Tidaholm

För andra betydelser, se Tidaholm (olika betydelser).

Tidaholm
Tätort · Centralort
Vänthallen vid Tidaholms busstation, som tidigare även har inhyst turistbyrå och taxiverksamhet. Bild från den 28 juni 2022.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommun	Tidaholms kommun
Distrikt	Tidaholms distrikt, Baltaks distrikt
Koordinater	58°10′46″N 13°57′36″Ö
Area	666 hektar (2023)
Folkmängd	8 285 (2023)
Befolkningstäthet	12,4 inv./hektar
Grundad	1910
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Tidaholm
Postnummer	522 30-37
Riktnummer	0502
Tätortskod	T5460
Geonames	2669113
Ortens läge i Västra Götalands län. Ortens läge i Västra Götalands län.
Wikimedia Commons: Tidaholm

Gamla Vulcans tändsticksfabrik.

Gamla Torget med Basarlängan, den 3 april 2021.

Tidaholm uttal^ⓘ är en tätort i Västergötland och centralort i Tidaholms kommun, Västra Götalands län. Tidaholm är beläget 30 km öster om Falköping och 32 km söder om Skövde vid ån Tidan.

Historia

Under medeltiden låg Agnetorps by inom gränserna för dagens Tidaholms samhälle. Resterna efter Agnetorps kyrka kan fortfarande ses.

Det var på ön i ån Tidan vid vattenfallen allt började när gården Tidaholm fick järnbruksrättigheter 1799 och Tidaholms bruk skapades. Under 1800-talets senare del tillkom Vulcans tändsticksfabrik som med sin storlek lade grunden till staden Tidaholm. Med hjälp av Tändsticksfabrikens förmögenhet uppfördes ett bildningshus vid ån Tidan. Det kombinerade skolhuset och företagsbiblioteket blev en plats för lärande och kultur för de anställda och övriga i staden. Numera är denna byggnad Tidaholms Stadsbibliotek.

Vulcanön är Tidaholms kulturcentrum. Där ligger historia, konst och matkultur vägg i vägg. Allt i gamla byggnader, var och en med sin historia. Där finns Tidaholms museum, Tidaholms turistbyrå, Barnens hus, VinContoret, Konstlitografiska verkstaden Hellidens Grafikskola och Marbodal Center.

På Turbinhusön finns smedstugor och bruksbostäder som är inredda i sekelskiftesstil från slutet av 1700-talet.

Administrativa tillhörigheter

Tidaholm var beläget i Agnetorps socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Agnetorps landskommun. Orten utbröts ur denna landskommun 1895 och bildade Tidaholms köping som 1910 ombildades till Tidaholms stad. År 1971 uppgick Tidaholms stad i Tidaholms kommun där Tidaholm sedan dess är centralort.

I kyrkligt hänseende har orten före 1900 tillhört Agnetorps församling och därefter till Tidaholms församling.

Orten ingick till 1913 i Dimbo tingslag, därefter till 1971 i Vartofta och Frökinds domsagas tingslag. Åren 1971–2001 ingick Tidaholm i Falköpings domsaga för att sedan ingå i Skövde domsaga. Orten ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Tidaholm 1960–2020
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			6 727
1965			6 996
1970			7 663
1975			8 039
1980			8 057
1990			8 317	546
1995			8 352	558
2000			7 938	567
2005			7 920	567
2010			8 027	570
2015			8 175	600
2020			8 146	625

Hellidens slott

På Hellidsberget i utkanten av Tidaholm ligger Hellidens slott som byggdes som bostad åt Hans Henric von Essen men nu inrymmer Hellidens folkhögskola med elever från hela Sverige. Folkhögskolan drivs av Blåbandsrörelsen och erbjuder bland annat utbildningar i konsthantverk och grafik. Vid folkhögskolan finns även Konstlitografiska museet som är den enda konsthall i Sverige som specialiserat sig på litografisk konst.

Kommunikationer

Tidaholm ligger vid länsväg 193. Riksväg 26 passerar strax väster om staden.

Idag finns ingen järnvägsanslutning till Tidaholm. Den första järnvägen till Tidaholm byggdes 1876 och var en sidobana till Hjo–Stenstorps Järnväg (HSJ). Då detta var en smalspårig bana, ville stadens industrier också ha en normalspårig anslutning till stambanenätet. Under namnet Tidaholms Järnväg (TJ) stod en sådan färdig 1906. Denna ledde från Tidaholm till Vartofta vid dåvarande Södra stambanan (nuvarande Jönköpingsbanan). Tidaholmsdelen av före detta HSJ (som tagits över av staten och alltså var en del av SJ), lades ned 1956. På TJ (som blivit en del av SJ redan 1939) lades persontrafiken ned 1970 och den sista godstrafiken 1989. Banan revs slutgiltigt upp 1995.

Näringsliv

I Tidaholm ligger en av Sveriges två kvarvarande tändsticksfabriker, Vulcan, med ett par hundra anställda. Det var år 1868 som Hans Henric von Essen beslöt att i samarbete med grosshandlaren Charles Bratt anlägga en tändsticksfabrik på holmen i Tidan. Detta lade grunden till staden Tidaholm. Företaget hade i början av 1900-talet 1 400 anställda. Det var på 1800-talet världsledande inom tändsticksproduktion.

Även kökstillverkaren Marbodal/Nobia har sin fabrik i staden, liksom Dometic Sweden Tidaholm och AnVa Titech System AB. I Tidaholm finns också Tidaholmsanstalten som tillhör säkerhetsklass 1.

Bankväsende

Tidaholms sparbank grundades 1903 och är alltjämt en fristående sparbank.

Skaraborgs läns enskilda bank öppnade ett kommissionskontor i Tidaholm i juli 1877. Detta drogs in några år senare. I början av 1894 öppnade samma bank på nytt kontor i Tidaholm. År 1914 öppnade även Bankaktiebolaget Södra Sverige ett kontor i Tidaholm som snart blev en del av Svenska Handelsbanken.

Skaraborgsbanken hade länge ett kontor i Tidaholm, men det drogs sedermera in av dess efterföljare. Kvar i Tidaholm finns bara Tidaholms sparbank.

Utbildning

Tidaholm har tre grundskolor, Forsenskolan, Rosenbergsskolan och Hellidsskolan. Det finns ytterligare tre grundskolor i kommunen: Ekedalens skola i Ekedalen, Fröjereds skola i Fröjered och Valstads skola i Folkabo. Forsenskolan och Hellidsskolan har även anpassad grundskola (tidigare grundsärskola).

Tidigare fanns även skolan Kungsbroskolan (F-5), som var Tidaholms äldsta låg- och mellanstadieskola. Skolan stängdes när Forsenskolan hade byggts om till F-9 skola, (tidigare hade denna skola haft årskurserna 6–9). Fram till år 2015 hade Kulturskolan Smedjan sitt kontor i skolans lokaler. Idag har verksamheten flyttats och lokalerna byggts om till privatbostäder (hyresrätter), som förvaltas av Tidaholms Bostads AB (TBAB).

Rosenbergsskolan invigdes hösten 2020 och undervisar elever från förskoleklass till årskurs 6.

Fram till hösten 2020 kallades Hellidsskolan för Hökensåsskolan. Skolan bytte namn i samband med att den gick från att vara en F-9-skola till en 7-9-skola. Hellidsskolan är sedan hösten 2020 Tidaholms kommuns enda skola med ett högstadium.

Rudbecksgymnasiet är Tidaholms enda gymnasieskola. Denna gymnasieskola har cirka 400 elever och 80 medarbetare och ligger på Vulcans väg på Vulcanön. Skolan har tidigare även haft lokaler på Smedjegatan (dit Kulturskolan Smedjan har flyttats), där man tidigare har bedrivit verksamhet inom bland annat gymnasiesärskola (numera anpassad gymnasieskola), samt haft ett introduktionsprogram för nyanlända elever med utländsk bakgrund.

Sport och fritid

Cykelklubben U6 arrangerar sedan 1977 Sveriges största etapplopp inom landsvägscykling, U6 Cycle Tour, som utgår från Tidaholm. En av tävlingens etapper går som ett kriterium i centrala Tidaholm. Tidaholm har två anrika fotbollsföreningar: Tidaholms G&IF och IFK Tidaholm. Tidaholms G&IF kvalade till allsvenskan 1945 och spelade 1991 i division 1, som då var landets näst högsta serie.

Personer med anknytning till orten

• Adolf Ludvig Hamilton, greve och politiker
• Allan Hernelius, tidningsman och moderat politiker
• Birger Andersson, socialdemokratisk politiker
• David Lidholm, fotbollsspelare
• Eddie Meduza, musiker
• Eric Backman, löpare
• Emil Forslund, hockeyspelare
• Erik Fredriksson, fotbollsdomare
• Gideon From, bankkamrer och folkpartistisk politiker
• Hans Henric von Essen, friherre, ryttmästare och näringsidkare
• Jan Hallberg, moderat politiker
• Jan Mårtenson, författare och journalist
• Jan Trolin, programledare och konferencier
• Jonas Ringqvist, socialdemokratisk politiker
• Laleh Pourkarim, musiker
• Madelene Sandström, ekonom
• Martina Stöhr, filmproducent och manusförfattare
• Nils Fredrik Beerståhl, författare, genealog, heraldiker och personhistoriker
• Oliver Frid, musikproducent och låtskrivare
• Per Gillbrand, motoringenjör
• Petter Stenberg, penningförfalskare
• Roddy Benjaminson, TV-profil och föreläsare

Se även

• Tidaholms bruk
• Lista över fornlämningar i Tidaholm (för omfattning av detta område, se sockenkoden för Tidaholms stad)

Vidare läsning

• Arbetarrörelsen i Tidaholm.. [Tidaholm]: [Arbetarnas bildningsförb. (distr.)]. 1984. Libris 474311 
• Persson Henry, red (1980-). Bilder från vår bygd. Tidaholm: Tidaholms fotoklubb. Libris 303482 
• Bondeminnen från Tidaholmsbygden. Tidaholm: Studieförb. Vuxenskolan. 1996. Libris 2307952 
• Eklindh, Sture (1998). Från Store-Byggens hus till Grimmestorps herrgård: [ännu fler Tidaholmshus med historia]. Skövde: Malmströmer. Libris 7796596. ISBN 91-972230-7-7 
• Eklindh, Sture (1996). Tidaholm i gamla vykort. Förr i tiden. Zaltbommel: Europeiskt bibliotek. Libris 7391619. ISBN 90-288-6289-7 
• Eklindh, Sture (1995). Tidaholmsprofiler: från Johan Papegoja till Simon i Härja. Skövde: Malmströmer. Libris 7796591. ISBN 91-972230-2-6 
• Eklindh, Sture (1999). Ännu fler Tidaholmshus: [trettio Tidaholmshus med historia]. Skövde: Malmströmer. Libris 7796598. ISBN 91-972230-9-3 
• Eklindh, Sture (1995). Ännu fler Tidaholmsprofiler. Skövde: Malmströmer. Libris 7796592. ISBN 91-972230-3-4 
• Ekman, Nils Gösta (1994). Bättre tider i Tidaholm: från 10-tal till 60-tal. [Tidaholm]: [Västgöta-bladet]. Libris 7450348. ISBN 91-630-3041-1 
• Gustafsson, Per Erik (1974). Hans Henrik von Essen på Tidaholm: högreståndsväckelse och socialt ansvar i ett begynnande industrisamhälle. Skrifter / utgivna av Svenska kyrkohistoriska föreningen. II, Ny följd, 0491-6786 ; 22. Uppsala: förf. (distr.). Libris 697282 
• Holmström, Erik; Orebäck Krantz Elisabet (1989). Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Tidaholms kommun. Tidaholms kulturnämnds skriftserie, 1100-9152. Skara: Skaraborgs länsmuseum. Libris 7753045. ISBN 91-85884-60-X 
• Industrimiljön på Ön i Tidaholm: kulturhistorisk utredning. Meddelande / Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Planeringsavd., 0281-1464 ; 85:11. Mariestad: Länsstyr. i Skaraborgs län. 1985. Libris 537321 
• Kjellgren, Ernst (1977). Tidaholm: från sätesgård till industriort. [Tidaholm]: [Förf.]. Libris 154862 
• Persson, Bengt; Åkerblom Petter (1998). Stad och land i samverkan i Tidaholm. Stad & land (Alnarp. 1982), 0280-4549 ; 151. Alnarp: Movium. Libris 7436408. ISBN 91-576-5396-8 
• Sjögren, Else-Marie; Jacobson Stig-Arne, Lindgren Lars-Göran (2010). Natur- och kulturguide: kultur, natur, vatten : Tidaholm. Tidaholm: Tidaholms kommun. Libris 12031627. ISBN 978-91-978314-4-4 
• Ekwall, Roland, red (1994). Så här va dä på Tidaholmsverken. [Skövde]: [ABF Skaraborg]. Libris 7796845. ISBN 91-972330-2-1 
• Ekwall, Roland, red (1993). Varför blev det så här?: dokumentär om Tidaholmsverken. [Skövde]: [ABF Skaraborg]. Libris 7449699. ISBN 91-630-2157-9 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Tidaholm.
  Bilder & media