Merton Miller
| Merton Miller | |
| Född | 16 maj 1923[1][2][3] Boston[4] |
|---|---|
| Död | 3 juni 2000[1][2][3] (77 Är) Chicago[4], USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University Johns Hopkins University |
| SysselsÀttning | Nationalekonom, författare |
| Arbetsgivare | University of Chicago London School of Economics and Political Science Carnegie Mellon University USA:s finansdepartement |
| UtmÀrkelser | |
| Fellow of the Econometric Society (1975)[5] Smith Breeden Prize (1990) Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1990)[6] Distinguished Fellow of the American Economic Association Hedersdoktor vid Karlsruher Institut fĂŒr Technologie | |
| Redigera Wikidata | |
Merton Howard "Mert" Miller, född 16 maj 1923 i Boston, Massachusetts, USA död 3 juni 2000 i Chicago, Illinois, var en amerikansk nationalekonom och medförfattare till Modigliani-Miller-satsen (1958), som hÀvdade irrelevansen av skuldsÀttningsstrukturen. Han belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1990 tillsammans med Harry Markowitz och William F. Sharpe. Han invaldes 1992 som utlÀndsk ledamot av svenska Ingenjörsvetenskapsakademien.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Miller var son till judiska förÀldrar, Sylvia och Joel Miller,[7][8] en hemmafru och en advokat. Han studerade vid Harvard University och arbetade under andra vÀrldskriget som ekonom vid avdelningen för skatteforskning vid amerikanska finansdepartementet och disputerade i nationalekonomi vid Johns Hopkins University 1952. Hans första akademiska utnÀmning efter att ha fÄtt sin doktorsexamen var gÀstassistentförelÀsare vid London School of Economics.
Miller var gift med Eleanor Miller, som dog 1969. Han överlevdes av sin andra hustru, Katherine Miller, och av tre barn frÄn hans första Àktenskap: Pamela (1952), Margot (1955) och Louise (1958) och tvÄ barnbarn.[9]
Vetenskapligt arbete
[redigera | redigera wikitext]à r 1958, vid Carnegie Institute of Technology (numera Carnegie Mellon University), samarbetade han med sin kollega Franco Modigliani pÄ rapporten The Cost of Capital, Corporate Finance and Theory of Investment. Detta dokument uppmanade till en grundlÀggande invÀndning mot den traditionella synen pÄ företagsfinansiering, enligt vilken ett företag kan minska sina kapitalkostnader genom att hitta rÀtt skuldsÀttningsgrad. Enligt Modigliani-Miller-satsen finns det Ä andra sidan inget rÀtt förhÄllande, sÄ företagsledare bör försöka minimera skatteskulden och maximera företagens nettoförmögenhet och lÄta skuldkvotschipsen falla dÀr de vill.
Det sÀtt pÄ vilket de kom fram till denna slutsats anvÀnde argumentet "ingen arbitrage", det vill sÀga förutsÀttningen att alla tillstÄnd som gör det möjligt för handlare av alla marknadsinstrument att skapa en riskfri pengamaskin nÀstan omedelbart kommer att försvinna. De satte mönstret för mÄnga argument baserat pÄ den premissen under de följande Ären.
Miller skrev eller var medförfattare till Ätta böcker. Han blev ledamot av American Finance Association 1975 och var dess ordförande 1976. Han var pÄ fakulteten vid University of Chicagos Booth School of Business frÄn 1961 till sin pensionering 1993, Àven om han fortsatte att undervisa pÄ skolan i flera Är till. Hans verk lÄg till grund för "Modigliani-Miller Financial Theory".
I slutet av 1980-talet engagerades Miller av SNS (tillsammans med professor Charles Upton) för att göra en skuggutredning till den av den socialdemokratiska regeringen tillsatta vÀrdepappersmarknadsutredningen (VMK). Finansiella aktörer i Sverige var oroliga för sektorns framtida reglering och Millers bidrag blev ett viktigt inlÀgg debatten. Miller skrev: att den övertro pÄ regleringar som dominerat i de flesta lÀnder sedan 1930-talet lett till att vÀrdepappersmarknader led av sin image som en tickande tidsinstÀlld bomb, som hela tiden hotar att sprÀnga ekonomin i bitar om den inte omsorgsfullt hÄlls nedkyld i hinkar av kallt regleringsvatten (s.30). Hotet frÄn en hÄrdare reglering övervanns och i början av 1990-talet etablerades en mer marknadsliberal samsyn pÄ börsverksamhet bland det politiska och ekonomiska etablissemanget i Sverige.[10]
Miller var offentlig ledare i Chicago Board of Trade 1983-85 och Chicago Mercantile Exchange frÄn 1990 till sin död. à r 1993 gav sig Miller in i tvisten om 2 miljard USD i affÀrsförluster hos vad som karakteriserades som en skurkaktig terminshandlare pÄ ett dotterbolag av Metallgesellschaft och hÀvdade i Wall Street Journal att ledning av dotterbolaget var att klandra för att i panik ha likviderat en position för tidigt.[11] à r 1995 anlitades Miller av Nasdaq för att motbevisa anklagelser om prisfixning.[12]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Merton H. Miller (1991). Merton Miller on Derivatives. New York: John Wiley & Sons. ISBN 0-471-18340-7.
- Merton H. Miller (1991). Financial Innovations and Market Volatility. Cambridge, MA: Blackwell Publishing. ISBN 1-55786-252-4.
- Merton, Miller H.; Charles W. Upton (1986). Macroeconomics: A Neoclassical Introduction. Chicago: University of Chicago Press. ISBN 0-226-52623-2.
- Kessel, Reuben A.; R. H. Coase; Merton H. Miller (1980). Essays in Applied Price Theory. Chicago: University of Chicago Press. ISBN 0-226-43200-9.
- Fama, Eugene F.; Merton H. Miller (1972). The Theory of Finance. New York: Holt, Rinehart & Winston. ISBN 0-03-086732-0. https://archive.org/details/theoryoffinance00fama.
- Merton H. Miller (1997). âThe Private Interest & the Public Interestâ. The Green Bag.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Merton Miller, 5 juli 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Merton-Millertopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6dv3p3x, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Brockhaus EnzyklopÀdie, F.A. Brockhaus, Brockhaus EnzyklopÀdie-ID: miller-merton-howard.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Merton_Howard_MillerStore_norske_leksikon, lÀst: 17 oktober 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€s online, www.econometricsociety.org , lĂ€st: 6 april 2023.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1990, Nobelprize.org (pĂ„ engelska), Nobelstiftelsen, lĂ€s online, lĂ€st: 5 februari 2021.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â âMerton H. Millerâ. The Notable Names Database. 2008. http://www.nndb.com/people/174/000159694/. LĂ€st 18 september 2008.
- â Encyclopedia of American Jewish history. Norwood, Stephen H. (Stephen Harlan), 1951-, Pollack, Eunice G.. Santa Barbara, Calif.: ABC-CLIO. 2008. ISBN 978-1851096381. OCLC 174966865.
- â Louis Uchitelle (2000). "Merton H. Miller, 77, Dies; Economist Who Won Nobel," New York Times, June 5.
- â Broberg, Oskar (2016). Mats Larsson. red. Stockholmsbörsen pĂ„ en förĂ€ndrad finansmarknad. sid. 101-10
- â Markham, Jerry W. (2006). A Financial History of Modern U.S. Corporate Scandals: From Enron to Reform. Armonk, N.Y.: M.E. Sharpe, Inc. Sid. 78. ISBN 0-7656-1583-5. https://books.google.com/books?id=Z7qTGiF8FCgC. LĂ€st 26 oktober 2017.
- â âNasdaq Hires Nobel Laureate to Help Fend Off Allegationsâ. Los Angeles Times. Bloomberg Business News. March 14, 1995. http://articles.latimes.com/1995-03-14/business/fi-42613_1_nasdaq-stock.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- âMerton H. Miller (1923â2000)â. The Concise Encyclopedia of Economics. Library of Economics and Liberty (2nd). Liberty Fund. 2008. http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Miller.html.
- Merton Miller hos Nobelstiftelsen (pÄ engelska) including the Prize Lecture December 7, 1990 Leverage
- Guide to the Merton H. Miller Papers 1941-2002 at the University of Chicago Special Collections Research Center ï»ż
| |||||||||||
|