Usenet
| Den hÀr artikeln behöver fler eller bÀttre kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2017-11) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |


Usenet (efter engelska, uttal: /'ju:znet/) Àr ett sÀtt för grupper av mÀnniskor att kommunicera med varandra över datanÀt (numera frÀmst Internet). Det anvÀnder e-post-liknande meddelanden och fungerar som ett socialt medium. Usenet Àr ett av de Àldsta datorkommunikationssystem som fortfarande anvÀnds,[1] men det har under slutet av 1990-talet delvis marginaliserats av WWW och sÀndlistor. Det lever vidare under beteckningen Usenet news[1] (nyhetsgrupper).
Historik
[redigera | redigera wikitext]Usenet skapades 1979 av studenterna Jim Ellis och Tom Truscott pÄ Duke University i USA dÄ de hade ett behov av att diskutera med studenter vid grannuniversitetet University of North Carolina. De blev inspirerade av mejllistor pÄ ARPANET och inom ett Är var 50 universitet och arbetsplatser ihopkopplade med Usenet. Inledningsvis var systemet skilt frÄn ARPANET (som senare kom att utvecklas till internet), men kom under 80- och början av 90-talet att bli en viktig plats för den som ville diskutera nÀstan vad som helst.[2]
Usenet innehÄller tiotusentals diskussionsgrupper och nyhetsgrupper i vitt skilda ÀmnesomrÄden. Det bestÄr av ett nÀt av sÄ kallade nyhetsservrar som synkroniserar sig och skickar meddelanden mellan sig. Till skillnad frÄn epost-baserade sÀndlistor bryr sig Usenet-servrarna inte om vem som följer med vilka grupper; "prenumeration" pÄ vissa grupper pÄverkar endast klientprogrammet. Följden av detta Àr Ä ena sidan att enskilda anvÀndares postlÄdor inte belastas (meddelandena försvinner istÀllet efter en viss tid), Ä andra sidan att varje meddelande (i de officiella globala hierarkierna) skickas till alla stora servrar.
Forumets betydelse minskade under 1990-talet till förmÄn för webbforum och sÀndlistor, men fick ett uppsving i och med att dejanews kopplade arkiv och sökfunktioner till webben (sedermera Google Grupper).[2] Att posta via Google utan att ha bekantat sig med diskussionforumets kultur uppfattas dock ofta som ohövligt.
Fortfarande (under 2010-talet) finns tiotusentals olika diskussionsgrupper inom Usenet.[1]
Utformning
[redigera | redigera wikitext]Programmen som anvÀnds för lÀsning av Usenet-diskussioner Àr optimerade för att hÄlla reda pÄ diskussionstrÄdar och att sÄlla bort störande inlÀgg. SÄlunda Àr det ofta lÀttare att följa en livlig sÀndlista med ett program avsett för Usenet (populÀra sÀndlistor tillhandahÄlls ofta av en tredje part som diskussionsgrupper).
Diskussionerna pÄ Usenet Àr ofta mer djupgÄende Àn diskussioner pÄ webbforum, eftersom programvaran klarar att smidigt presentera lÀngre artiklar och klart sortera diskussionens trÄdar; typiskt lÀngd pÄ ett inlÀgg Àr frÄn tjugotalet rader uppÄt (hundratals till tusentals tecken). Gruppernas natur varierar dock stort, det finns grupper med nÄgra inlÀgg Ärligen och sÄdana med hundratals inlÀgg per dag, sÄdana med strikt saklig diskussion, sÄdana dominerade av skrÀppost eller öppet krig mellan parterna och sÄdana med mycket gemytlig stÀmning.
Meddelandena pĂ„ Usenet Ă€r formellt likadana till strukturen som e-brev (exakt samma brev kan skickas via bĂ„da forumen bara man som mottagare specificerar bĂ„de en diskussionsgrupp och en e-postadress), men pĂ„ Usenet bör man normalt anvĂ€nda endast ren text med rader av standardlĂ€ngd (68â78 tecken). Html och bilagor accepteras dock i enskilda diskussionsgrupper, dĂ€r bĂ„de laglig och olaglig fildelning kan Ă€ga rum.[3]
MÄnga av egenskaperna hos program för Usenet Àr numera delvis kopierade till mÄnga e-postprogram. MÄnga e-postprogram och en del Usenet-program klarar bÄde av att hantera e-post och nyhetsgrupper.
En nyhetsserver arbetar med NNTP-protokollet (RFC 977). Meddelandeformatet definieras i RFC 1036.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Usenet i Nationalencyklopedins nÀtupplaga. LÀst 21 januari 2017.
- 1 2 âUsenet utvecklar mejllistorna â diskussionerna nĂ„r utanför Arpanetâ. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/usenet/. LĂ€st 22 november 2017.
- â Borland, John (2006-02-24): "Are Usenet fans vulnerable to copyright lawsuits?". cnet.com. LĂ€st 21 januari 2017. (engelska)
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Usenet information, software, and service providers pÄ Open Directory Project
- Usenet servers pÄ Open Directory Project
- Public News Servers pÄ Open Directory Project
|