nde Z2 16-bitars aritmetik med fast punkt istĂ€llet för 22-bitars flyttal. Zuse presenterade Z2:an 1940 för medlemmar av DVL(de) [1][2][3] (sedan 1969 Deutsches Zentrum fĂŒr Luft- und Raumfahrt (DLR) och medlemmen Alfred Teichmann, vars stöd hjĂ€lpte till att finansiera eftertrĂ€daren modellen Z3.[5]

Specifikationer

[redigera | redigera wikitext]
Frekvens Ca. 5 Hertz
Aritmetrisk enhet Fast punkts aritmetisk enhet med 16 bitars ordlÀngd
Genomsnittlig berÀkningshastighet 0,8 sek för additionsoperation
'Antal relÀer 600
Minne 64 ord (sammma som Z1)
Energiförbrukning 1000 watt
Vikt 300 kg

[6]

Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Z2 (computer), 4 april 2025.
  1. 1 2 Weiss, Eric A. (Summer 1996). ”Konrad Zuse Obituary” (pĂ„ amerikansk engelska). IEEE Annals of the History of Computing 18 (2): sid. 3–4. doi:10.1109/mahc.1996.489747. ISSN 1058-6180. https://archive.org/details/ieee-annals-of-the-history-of-computing_summer-1996_18_2/page/3. (NB. Z1 och Z2.)
  2. 1 2 Williams, Michael Roy (1985) (pÄ engelska). A history of computing technology. Prentice-Hall. sid. 219. ISBN 978-0-13389917-7. https://books.google.com/books?id=l3xQAAAAMAAJ&q=weekends. LÀst 10 juli 2022 (NB. Also search the book for Luftfahrt - further part.)
  3. 1 2 De Mol, Liesbeth (2007). ”Chapter 4.1.3 Zuse’s Z1, Z2, Z3, Z4 and PlankalkĂŒl”. Tracing Unsolvability. A Mathematical, Historical and Philosophical Analysis with a Special Focus on Tag Systems. sid. 212. Arkiverad frĂ„n originalet den 16 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220316014130/https://www.clps.ugent.be/sites/default/files/publications/dissertation.pdf. LĂ€st 12 maj 2018 (xii+679 pages)
  4. ↑ Zuse, Horst (2000). ”Konrad Zuse's Z1 and Z3 Computers – Part 4”. The Life and Work of Konrad Zuse. EPE Online. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080601210541/http://www.epemag.com/zuse/part4a.htm. LĂ€st 17 juni 2008.
  5. ↑ Hellige, Hans Dieter, red (2004) (pĂ„ tyska). Geschichten der Informatik. Visionen, Paradigmen, Leitmotive.. Berlin, Germany: Springer-Verlag. sid. 115. ISBN 3-540-00217-0
  6. ↑ Zuse, Horst (2015). ”Z2 Data Sheet”. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220222112939/http://www.horst-zuse.homepage.t-online.de/Konrad_Zuse_index_english_html/rechner_z2.html. LĂ€st 9 februari 2015.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör Z2.ï»ż
  • Z2 via Horst Zuse (son) web page
HĂ€mtad frĂ„n ”