Hyperbol

Stilfigurer
Dialog
	Apostrofering · Descriptio · Divisio · Hypofor · Illeism · Prosopopoeia · Ratiocinatio · Retorisk fråga · Sermocinatio
Jämförelse
	Allegori · Antites · Kenning · Liknelse · Metafor · Metonymi · Pars pro toto · Synekdoke
Ordlek
	Malapropism · Oxymoron · Paronomasi · Zeugma
Struktur
	Anastrof · Isokolon · Kiasm · Parallellism · Trikolon
Tillägg
	Evidentia · Hopning · Hyperbol · Perifras · Pleonasm · Polysyndeton · Stegring · Tautologi
Upprepning
	Allitteration · Anadiplos · Anafor · Assonans · Epanalepsis · Epifor · Ploke · Polyptoton · Rim · Symploke · Synonymi
Uteslutning
	Asyndeton · Ellips · Ironi · Litotes · Meiosis
Övrigt
	Antonomasi · Dysfemism · Eufemism · Exclamatio · Katakres
	v • r

Hyperbol (grekiska: ὑπερβολή, hyperbole, "överdrift", av ὑπερβάλλω, hyperballo, "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.^[1] Hyperboler kan användas i antingen förstorande eller förminskande sammanhang och som fristående eller som jämförelse. En jämförande hyperbol kan antingen vara ett uttryck för liknelse eller företrädande.^[2]

Hyperbolens uppkomst

Det var Isokrates som först använde hyperbolen i sitt verk Epistulae, i vilket han använde sig av överdrifter. Det var Aristoteles som introducerade den som retorikfigur.^[3]

Hyperbol i retoriken

Hyperbol räknas till troperna, eftersom ett utbyte från det ”egentliga” till det ”oegentliga” sker i figuren.^[4] Till exempel: En väska som väger fem kilo blir med hjälp av en hyperbol ”Väskan väger ett ton”. Inom retoriken anses hyperbolen vara en stegringsfigur.^[5] Vilket behov det finns för hyperbolen att överdriva för att anses just som en hyperbol varierar från text till text. I vissa texter krävs en liten överdrift, i andra en stor för att det skall anses vara en hyperbol. Hyperbolen är starkt kopplad till ironi och metafor,^[3] men den kan även utgöra underkategori till synekdoke, där något omfattande ger uttryck åt något mindre eller något litet åt något omfattande.^[6]

Exempel på fristående hyperbol

”Men med bevarad endräkt kommer vi att mäta imperiets utsträckning med hjälp av solens uppgång och nedgång.”^[7]
"Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."^[8]

Exempel på jämförande hyperbol

”Hans kropp var vit som snö.”^[7] (liknelse)
”Glansen i hans rustning var så stark, att solens sken syntes svagare.”^[7] (företrädande)

Andra exempel

"Jag har ju sagt till dig tusen gånger."
"Skyhöga vågor."

Referenser

↑ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 281
↑ Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 138)
1 2 Lee, Everett (2001). Twentieth-century roots of rhetorical studies
↑ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedts. sid. 166
↑ Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. sid. 153
↑ Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur. sid. 166
1 2 3 Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 139)
↑ Matteusevangeliet 19:24

[1] Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 281

[2] Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 138)

[Lee-3] 1 2 Lee, Everett (2001). Twentieth-century roots of rhetorical studies

[4] Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedts. sid. 166

[5] Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. sid. 153

[6] Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur. sid. 166

[Rhetor139-7] 1 2 3 Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 139)

[8] Matteusevangeliet 19:24

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]