Hoppa till innehÄllet

Paris–Roubaix

FrÄn Wikipedia
Paris–Roubaix
Helvetet i norr
Detaljer
DatumBörjan av april
RegionNorra Frankrike
DisciplinLandsvÀg
TypEndagslopp
ArrangörAmaury Sport Organisation (ASO)
Historia
Antal upplagor122 (2025)
Första upplaga1896
Första vinnareKejsardömet Tyskland Josef Fischer
Flest segrarBelgien Roger De Vlaeminck
Belgien Tom Boonen
(4 gÄnger)
Senaste vinnareBelgien Wout van Aert (2026)
Paris–Roubaix Femmes
Detaljer
RegionNorra Frankrike
DisciplinLandsvÀg
TypEndagslopp
ArrangörAmaury Sport Organisation (ASO)
Historia
Antal upplagor5 (2025)
Första upplaga2021
Första vinnareStorbritannien Elizabeth Deignan
Senaste vinnareTyskland Franziska Koch (2026)
Tom Boonen och Fabian Cancellara under Paris–Roubaix 2008.
Johan Museeuw under Paris–Roubaix 2006.
Pavésektionen i Arenbergskogen (2008).
Officiell minnessten för Magnus BÀckstedts seger 2004.

Paris–Roubaix, populĂ€rt kallat "l'enfer du Nord", "helvetet i norr",[1][2] Ă€r ett professionellt cykellopp för herrar och damer. Det Ă€r ett av de fem "monumenten", endagars cykeltĂ€vlingar som funnits lĂ€nge och som Ă€r extra prestigefyllt att vinna. Loppet karaktĂ€riseras av en banstrĂ€ckning som till stor del utgörs av svĂ„rcyklade gatstensbelagda vĂ€gar, Ă€ven kallade pavĂ©-sektioner frĂ„n franskans "secteur pavĂ©", dĂ€r "pavĂ©" betyder just gat- eller kullersten. Loppet mĂ€ter 261 km och 55 km av dessa avgörs pĂ„ gatsten. Loppet Ă€r ett av tvĂ„ monument som till stora delar avgörs pĂ„ gatsten – det andra Ă€r Flandern runt. Varje gatstenssektion i Paris–Roubaix Ă€r klassificerad med hĂ€nsyn till vilket skick underlaget Ă€r i och hur lĂ„ng den Ă€r. En femma indikerar ett svĂ„rt underlag pĂ„ en lĂ„ng strĂ€cka och en etta indikerar ett lĂ€ttare underlag pĂ„ en kort strĂ€cka. Loppet har sedan 1943 mĂ„lgĂ„ng pĂ„ VĂ©lodrome AndrĂ© PĂ©trieux i Roubaix.

2021 kördes det första Paris–Roubaix Femmes för damer. Loppet startade i Denain, var 116,4 kilometer lĂ„ngt och innefattade samma 17 pavĂ©sektioner (sammanlagt 29,2 km) som slutet av herrloppet dagen efter.[3]

FrĂ„n 1967 till 1994 kördes Ă€ven ett amatörlopp, vilket 1995 gjordes om till ett U23-lopp, Paris–Roubaix Espoirs.

Paris–Roubaix startades 1896 av de bĂ„da fabriksĂ€garna Theo Vienne och Maurice Perez.[4] De hade sett hur populĂ€ra söndagsloppen var bland textilarbetarna och föreslog ett lopp med start i Paris och med avslutning pĂ„ velodromen i Roubaix. Den första upplagan vanns av tysken Josef Fischer, men den franska nationalstoltheten Ă„terstĂ€lldes följande Ă„r dĂ„ fransmannen Maurice Garin vann efter ett dramatiskt upplopp dĂ€r hans landsman Mathieu Cordang föll.

Loppet var inledningsvis tĂ€nkt som en uppvĂ€rmning inför lĂ„ngloppet Bordeaux–Paris och dĂ€rför anvĂ€ndes cyklister eller motorcyklister som farthĂ„llare. År 1901 bytte arrangörerna mediasponsor frĂ„n le VĂ©lo till l'Auto-VĂ©lo (senare l'Auto) och i nĂ„gra Ă„r hölls tvĂ„ olika tĂ€vlingar tills den franska regeringen grep in och sade att bara en tĂ€vling fick hĂ„llas.

Smeknamnet "l'enfer du Nord", ungefĂ€r "helvetet i norr", myntades av en journalist i Paris efter första vĂ€rldskriget. Norra Frankrike hade blivit förstört efter ett fyra Ă„r lĂ„ngt skyttegravskrig som hade dödat miljontals. År 1919 kantades loppet av bombkratrar och Ă€nnu inte igenfyllda skyttegravar.

Den belgiska dominansen började 1922 dĂ„ Albert Dejonghe vann. Fyra av de sex frĂ€msta i loppet var belgare och fram till 1977 vanns endast 12 upplagor av en icke-belgare. År 1923 blev schweizaren Heiri Suter den förste som vann Flandern runt och Paris–Roubaix under samma Ă„r. Nio cyklister har sedan dess lyckats med den klassiska sĂ„ kallade "dubbeln". Romain Gijssels Ă„r 1932, Gaston Rebry Ă„r 1934, Raymond Impanis Ă„r 1954, Alfred De Bruyne Ă„r 1957, Rik Van Looy Ă„r 1962, Roger De Vlaeminck Ă„r 1977, Peter Van Petegem Ă„r 2003, Tom Boonen Ă„r 2005 och 2012 samt Fabian Cancellara Ă„r 2010 och 2013.

FörbĂ€ttringar av vĂ€garna pĂ„ 1960-talet hotade Paris–Roubaixs karaktĂ€r och man letade efter fler vĂ€gavsnitt med gatsten. Den legendariske Jean Stablinski föreslog Arenbergskogen (ForĂȘt d'Arenberg). "Jag pratar om gatsten, inte lera", svarade tĂ€vlingsledaren Jacques Goddet. Arenbergskogen infördes Ă€ndĂ„ och har varit en avgörande del av loppet sen dess.

PĂ„ 1970-talet handlade loppet mycket om duellerna mellan belgarna Roger De Vlaemnick och Eddy Merckx. Åren 1978–1980 vann Francesco Moser loppet tre gĂ„nger i rad och blev dĂ„ den frĂ€mste italienaren i loppet, till och med bĂ€ttre Ă€n legendaren Fausto Coppi. Slutet av 1990-talet dominerades av "Flanderns lejon", Johan Museeuw. År 2004 vann Magnus BĂ€ckstedt loppet som förste svensk.

Kontroverser

[redigera | redigera wikitext]

År 1936 korsade belgaren Romain Maes mĂ„llinjen framför fransmannen Georges Speicher, men domarna dömde Speicher var vinnaren av loppet och Maes blev placerad som tvĂ„a.[5] Trots protester Ă€ndrades inte resultatet. Tretton Ă„r senare tog det flera mĂ„nader att reda ut vem den verkliga vinnaren var av Paris-Roubaix 1949. AndrĂ© MahĂ© som vann tĂ€vlingen hade nĂ€mligen cyklat fel vĂ€g dĂ„ funktionĂ€rer visade honom fel vĂ€g till velodromen i Roubaix. NĂ„gra minuter senare korsade nĂ„gra andra cyklister mĂ„llinjen, dessa hade cyklat rĂ€tt vĂ€g, och Fausto Coppis lillebror Serse Coppi vann den spurten. Efter flera protester och flera mĂ„nader senare utsĂ„gs Serse Coppi och AndrĂ© Mahe som vinnare genom ex aequo et bono, utifrĂ„n det skĂ€liga och goda.

1930 slutade Jean Maréchal 24 sekunder framför belgaren Julien Vervaecke men blev tvÄa i tÀvlingen dÄ Maréchal hade försökt passera Vervaecke, varpÄ belgaren ramlade ned i ett dike. Fyra Är senare blev Roger Lapébie diskvalificerad för att ha bytt cykel och Gaston Rebry, som hade slutat tvÄa, blev utsedd till vinnare nÀr funktionÀrer upptÀckte att Lapébie saknade klistermÀrke.

Leif Hoste, Peter van Petegem och Vladimir Gusev blev alla diskvalificerade 2006 nÀr de hade korsat en stÀngd jÀrnvÀgsbom under loppet. Cyklisterna hade slutat bakom vinnaren Fabian Cancellara men nu tog Tom Boonen och Alessandro Ballan över prispallsplaceringarna.[6]

Även under 2015 Ă„rs upplaga var cyklister tvungna att stanna för att slĂ€ppa förbi ett passerande tĂ„g. Trots att flertalet cyklister korsade spĂ„ret efter bommarna fĂ€llts ner, valde juryn att inte diskvalificera nĂ„gon Ă„kare.[7]

Podieplaceringar

[redigera | redigera wikitext]
År Vinnare TvĂ„a Trea
1896 Tyskland Josef Fischer Danmark Charles Meyer Italien Maurice Garin
1897 Italien Maurice Garin NederlÀnderna Mathieu Cordang Schweiz Michel Frédérick
1898 Italien Maurice Garin Frankrike Auguste Stephane Frankrike Édouard Wattelier
1899 Frankrike Albert Champion Frankrike Paul Bor Italien Ambroise Garin
1900 Frankrike Émile Bouhours Tyskland Josef Fischer Italien Maurice Garin
1901 Frankrike Lucien Lesna Italien Ambroise Garin Frankrike Lucien Itsweire
1902 Frankrike Lucien Lesna Frankrike Édouard Wattelier Italien Ambroise Garin
1903 Frankrike Hippolyte Aucouturier Frankrike Claude Chapperon Frankrike Louis Trousselier
1904 Frankrike Hippolyte Aucouturier Italien César Garin Frankrike Lucien Pothier
1905 Frankrike Louis Trousselier Frankrike René Pottier Frankrike Henri Cornet
1906 Frankrike Henri Cornet Frankrike Marcel Cadolle Frankrike René Pottier
1907 Frankrike Georges Passerieu Belgien Cyrille Van Hauwaert Frankrike Louis Trousselier
1908 Belgien Cyrille Van Hauwaert Frankrike Georges Lorgeou Luxemburg François Faber
1909 Frankrike Octave Lapize Frankrike Louis Trousselier Belgien Jules Masselis
1910 Frankrike Octave Lapize Belgien Cyrille Van Hauwaert Frankrike EugĂšne Christophe
1911 Frankrike Octave Lapize Frankrike Alphonse Charpiot Belgien Cyrille Van Hauwaert
1912 Frankrike Charles Crupelandt Frankrike Gustave Garrigou Frankrike Maurice Leturgie
1913 Luxemburg François Faber Belgien Charles Deruyter Frankrike Charles Crupelandt
1914 Frankrike Charles Crupelandt Frankrike Louis Luguet Belgien Louis Mottiat
1915–
1918
ej avhÄllet
1919 Frankrike Henri Pélissier Belgien Philippe Thys Frankrike Honoré Barthélémy
1920 Belgien Paul Deman Frankrike EugĂšne Christophe Belgien Lucien Buysse
1921 Frankrike Henri Pélissier Frankrike Francis Pélissier Belgien Léon Scieur
1922 Belgien Albert Dejonghe Belgien Jean Rossius Belgien Émile Masson Sr.
1923 Schweiz Heiri Suter Belgien René Vermandel Belgien Félix Sellier
1924 Belgien Jules Van Hevel Frankrike Maurice Ville Belgien Félix Sellier
1925 Belgien Félix Sellier Italien Pierino Bestetti Belgien Jules Van Hevel
1926 Belgien Julien Delbecque Belgien Gustaaf Van Slembrouck Belgien Gaston Rebry
1927 Belgien Georges Ronsse Frankrike Joseph Curtel Frankrike Charles Pélissier
1928 Frankrike André Leducq Belgien Georges Ronsse Belgien Charles Meunier
1929 Belgien Charles Meunier Belgien Georges Ronsse Belgien Aimé Deolet
1930 Belgien Julien Vervaecke Frankrike Jean Maréchal Frankrike Antonin Magne
1931 Belgien Gaston Rebry Frankrike Charles Pélissier Belgien Emile Decroix
1932 Belgien Romain Gijssels Belgien Georges Ronsse Tyskland Herbert Sieronski
1933 Belgien SylvÚre Maes Belgien Julien Vervaecke Frankrike Léon Le Calvez
1934 Belgien Gaston Rebry Belgien Jean Wauters Belgien Frans Bonduel
1935 Belgien Gaston Rebry Frankrike André Leducq Belgien Jean Aerts
1936 Frankrike Georges Speicher Belgien Romain Maes Belgien Gaston Rebry
1937 Italien Jules Rossi Belgien Albert Hendrickx Belgien Noël Declercq
1938 Belgien Lucien Storme Belgien Louis Hardiquest Belgien Marcel Van Houtte
1939 Belgien Émile Masson Jr. Belgien Marcel Kint Frankrike Roger LapĂ©bie
1940–
1942
ej avhÄllet
1943 Belgien Marcel Kint Belgien Jules Lowie Frankrike Louis Thiétard
1944 Belgien Maurice Desimpelaere Italien Jules Rossi Frankrike Louis Thiétard
1945 Frankrike Paul Maye Frankrike Lucien Teisseire Frankrike Kléber Piot
1946 Belgien Georges Claes Frankrike Louis Gauthier Belgien Lucien Vlaemynck
1947 Belgien Georges Claes Belgien Adolf Verschueren Frankrike Louis Thiétard
1948 Belgien Rik Van Steenbergen Frankrike Émile IdĂ©e Belgien Georges Claes
1949 Italien Serse Coppi
Frankrike André Mahé
Belgien Frans Leenen
1950 Italien Fausto Coppi Frankrike Maurice Diot Italien Fiorenzo Magni
1951 Italien Antonio Bevilacqua Frankrike Louison Bobet Belgien Rik Van Steenbergen
1952 Belgien Rik Van Steenbergen Italien Fausto Coppi Frankrike André Mahé
1953 Belgien Germain Derycke Italien Donato Piazza NederlÀnderna Wout Wagtmans
1954 Belgien Raymond Impanis Belgien Stan Ockers Belgien Marcel Rijckaert
1955 Frankrike Jean Forestier Italien Fausto Coppi Frankrike Louison Bobet
1956 Frankrike Louison Bobet Belgien Fred De Bruyne Frankrike Jean Forestier
1957 Belgien Fred De Bruyne Belgien Rik Van Steenbergen Belgien Léon Van Daele
1958 Belgien Léon Van Daele Spanien Miguel Poblet Belgien Rik Van Looy
1959 Belgien Noël Foré Belgien Gilbert Desmet Belgien Marcel Janssens
1960 Belgien Pino Cerami Frankrike Tino Sabbadini Spanien Miguel Poblet
1961 Belgien Rik Van Looy Belgien Marcel Janssens Belgien René Vanderveken
1962 Belgien Rik Van Looy Belgien Emile Daems Belgien Frans Schoubben
1963 Belgien Emile Daems Belgien Rik Van Looy NederlÀnderna Jan Janssen
År Vinnare TvĂ„a Trea
1964 NederlÀnderna Peter Post Belgien Benoni Beheyt Belgien Yvo Molenaers
1965 Belgien Rik Van Looy Belgien Edward Sels Belgien Willy Vannitsen
1966 Italien Felice Gimondi NederlÀnderna Jan Janssen Belgien Gustaaf De Smet
1967 NederlÀnderna Jan Janssen Belgien Rik Van Looy VÀsttyskland Rudi Altig
1968 Belgien Eddy Merckx Belgien Herman Van Springel Belgien Walter Godefroot
1969 Belgien Walter Godefroot Belgien Eddy Merckx Belgien Willy Vekemans
1970 Belgien Eddy Merckx Belgien Roger De Vlaeminck Belgien Eric Leman
1971 Belgien Roger Rosiers Belgien Herman Van Springel Italien Marino Basso
1972 Belgien Roger De Vlaeminck Belgien André Dierickx Storbritannien Barry Hoban
1973 Belgien Eddy Merckx Belgien Walter Godefroot Belgien Roger Rosiers
1974 Belgien Roger De Vlaeminck Italien Francesco Moser Belgien Marc Demeyer
1975 Belgien Roger De Vlaeminck Belgien Eddy Merckx Belgien André Dierickx
1976 Belgien Marc Demeyer Italien Francesco Moser Belgien Roger De Vlaeminck
1977 Belgien Roger De Vlaeminck Belgien Willy Teirlinck Belgien Freddy Maertens
1978 Italien Francesco Moser Belgien Roger De Vlaeminck NederlÀnderna Jan Raas
1979 Italien Francesco Moser Belgien Roger De Vlaeminck NederlÀnderna Hennie Kuiper
1980 Italien Francesco Moser Frankrike Gilbert Duclos-Lassalle VĂ€sttyskland Dietrich Thurau
1981 Frankrike Bernard Hinault Belgien Roger De Vlaeminck Italien Francesco Moser
1982 NederlÀnderna Jan Raas Frankrike Yvon Bertin VÀsttyskland Gregor Braun
1983 NederlÀnderna Hennie Kuiper Frankrike Gilbert Duclos-Lassalle Italien Francesco Moser
1984 Irland Sean Kelly Belgien Rudy Rogiers Frankrike Alain Bondue
1985 Frankrike Marc Madiot Frankrike Bruno Wojtinek Irland Sean Kelly
1986 Irland Sean Kelly Belgien Rudy Dhaenens NederlÀnderna Adrie van der Poel
1987 Belgien Eric Vanderaerden Belgien Patrick Versluys Belgien Rudy Dhaenens
1988 Belgien Dirk Demol Schweiz Thomas WegmĂŒller Frankrike Laurent Fignon
1989 Belgien Jean-Marie Wampers Belgien Dirk De Wolf Belgien Edwig Van Hooydonck
1990 Belgien Eddy Planckaert Kanada Steve Bauer Belgien Edwig Van Hooydonck
1991 Frankrike Marc Madiot Frankrike Jean-Claude Colotti Belgien Carlo Bomans
1992 Frankrike Gilbert Duclos-Lassalle Tyskland Olaf Ludwig Belgien Johan Capiot
1993 Frankrike Gilbert Duclos-Lassalle Italien Franco Ballerini Tyskland Olaf Ludwig
1994 Ukraina Andrei Tchmil Italien Fabio Baldato Italien Franco Ballerini
1995 Italien Franco Ballerini Ukraina Andrei Tchmil Belgien Johan Museeuw
1996 Belgien Johan Museeuw Italien Gianluca Bortolami Italien Andrea Tafi
1997 Frankrike Frédéric Guesdon Belgien Jo Planckaert Belgien Johan Museeuw
1998 Italien Franco Ballerini Italien Andrea Tafi Belgien Wilfried Peeters
1999 Italien Andrea Tafi Belgien Wilfried Peeters Belgien Tom Steels
2000 Belgien Johan Museeuw Belgien Peter Van Petegem Tyskland Erik Zabel
2001 NederlÀnderna Servais Knaven Belgien Johan Museeuw Lettland Romāns Vainƥteins
2002 Belgien Johan Museeuw Tyskland Steffen Wesemann Belgien Tom Boonen
2003 Belgien Peter Van Petegem Italien Dario Pieri Ryssland Vjatjeslav Jekimov
2004 Sverige Magnus BÀckstedt NederlÀnderna Tristan Hoffman Storbritannien Roger Hammond
2005 Belgien Tom Boonen USA George Hincapie Spanien Juan Antonio Flecha
2006 Schweiz Fabian Cancellara Belgien Tom Boonen Italien Alessandro Ballan
2007 Australien Stuart O'Grady Spanien Juan Antonio Flecha Schweiz Steffen Wesemann
2008 Belgien Tom Boonen Schweiz Fabian Cancellara Italien Alessandro Ballan
2009 Belgien Tom Boonen Italien Filippo Pozzato Norge Thor Hushovd
2010 Schweiz Fabian Cancellara Norge Thor Hushovd Spanien Juan Antonio Flecha
2011 Belgien Johan Vansummeren Schweiz Fabian Cancellara NederlÀnderna Maarten Tjallingii
2012 Belgien Tom Boonen Frankrike Sébastien Turgot Italien Alessandro Ballan
2013 Schweiz Fabian Cancellara Belgien Sep Vanmarcke NederlÀnderna Niki Terpstra
2014 NederlÀnderna Niki Terpstra Tyskland John Degenkolb Schweiz Fabian Cancellara
2015 Tyskland John Degenkolb Tjeckien Zdeněk Ơtybar Belgien Greg Van Avermaet
2016 Australien Mathew Hayman Belgien Tom Boonen Storbritannien Ian Stannard
2017 Belgien Greg Van Avermaet Tjeckien Zdeněk Ć tybar NederlĂ€nderna Sebastian Langeveld
2018 Slovakien Peter Sagan Schweiz Silvan Dillier NederlÀnderna Niki Terpstra
2019 Belgien Philippe Gilbert Tyskland Nils Politt Belgien Yves Lampaert
2020 ej avhÄllet
2021 Italien Sonny Colbrelli Belgien Florian Vermeersch NederlÀnderna Mathieu van der Poel
2022 NederlĂ€nderna Dylan van Baarle Belgien Wout van Aert Schweiz Stefan KĂŒng
2023 NederlÀnderna Mathieu van der Poel Belgien Jasper Philipsen Belgien Wout van Aert
2024 NederlÀnderna Mathieu van der Poel Belgien Jasper Philipsen Danmark Mads Pedersen
2025 NederlĂ€nderna Mathieu van der Poel Slovenien Tadej Pogačar Danmark Mads Pedersen
2026 Belgien Wout van Aert Slovenien Tadej Pogačar Belgien Jasper Stuyven
ÅrVinnareTvĂ„aTrea
2021GBR Lizzie DeignanNED Marianne VosITA Elisa Longo Borghini
2022ITA Elisa Longo BorghiniBEL Lotte KopeckyNED Lucinda Brand
2023CAN Alison JacksonITA Katia RagusaBEL Marthe Truyen
2024BEL Lotte KopeckyITA Elisa BalsamoGBR Pfeiffer Georgi
2025FRA Pauline Ferrand-PrévotITA Letizia BorghesiNED Lorena Wiebes
2026GER Franziska KochNED Marianne VosFRA Pauline Ferrand-Prévot
2027

U23/Amatörer

[redigera | redigera wikitext]

Se Paris–Roubaix Espoirs

  1. ↑ ””Helvetet i norr” – cykelloppet med minnen av krig”. SVT Sport. 10 april 2016. https://www.svt.se/sport/cykel/dokument-helvetet-i-norr. LĂ€st 16 april 2022.
  2. ↑ The real Hell of the North, Tales from the peloton, April 18, 2006, cyclingnews.com
  3. ↑ Tim Bonville-Ginn, Paris-Roubaix Femmes 2021: Everything you need to know about the inaugural cobbled Classic i Cycling Weekly den 1 oktober 2021.
  4. ↑ Tales from the pavĂ© on the road to Roubaix, cyclingnews.com
  5. ↑ Frenchman's Controversial Win, cyclingrevealed.com
  6. ↑ The mean machine takes first Roubaix win for CSC - Boonen finally beaten; Hincapie's hopes snap with steerer tube, April 9, 2006, cyclingnews.com
  7. ↑ No sanction for riders who broke level crossing at Paris-Roubaix, 13 april, 2015, cyclingnews.com
  8. ↑ Paris-Roubaix: Top-3 per edition pĂ„ ProCyclingStats.
  9. ↑ Paris-Roubaix Femmes: Top-3 per edition pĂ„ ProCyclingStats.
  10. ↑ Paris-Roubaix Juniors pĂ„ ProCyclingStats

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]