Hoppa till innehållet

Malakis bok

Från Wikipedia
Malakis bok
CodexGigas 119 MinorProphets.jpg
Malakis bok på latin som en del av Djävulsbibeln, skriven på 1200-talet
Judisk indelningNevi'im
Kristen indelningGamla Testamentet
Kanonisk inomJudendomen och kristendomen
Författare och datering
Föreslagna författareTraditionellt Malaki (eller Esra)
Datering500-talet f.Kr.
OriginalspråkHebreiska
Innehåll
Huvudsaklig genreHistoria/myt
Antal kapitel3[a] eller 4[b]
Beskriven tidsperiod500-talet till 400-talet f.Kr.

Malakis bok (hebreiska: סֵפֶר מַלְאָכִי, romaniserat: Sēfer Malʾākhî) är den sista boken i Nevi'im i Tanakh (Hebreiska Bibeln) och kanoniskt den sista boken av De tolv mindre profeterna. I de flesta kristna traditioner utgör de profetiska böckerna den sista delen av Gamla testamentet, vilket gör Malakis bok till den sista boken före Nya testamentet. Boken är indelad i tre kapitel i den hebreiska Bibeln och Septuaginta, samt fyra i den latinska Vulgata. Det fjärde kapitlet i Vulgata består av resten av det tredje kapitlet, med start vid vers 3:19.[1]

Textens författare kan ha varit eller inte varit en eponym person vid namn Malaki. Även om ordet ofta betraktas som ett egennamn, betyder det helt enkelt "min budbärare" på hebreiska,[2] och översättningen i Septuaginta översätter det som "hans budbärare." Under tiden texten skrevs användes inte ordet som personnamn. I traktaten Megillah 15a i Talmud lärde rabbinerna Joshua ben Karha och Rav Nachman ut att boken var författad av Esra, en framstående lärd och kohen som spelade en betydande roll i att forma judisk religiös lag (Halacha) och tradition.[3]

I det sista kapitlet utlovar den anonyme profeten att "rättfärdighetens sol" skall gå upp, och att Gud skall sända Elia på nytt; det senare tolkas i Nya Testamentet som en förutsägelse om Johannes Döparen. Mycket av texten handlar om moralisk uppryckning i religiöst och socialt hänseende hos israeliterna, speciellt prästerskapet. Boken börjar med att ifrågasätta om läsaren verkligen älskar och fruktar Gud, som Gud borde fruktas och älskas. Sedan klagar han på kvalitén på de offer som frambragts. Därefter läxar han upp läsaren för alla skilsmässor, något han anser vara både ett socialt och religiöst problem. (Om du skiljer dig, visar du att du inte håller fast vid Guds bud.) När detta är klart skuldbelägger han läsaren för att läsaren skulle ha ifrågasatt Guds rättvisa, varefter han avslutar med att hota med världens undergång. Han lovar att Elia kommer återvända.

De flesta forskare tror att boken genomgick flera redigeringsfaser.[4] Majoriteten av texten härstammar från den persiska perioden; de äldsta delarna dateras till cirka 500 f.Kr. Senare modifieringar skedde under den hellenistiska perioden.[5][6]

Äldsta bevarade handskrift

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta bevarade hebreiska manuskripten, som innehåller delar eller hela denna bok, finns i den masoretiska texttraditionen, som inkluderar Codex Cairensis (895), Petersburgs Profetkodex (916), Aleppokodex (900-talet) och Leningradkodexen (1008).[7] Fragment som innehåller delar av denna bok hittades också bland Dödahavsrullarna 4Q76 (150–125 f.Kr.) och 4Q78 (75–50 f.Kr.).[8][9][10] En översättning av den hebreiska bibeln till koinegrekiska, känd som Septuaginta, gjordes under de sista århundradena f.Kr. Bevarade antika manuskript av Septuaginta-versionen inkluderar Codex Vaticanus (fjärde århundradet), Codex Sinaiticus (fjärde århundradet), Codex Alexandrinus (femte århundradet) och Codex Marchalianus (sjätte århundradet).[7]:73–74

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Författaren till Malakias bok är osäker, även om det har föreslagits att författaren kan ha varit levit. På grund av likheterna mellan Malaki och Esras betoning på att förbjuda äktenskap med utländska hedniska kvinnor, identifierar Talmud och vissa Targumer, såsom Targum Jonathan, Esra som författaren till Malakis bok. Detta är den traditionella uppfattningen som de flesta judar och vissa kristna har.[11][12] Den katolske prästen och historikern Hieronymus föreslår att detta kan bero på att Esra sågs som en mellanhand mellan profeterna och "den stora synagogan." Enligt Josefus dog Esra och begravdes "på ett magnifikt sätt i Jerusalem".[13] Om traditionen att Esra skrev under namnet "Malaki" stämmer, så begravdes han troligen i Profeternas grav, den traditionella viloplatsen för Malaki, Haggaj och Sakarja.

Namnet "Malaki" förekommer i överskriften vid 1:1 och 3:1, även om de flesta anser det osannolikt att ordet syftar på samma karaktär i båda referenserna. Enligt redaktörerna för 1897 års Easton's Bible Dictionary anser vissa forskare att namnet "Malaki" inte är ett egennamn, utan en förkortning av "Jahs budbärare."[14] Denna läsning kan baseras på Malaki 3:1, "Se, jag sänder min budbärare...", om "min budbärare" tas bokstavligt som namnet Malaki.[15] Därför tror många att "Malaki" är en anonym pseudonym. Andra forskare, inklusive redaktörerna för Catholic Encyclopedia, hävdar att de grammatiska bevisen leder till slutsatsen att Malaki är ett namn, och hävdar: "Vi är utan tvekan i närvaron av en förkortning av namnet Mál'akhîyah, det vill säga Jahs budbärare.""[16]

Vissa forskare anser att författarskapet till Sakarja 9–14 och Malaki är anonymt, vilket förklarar deras placering i slutet av de tolv mindre profeterna.[15] Julius Wellhausen, Abraham Kuenen och Wilhelm Nowack hävdar att Malaki 1:1 är ett sent tillägg, och pekar på Sakarja 9:1 och Sakarja 12:1 som bevis. En annan tolkning av författarskapet kommer från Septuaginta-överskriften ὲν χειρὶ ἀγγήλου αὐτοῦ, som kan läsas som antingen "av hans budbärares hand" eller som "av hans ängels hand." "Ängel"-läsningen fann ett eko bland de gamla kyrkofäderna och kyrkliga författare. Det gav till och med upphov till de "märkligaste fantasierna", särskilt bland Origenes lärjungar.[16][17]

Datering

[redigera | redigera wikitext]

Malakis bok innehåller några historiska detaljer. En ledtråd till dess datering finns i författarens användning av en lånad form av det kejserliga arameiska ordet för 'ståthållare' (פחה, paḥā) för att hänvisa till den samtida ståthållaren i Juda (bibelhebreiska: לְפֶחָתֶךָ, romaniserat: lefeḥāthekha, bokstavligen 'till din ståthållare') i kapitel 1:8.[18] Detta indikerar ett postbabyloniskt exildatum (dvs. efter 538 f.Kr.), baserat på användningen av denna term och det faktum att Juda hade en kung före exilen. Dessutom, eftersom samma vers refererar till det återuppbyggda templet i Jerusalem, måste boken ha skrivits efter 515 f.Kr. under den andra tempelperioden.[19] Författaren till Syraks bok, skriven tidigt på 100-talet f.Kr., kände tydligen till Malaki. På grund av utvecklingen av teman i Malakias bok placerar de flesta forskare den efter Haggajs bok och Sakarjas bok,[20][21] nära den tid då Esra och Nehemja[21] kom till Jerusalem år 445 f.Kr.[22]

Syfte

[redigera | redigera wikitext]

Malakias bok skrevs för att rätta till det författaren såg som israeliternas – särskilt prästernas – slappa religiösa och sociala beteende i Jerusalem efter exilen. Även om profeterna uppmanade Judas och Israels folk att se sin landsförvisning som straff för att de inte upprätthöll sitt förbund med Gud, dröjde det inte länge efter att de återvänt till Israels land, det andra templet byggts och rätt tillbedjan återställts, innan folkets engagemang för sin Gud återigen började avta. Det var i detta sammanhang som profeten, vanligtvis kallad Malaki, levererade sin profetia.

I 1:2 framställer Malaki Israels folk som ifrågasättande Guds kärlek till dem. Denna introduktion till boken illustrerar allvaret i den situation som Malaki tar upp, liksom den dialektiska stilen med vilken Malaki konfronterar sin publik. Malaki anklagar sin publik för att inte respektera Gud som Gud förtjänar. Ett sätt som denna respekt visar sig är genom de undermåliga offer som Malaki påstår att prästerna erbjuder. Medan Gud kräver djur som är "felfria" (Tredje Moseboken 1:3), offrade prästerna, som skulle "avgöra om djuret var acceptabelt"[23], blinda, lama och sjuka djur till offer eftersom de trodde att ingen skulle märka det.

I 2:1 säger Malaki att Herren Sebaot sänder en förbannelse över prästerna som inte hedrat honom med lämpliga djuroffer: "Jag skall bryta er livskraft och slänga avfall i ansiktet på er, slaktavfall från era offerfester – Ni måste inse att jag har gett er detta bud för att mitt förbund med Levi skall bestå, säger Herren Sebaot." Nu, se hur jag ska förlama din arm och kasta gödsel i ditt ansikte – gödsel från dina högtidliga ceremonier – och svepa bort dig med den. Då ska du få veta att det är jag som har gett dig denna varning om min avsikt att upphäva mitt förbund med Levi, säger Yahweh Sabaoth."

I 2:10–11 tar Malaki upp frågan om skilsmässa. I detta ämne behandlar Malaki skilsmässa både som ett socialt problem ("Varför handlar vi trolöst mot varandra ...?") och som ett religiöst problem ("Judah... äktar en främmande guds dotter"). Till skillnad från Esras bok uppmanar Malaki var och en att förbli trofast mot sin ungdoms hustru.

Malaki kritiserar också sin publik för att ifrågasätta Guds rättvisa. Han påminner dem om att Gud är rättvis och uppmanar dem att vara trogna medan de väntar på den rättvisan. Malaki säger att folket inte har varit trogna och inte gett Gud allt som Gud förtjänar. Precis som prästerna har offrat oacceptabla offer, har folket försummat att ge hela sitt tionde till Gud.

Tolkningar

[redigera | redigera wikitext]

Judendom

[redigera | redigera wikitext]

Inom judendomen kallas boken "profeternas sigill" eftersom den avslutar de bibliska profetböckerna.[24]

Kristendom

[redigera | redigera wikitext]

Bibel 2000 ger rubriker för boken enligt följande:

Vers/Kapitelrubriker i Bibel 2000
VersreferensRubrik
Malakis bok 1:1(Överskrift)
1:2–1:5Herrens kärlek och makt
1:6–2:9Dom över prästerna
2:10–16Blandäktenskap och skilsmässor fördöms
2:17–4:3Herren kommer för att döma
4:4–6Slutord

Majoriteten av forskare anser att boken består av sex distinkta orakler.[25][26] Enligt detta system består Malakis bok av en serie tvister mellan Jahve och de olika grupperna inom den israelitiska gemenskapen. I bokens tre eller fyra kapitel blir Jahve frikänd, medan de som inte följer Mose lag fördöms. Vissa forskare har föreslagit att boken som helhet är strukturerad efter en rättslig rättegång, ett suzeränavtal eller ett förbund – ett av de stora teman i hela den hebreiska bibeln. Underförstått i profetens fördömande av Israels religiösa praktiker finns en uppmaning att bevara Jahves stadgar.

Malakis bok hämtar inspiration från olika teman som finns i andra böcker i den hebreiska bibeln. Malaki hänvisar till rivaliteten mellan Jakob och Esau och Jahves preferens för Jakob som finns i Första Moseboken 25–28. Malaki påminner sin publik om att de, som ättlingar till Jakob (Israel), har varit och fortsätter att gynnas av Gud som Guds utvalda folk. I den andra tvisten använder Malaki "Helighetslagar" (t.ex. Tredje Moseboken 1:3) när han fördömer prästen för att offra oacceptabla offer.

I den tredje tvisten (gällande skilsmässa) avser författaren till Malakis bok sannolikt att hans argument ska förstås på två nivåer. Malaki verkar antingen angripa praktiken att skilja sig från judiska hustrur till förmån för utländska (en praxis som Esra starkt fördömer) eller, alternativt, att Malaki kan fördöma att skilja sig från utländska fruar till förmån för judiska hustrur (en praxis som Esra främjade). Malaki verkar bestämd att nationalitet inte är en giltig anledning att avsluta ett äktenskap, "Ty jag hatar skilsmässa, säger Herren..." (2:16).

På många ställen i den hebreiska bibeln, särskilt i Hoseas bok, framställs Israel som Jahves hustru eller brud. Malakis diskussion om skilsmässa kan också tolkas som att den stämmer överens med denna metafor. Malaki kan uppmana sin publik att inte bryta tron på Jahve (Israels Gud) genom att anta nya gudar eller avgudar. Det är ganska troligt att eftersom Judas folk ifrågasatte Jahves kärlek och rättvisa (1:2, 2:17), kunde de ha frestats att anta främmande gudar. William Sanford LaSor, en amerikansk kristen pastor, menar att eftersom återupprättandet av Judas land inte hade lett till något liknande den profeterade prakt från den messianska tiden, som förutspåtts, blev folket ganska desillusionerade med sin religion.[27]

Illustration av Guds budbärares ankomst i 3:1, av Franciszek Żmurko

Faktum är att den fjärde tvisten hävdar att domen kommer i form av en budbärare "som smältarens eld, som tvättarnas lut..." (3:2).

Efter detta ger profeten ett annat exempel på felaktighet i den femte tvisten: att inte erbjuda fulla tionde. I denna diskussion ber Malaki Jahveh att folket ska "Kom med hela tiondet ... då kommer jag att öppna himlens fönster och låta ymnig välsignelse strömma ner över er" (3:10). Denna begäran ger folket möjlighet att ändra sina vanor. Den betonar också att om man håller Herrens stadgar kan folket undvika Guds vrede och leda till Guds välsignelse. Det är denna del av Malaki som stöder uppfattningen att tionde fortfarande är ett av de hebreiska bibliska bud som kristna måste följa.

I den sjätte konflikten illustrerar Israels folk omfattningen av deras desillusion. Enligt Malaki säger de: "'Det är meningslöst att tjäna Gud ... Nej, nu är det de fräcka vi skall prisa lyckliga: de handlar orätt men frodas ändå, de klarar sig fast de sätter Gud på prov'" (3:14–15). Återigen försäkrar Jahve folket att de onda ska straffas och de troende ska belönas.

I ljuset av vad Malaki uppfattar som en förestående dom, uppmanar han sina åhörare att "Glöm aldrig den lag som jag gav min tjänare Mose på Horeb, med stadgar och bud för hela Israel." (4:4; 3:22, MT). Före Herrens dag förklarar Malaki att Elia (som "steg upp i en stormvind till himlen..." Andra Kungaboken 2:11) ska återvända till jorden så att människor kan följa Guds vägar.

Malakis bok citeras ofta i det kristna Nya testamentet, främst på grund av dess messianska teman. Följande är en kort jämförelse mellan Malakis bok och Nya testamentets avsnitt som refererar till den.[28]

Citat från Malaki 3:1 i en österrikisk kyrka: "Herren skall komma till sitt tempel."
Referenser till Malakis bok i Nya testamentet (Bibel 2000)
MalakiNya testamentet
"Jag älskar Jakob men Esau hatade jag." (1:2–3"'Jag älskade Jakob men hatade Esau.'" (Romarbrevet 9:13)
"Men om jag är faderm var är aktningen för mig?" (1:6)"Varför säger ni 'Herre, herre' när ni kallar på mig, om ni ändå inte gör som jag säger?" (Lukasevangeliet 6:46)
"Herrens bord" (1:7,12)"Herrens bord" (Första Korinthierbrevet 10:21)
"Från öster till väster är mitt namn stort bland folken," (1:11)"så att vår herre Jesu namn förhärligas genom er" (Andra Thessalonikerbrevet 1:12)
"Vem måste inte bäva, Herre, och ära ditt namn?" (Uppenbarelseboken 15:4)
"Prästernas läppar förvaltar kunskapen, från hans mun hämtar man vägledning, ty han är Herren Sebaots sändebud. Men ni vek av från vägen, er undervisning har fört många vilse. Ni har brutit mitt förbund med leviterna, säger Herren Sebaot." (2:7–8)"Gör därför allt vad de lär er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för de säger ett och gör ett annat" (Matteusevangeliet 23:3)
"Har vi inte alla en och samma fader?" (2:10)"så har vi bara en Gud... och bara en herre," (Första Korinthierbrevet 8:6)
"Se, jag sänder min budbärare, han skall bana väg för mig" (3:1)"Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig." (Markusevangeliet 1:2)
"Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig" (Matteusevangeliet 11:10†, Lukasevangeliet 7:27)
"Men vem kan uthärda dagen då han kommer? Vem kan bestå när han visar sig?" (3:2)"Ty deras stora vredesdag har kommit, och vem kan då bestå?" (Uppenbarelseboken 6:17)
"Han skall rena leviterna och luttra dem som guld och silver" (3:3)"för att det som är äkta i er tro . . . och detta är långt dyrbarare är det förgängliga guldet, som dock måste prövas i eld . . ." (Första Petrusbrevet 1:7)
"och alla som förtrycker daglönare" (3:5)"Lönen till arbetarna som bärgade skörden på era ägor har ni undanhållit" (Jakobsbrevet 5:4)
"Jag, Herren, har inte förändrats;" (3:6)"Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet." (Hebreerbrevet 13:8)
"Vänd tillbaka till mig, så vänder jag tillbaka till er," (3:7)"Närma er Gud, och han skall närma sig er." (Jakobsbrevet 4:8)
"Men för den som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp," (4:2)"genom vår Guds barmhärtighet och mildhet," (Lukasevangeliet 1:78)
"Se, jag sänder profeten Elia till er innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer." (4:5)"han är Elia som skall komma." (Matteusevangeliet 11:14)
"Men jag säger er att Elia redan har kommit," (Matteusevangeliet 17:12)
"Elia har redan kommit," (Markusevangeliet 9:13)
"Se jag sänder profeten Elia till er innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer. Han skall vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till fäderna, så att jag inte viger landet åt förintelse då jag kommer." (4:5–6)"Och han skall gå före honom med Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till deras barn och ge de ohörsamma ett rättfärdighetens sinne," (Lukasevangeliet [1:17)

Även om många kristna tror att de messianska profetiorna i Malakis bok har uppfyllts i Jesu liv, fortsätter religiösa judar, som inte delar den tron med kristna, att vänta på profeten Elias ankomst, som ska bana väg för Messias.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Book of Malachi, 29 april 2026.

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Malaki 4:1–6
  2. ↑ Malaki 3:1
  3. ↑ Kalimi, Isaac (26 August 2025). ”The Book of Malachi: Its Place in the Twelve Minor Prophets, in Jewish and in Christian Canon”. The Journal of Theological Studies 76 (1): sid. 19–31. doi:10.1093/jts/flaf007. ISSN 0022-5185. https://academic.oup.com/jts/article/76/1/19/8016085. Läst 1 januari 2026.
  4. ↑ Kessler, Rainer (2011). ”Maleachi”. Herders theologischer Kommentar zum Alten Testament. Freiburg, Germany: Herder. Sid. 59–61.
  5. ↑ Schart, Aaron (2021). Julia M. O'Brien. red. The Oxford Handbook of the Minor Prophets. Oxford University Press. Sid. 540–542. doi:10.1093/oxfordhb/9780190673208.013.32. ISBN 978-0-19-067320-8. ”De flesta kommentatorer anser att Malakis bok är resultatet av flera redaktionella aktiviteter (se O'Brien 1990, 51–57; Kessler 2011, 59–61)... Sammanfattningsvis är det troligt att bokens äldsta lager dateras till omkring år 500. Största delen av texten härstammar från akemenidperioden. Generellt förde perserna en politik av fredlig och harmonisk enande av nationer under persisk dominans. Malakias skrift verkar acceptera det persiska styret. Kessler (2011) daterar Malakias slutliga form senare, till 300-talet. Reflektioner av helleniseringen i Alexander den stores kölvatten är dock sällsynta. Noetzel anser att ptolemaiskt inflytande är en del av idén att "rättfärdighetens sol" bringar läkning (2015). Bilagan i 4:5–6 [Hebr. 3:23–24], som hänvisar till en djup generationskonflikt, resonerar med spänningarna mellan dem som öppnade sig för helleniseringen och dem som strikt avvisade den. Predikaren 49:10 nämner de "tolv profeterna" omkring 180 f.Kr., troligen med antagandet att Tolv profeternas bok är en rulle. Vid denna tid måste Malakias bok ha varit nästan färdig.”
  6. ↑ Cody, Aelred (1990), "Malachi", s 359 i Brown et al. (red), The New Jerome Biblical Commentary, London: Prentice Hall
  7. 1 2 Würthwein, Ernst (1995). The Text of the Old Testament. Grand Rapids, Michigan: Wm. B. Eerdmans. ISBN 0-8028-0788-7. https://books.google.com/books?id=FSNKSBObCYwC. Läst 26 januari 2019.
  8. ↑ Ulrich, Eugene, red (2010). The Biblical Qumran Scrolls: Transcriptions and Textual Variants. Brill. Sid. 623–624. https://archive.org/details/TheBiblicalQumranScrolls.
  9. ↑ Dead sea scrolls – Malachi.
  10. ↑ Fitzmyer, Joseph A. (2008). A Guide to the Dead Sea Scrolls and Related Literature. Grand Rapids, Michigan: William B. Eerdmans Publishing Company. Sid. 38. ISBN 9780802862419. https://books.google.com/books?id=TILXeWJ2eNAC.
  11. ↑ ”Megillah 15a, the William Davidson Talmud (Koren – Steinsaltz)”. Megillah 15a, the William Davidson Talmud (Koren – Steinsaltz). https://www.sefaria.org/Megillah.15a.5?lang=bi.
  12. ↑ Introduction to the Aramaic Targum of Jonathan ben Uzziel on the Prophet Malachi (Minor Prophets); Joshua ben Karha (Megillah 15a)
  13. ↑ Antiquities of the Jews, book XI, chapter 5, paragraph 5
  14. ↑ Malachi at the Easton's Bible Dictionary
  15. 1 2 Eissfeldt, Otto (1965). The Old Testament: An Introduction. Oxford: Basil Blackwell. Sid. 440.
  16. 1 2 van Hoonacker 1910.
  17. ↑ Hieronymus (1892), Philip Schaff, red., The Principal Works of St. Jerome, https://ccel.org/ccel/schaff/npnf206/npnf206., p. 501: Origenes och hans anhängare tror att (enligt hans namn) han var en ängel. Men vi avvisar denna syn helt, för att inte tvingas acceptera läran om själarnas fall från himlen.
  18. ↑ Mal 1:8
  19. ↑ LaSor, William Sanford; Hubbard, David Allan; Bush, Frederic William; Allen, Leslie C. (3 Sep 1996). Old Testament Survey: The Message, Form, and Background of the Old Testament. Wm. B. Eerdmans Publishing. Sid. 415. ISBN 9780802837882.
  20. ↑ Plaut, W. Gunther. ”Haggai, Zechariah and Malachi: Back in the Land” (på amerikansk engelska). My Jewish Learning. https://www.myjewishlearning.com/article/haggai-zechariah-and-malachi-back-in-the-land/. Läst 10 maj 2018.
  21. 1 2 ”Malachi | התנך” (på engelska). www.hatanakh.com. http://www.hatanakh.com/en/tags/malachi.
  22. ↑ Cheyne, T. K. (1899). ”The Times of Nehemiah and Ezra”. The Biblical World 14 (4): sid. 238–250. doi:10.1086/472543.
  23. ↑ Mason 1977, sid. 143.
  24. ↑ Holyhead, V. (2006), Welcoming the Word in Year C: With Burning Hearts, p. 174, Liturgical Press, Collegeville, Minnesota
  25. ↑ Hill 1998.
  26. ↑ Stuart, Douglas (1998). ”Malachi”. i McComiskey, Thomas Edward. The Minor Prophets: An Exegetical and Expository Commentary. Baker Academic. Sid. 1245–1396. ISBN 978-0801036316.
  27. ↑ LaSor, William Sanford; David Allan Hubbard; Frederic William Bush (1996). Old Testament Survey: The Message, Form, and Background of the Old Testament. Grand Rapids: Eerdmans. Sid. 584–586. ISBN 978-0802837882.
  28. ↑ Hill 1998, sid. 84-88.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Malakis bok.

Wikisource har originalverk som rör Malachi.

v • r
Böcker i Gamla testamentet
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Malakis_bok&oldid=59549160”