Hoppa till innehÄllet

Merton Miller

FrÄn Wikipedia
Merton Miller
Född16 maj 1923[1][2][3]
Boston[4]
Död3 juni 2000[1][2][3] (77 Är)
Chicago[4], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University
Johns Hopkins University
SysselsÀttningNationalekonom, författare
ArbetsgivareUniversity of Chicago
London School of Economics and Political Science
Carnegie Mellon University
USA:s finansdepartement
UtmÀrkelser
Fellow of the Econometric Society (1975)[5]
Smith Breeden Prize (1990)
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1990)[6]
Distinguished Fellow of the American Economic Association
Hedersdoktor vid Karlsruher Institut fĂŒr Technologie
Redigera Wikidata

Merton Howard "Mert" Miller, född 16 maj 1923 i Boston, Massachusetts, USA död 3 juni 2000 i Chicago, Illinois, var en amerikansk nationalekonom och medförfattare till Modigliani-Miller-satsen (1958), som hÀvdade irrelevansen av skuldsÀttningsstrukturen. Han belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1990 tillsammans med Harry Markowitz och William F. Sharpe. Han invaldes 1992 som utlÀndsk ledamot av svenska Ingenjörsvetenskapsakademien.

Miller var son till judiska förÀldrar, Sylvia och Joel Miller,[7][8] en hemmafru och en advokat. Han studerade vid Harvard University och arbetade under andra vÀrldskriget som ekonom vid avdelningen för skatteforskning vid amerikanska finansdepartementet och disputerade i nationalekonomi vid Johns Hopkins University 1952. Hans första akademiska utnÀmning efter att ha fÄtt sin doktorsexamen var gÀstassistentförelÀsare vid London School of Economics.

Miller var gift med Eleanor Miller, som dog 1969. Han överlevdes av sin andra hustru, Katherine Miller, och av tre barn frÄn hans första Àktenskap: Pamela (1952), Margot (1955) och Louise (1958) och tvÄ barnbarn.[9]

Vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

År 1958, vid Carnegie Institute of Technology (numera Carnegie Mellon University), samarbetade han med sin kollega Franco Modigliani pĂ„ rapporten The Cost of Capital, Corporate Finance and Theory of Investment. Detta dokument uppmanade till en grundlĂ€ggande invĂ€ndning mot den traditionella synen pĂ„ företagsfinansiering, enligt vilken ett företag kan minska sina kapitalkostnader genom att hitta rĂ€tt skuldsĂ€ttningsgrad. Enligt Modigliani-Miller-satsen finns det Ă„ andra sidan inget rĂ€tt förhĂ„llande, sĂ„ företagsledare bör försöka minimera skatteskulden och maximera företagens nettoförmögenhet och lĂ„ta skuldkvotschipsen falla dĂ€r de vill.

Det sÀtt pÄ vilket de kom fram till denna slutsats anvÀnde argumentet "ingen arbitrage", det vill sÀga förutsÀttningen att alla tillstÄnd som gör det möjligt för handlare av alla marknadsinstrument att skapa en riskfri pengamaskin nÀstan omedelbart kommer att försvinna. De satte mönstret för mÄnga argument baserat pÄ den premissen under de följande Ären.

Miller skrev eller var medförfattare till Ätta böcker. Han blev ledamot av American Finance Association 1975 och var dess ordförande 1976. Han var pÄ fakulteten vid University of Chicagos Booth School of Business frÄn 1961 till sin pensionering 1993, Àven om han fortsatte att undervisa pÄ skolan i flera Är till. Hans verk lÄg till grund för "Modigliani-Miller Financial Theory".

I slutet av 1980-talet engagerades Miller av SNS (tillsammans med professor Charles Upton) för att göra en skuggutredning till den av den socialdemokratiska regeringen tillsatta vÀrdepappersmarknadsutredningen (VMK). Finansiella aktörer i Sverige var oroliga för sektorns framtida reglering och Millers bidrag blev ett viktigt inlÀgg debatten. Miller skrev: att den övertro pÄ regleringar som dominerat i de flesta lÀnder sedan 1930-talet lett till att vÀrdepappersmarknader led av sin image som en tickande tidsinstÀlld bomb, som hela tiden hotar att sprÀnga ekonomin i bitar om den inte omsorgsfullt hÄlls nedkyld i hinkar av kallt regleringsvatten (s.30). Hotet frÄn en hÄrdare reglering övervanns och i början av 1990-talet etablerades en mer marknadsliberal samsyn pÄ börsverksamhet bland det politiska och ekonomiska etablissemanget i Sverige.[10]

Miller var offentlig ledare i Chicago Board of Trade 1983-85 och Chicago Mercantile Exchange frĂ„n 1990 till sin död. År 1993 gav sig Miller in i tvisten om 2 miljard USD i affĂ€rsförluster hos vad som karakteriserades som en skurkaktig terminshandlare pĂ„ ett dotterbolag av Metallgesellschaft och hĂ€vdade i Wall Street Journal att ledning av dotterbolaget var att klandra för att i panik ha likviderat en position för tidigt.[11] År 1995 anlitades Miller av Nasdaq för att motbevisa anklagelser om prisfixning.[12]

Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Merton Miller, 5 juli 2021.
  1. 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Merton-Millertopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6dv3p3x, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 Brockhaus EnzyklopÀdie, F.A. Brockhaus, Brockhaus EnzyklopÀdie-ID: miller-merton-howard.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Merton_Howard_MillerStore_norske_leksikon, lÀst: 17 oktober 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  5. ↑ lĂ€s online, www.econometricsociety.org , lĂ€st: 6 april 2023.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1990, Nobelprize.org (pĂ„ engelska), Nobelstiftelsen, lĂ€s online, lĂ€st: 5 februari 2021.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. ↑ ”Merton H. Miller”. The Notable Names Database. 2008. http://www.nndb.com/people/174/000159694/. LĂ€st 18 september 2008.
  8. ↑ Encyclopedia of American Jewish history. Norwood, Stephen H. (Stephen Harlan), 1951-, Pollack, Eunice G.. Santa Barbara, Calif.: ABC-CLIO. 2008. ISBN 978-1851096381. OCLC 174966865.
  9. ↑ Louis Uchitelle (2000). "Merton H. Miller, 77, Dies; Economist Who Won Nobel," New York Times, June 5.
  10. ↑ Broberg, Oskar (2016). Mats Larsson. red. Stockholmsbörsen pĂ„ en förĂ€ndrad finansmarknad. sid. 101-10
  11. ↑ Markham, Jerry W. (2006). A Financial History of Modern U.S. Corporate Scandals: From Enron to Reform. Armonk, N.Y.: M.E. Sharpe, Inc. Sid. 78. ISBN 0-7656-1583-5. https://books.google.com/books?id=Z7qTGiF8FCgC. LĂ€st 26 oktober 2017.
  12. ↑ ”Nasdaq Hires Nobel Laureate to Help Fend Off Allegations”. Los Angeles Times. Bloomberg Business News. March 14, 1995. http://articles.latimes.com/1995-03-14/business/fi-42613_1_nasdaq-stock.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]