Trampvals
Trampvals Àr en variant pÄ springvals, allmÀnt dansad i Silvbergs socken samt Gustafs och Stora Skedvi socken i början pÄ 1900-talet. Silvbergs socken och Stora Skedvi socken ingÄr idag i SÀters kommun i Dalarna. Trampvals har under samma period Àven dansats i GÀstrikland och norra VÀrmland.
Dansen Àr upptecknad efter Ragnar "Ragge" Eriksson, född 1928 (död 25 maj 2012), under mÄnga Är dansledare i SÀters Folkdanslag. Trampvals dansas med mycket korta snabba steg med skosulorna nÀra golvet sÄ att paret kommer runt ett varv pÄ tvÄ takter. Med mycket korta menas hÀr att stegen inte Àr lÀngre Àn cirka en halv till en fotlÀngd. Man rÀknar 1, 2, 3, 4, 5,6; dvs. man rÀknar pÄ alla taktdelar. PÄ 6:an (vÀnster fot) och 1:an (höger fot) behÄller kavaljeren klacken i golvet, lyfter fotsulan nÄgon millimeter frÄn golvet och fortsÀtter att vrida foten i rotationsriktningen.
Damen har exakt samma steg som kavaljeren, fast förskjutna tidsmÀssigt en takt. NÀr dansen börjar sÄ stÄr kavaljeren till vÀnster om damen och dansar under de första tre stegen upp framför damen sÄ att han fÄr ryggen i dansriktningen och omdansningen kan fortsÀtta medsols. Om hoppar damen över den första takten sÄ blir det rÀtt förskjutning. Vill paret rotera motsols sÄ anvÀnds samma typ av steg fast spegelvÀnt. I följande takter skall kavaljerens högerfot pÄ det tredje steget av sex sÀttas ned sÄ att foten, dÄ den sÀtts i golvet, pekar cirka 45 grader Ät höger i förhÄllande till dansriktningen.
Till skillnad frÄn andra valser sÄ sÀtter man inte ihop fötterna pÄ nÄgon taktdel. Dansen har gissningsvis fÄtt sin form av att man haft ett trÄngt dansgolv, till ex i ett kök, som inte medgav att man tog lÀngre danssteg.
Trampvals Àr inte fysiskt krÀvande men krÀver en del övning innan man hittar rÀtt balans sÄ att man klarar av att göra stegen i rÀtt tempo. Nybörjare gör ofta misstaget att ta för lÄnga steg.
Fattning
[redigera | redigera wikitext]UngefÀr som de flesta andra valser, fast enligt Ragnar Eriksson, med nÄgra viktiga skillnader. Paret skall dansa nÀrmare varandra Àn i mÄnga andra varianter pÄ vals. Kavaljeren hÄller upp sin vÀnstra hand och damen sin högra hand; paret trycker sedan kavaljerens vÀnstra underarm mot damens högra underarm med underarmarna i nÀstan vertikalt lÀge, kavaljerens vÀnstra handflata skall hÄllas mot damens högra handflata.
Detta ger möjlighet till tvÄ olika fattningar. Kavaljeren kan hÄlla sin vÀnstra handflata och damen sin högra vÀnd mot egen axel eller ocksÄ kan kavaljer och dam hÄlla handflatorna vÀnda frÄn egen axel. PÄ DVD-filmen med Ragge anvÀnds det första alternativet.
Musik
[redigera | redigera wikitext]Musiken kan gÀrna vara en vals med mÄnga Ättondelar i raskt tempo, en beskrivning som passar pÄ mÄnga sÄ kallade spelmansvalser frÄn slutet av 1800-talet, spelad utan överdriven betoning eller förlÀngning av ettan i varje takt.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Min mormors danser. DVD-film inspelad av Maria Carlson utgiven av Dalarnas Hembygdsring 2008. Filmen Àr en dokumentation av danser, bland annat trampvals, som Ragnar "Ragge" Erikssons mormor Johanna Andersson (1875-1945) dansade i Silvbergstrakten pÄ 1890-talet och sedan lÀrde ut till Ragge och hans systrar i slutet pÄ 1930-talet. [1][2]
- En ritning över fötternas placering av Ragnar Eriksson.
- Muntliga uppgifter frÄn Ragnar Eriksson under danskurs.