John Makepeace Bennett
| John Makepeace Bennett | |
| Född | 31 juli 1921 Warwick, Queensland, Australien |
|---|---|
| Död | 9 december 2010 (89 Är) Sydney, New South Wales, Australien |
| Nationalitet | Australisk |
| ForskningsomrÄde | Datavetenskap |
| Alma mater | University of Queensland University of Cambridge |
| KÀnd för | Australiens första professor i datavetenskap; grundare av Australian Computer Society |
John Makepeace Bennett (31 juli 1921 - 9 december 2010) var en australisk datavetare och pionjÀr inom datorutveckling. Han var Australiens första professor i datavetenskap och den första ordföranden för Australian Computer Society.[1]
Hans karriÀr omfattade arbete med nÄgra av vÀrldens tidigaste datorer, dÀribland EDSAC, Ferranti Mark 1* och SILLIAC, samt en betydande insats inom utbildning och organisering av datavetenskap i Australien.
Tidigt liv och privatliv
[redigera | redigera wikitext]Bennett föddes 1921 i Warwick, Queensland som son till Albert John Bennett och Elsie Winifred Bennett (född Bourne).[1]
à r 1952 gifte han sig med Rosalind Mary Elkington, som Àven hon arbetade vid Ferranti.[2] Paret fick fyra barn. à r 1986 gick Bennett i pension och bosatte sig tillsammans med sin hustru pÄ Sydneys norra strÀnder. Han avled i sitt hem den 9 december 2010.[1]
Utbildning och militÀrtjÀnst
[redigera | redigera wikitext]Bennett utbildades vid The Southport School och började dÀrefter studera civilingenjörsvetenskap vid University of Queensland. Under andra vÀrldskriget tjÀnstgjorde han mellan 1942 och 1946 i Royal Australian Air Force (RAAF), dÀr han arbetade med radarverksamhet pÄ Wessel Islands samt med flygfÀltskonstruktion.
Efter kriget Äterupptog han sina studier och lÀste elektroteknik, maskinteknik och matematik vid University of Queensland.
Akademisk och yrkesmÀssig verksamhet
[redigera | redigera wikitext]à r 1947 reste Bennett till University of Cambridge, dÀr han blev den första forskningsassistenten till Maurice Wilkes i arbetet med att utveckla EDSAC, vÀrldens första praktiskt anvÀnda elektroniska dator med lagrat program.[3] Inom ramen för sitt doktorandarbete anvÀnde Bennett EDSAC för att genomföra de första strukturella ingenjörsberÀkningarna som nÄgonsin utförts pÄ en dator.
Efter tiden i Cambridge arbetade han för Ferranti i Manchester och London, dÀr han bland annat utformade instruktionsuppsÀttningen för Ferranti Mark 1*, en vidareutveckling av företagets tidigare datorer.
à r 1956 ÄtervÀnde Bennett till Australien och anstÀlldes vid Adolph Basser Laboratory vid University of Sydney som numerisk analytiker.[4] DÀr arbetade han huvudsakligen med programvaruutveckling för SILLIAC.
à r 1958 etablerade han ett forskarutbildningsprogram i numerisk analys och databehandling, vilket senare utvecklades till en examen i datavetenskap. à r 1961 omvandlades laboratoriet till Basser Computing Department, och Bennett utnÀmndes till professor i elektronisk databehandling. à r 1982 fick han formellt titeln professor i datavetenskap, vilken han innehade fram till sin pensionering 1987.[4]
Utöver sin akademiska verksamhet var Bennett djupt engagerad i professionella organisationer. Han var bland annat grundare och första ordförande för Australian Computer Society samt ordförande för flera nationella och regionala datorkommittéer.
UtmÀrkelser
[redigera | redigera wikitext]- Officer of the Order of Australia (AO), 1983, för insatser inom datavetenskap.[5]
- Centenary Medal, 2001, för bidrag till australiskt samhÀlls- och teknikliv.[6]
- Pearcey Medal, 2004, för livslÄng och framstÄende insats inom IT-omrÄdet.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 âAustralian computing pioneer pushed technological frontiersâ. Sydney Morning Herald. 27 december 2010. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 december 2010. https://web.archive.org/web/20101228182533/http://www.smh.com.au/national/obituaries/australian-computing-pioneer-pushed-technological-frontiers-20101226-197uy.html.
- â âElkington Internet Family Treeâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929075531/http://www.elkingtonfamily.com/Report%20805,%20InternetTree/WC01/WC01_087.htm. LĂ€st 10 november 2006.
- â âThe First computers, 1951 to 1956â. Australian Science and Technology Heritage Centre. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 november 2006. https://web.archive.org/web/20061126021837/http://www.austehc.unimelb.edu.au/tia/589.html. LĂ€st 7 november 2006.
- 1 2 âJohn Makepeace Bennett â Speech by J. Seberryâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 9 december 2012. https://archive.today/20121209185927/http://www.uow.edu.au/~jennie/bennett.ps. LĂ€st 11 november 1986.
- â âQueenâs Birthday 1983 Honoursâ. Commonwealth of Australia Gazette. 11 juni 1983. Arkiverad frĂ„n originalet den 7 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140307003334/https://www.gg.gov.au/sites/default/files/files/honours/QB83.pdf. LĂ€st 27 januari 2026.
- â âCentenary Medal â John Makepeace Bennettâ. https://honours.pmc.gov.au/honours/awards/1127218. LĂ€st 7 maj 2018.
- â â2004 National Medal / Pearceyâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 27 april 2014. https://web.archive.org/web/20140427024740/http://pearcey.org.au/2004_National_Medal. LĂ€st 27 januari 2026.
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Costello, J. (1993). âJohn Bennettâ. Computerworld, 16 juli.
- Davidson, P. (2003). âJohn Bennett: Educating the technology generationâ. Information Age, augusti/september.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- âBennett, John Makepeace â Encyclopaedia of Australian Scienceâ. http://www.eoas.info/biogs/P003370b.htm.
| |||||||||||||||||
|
