Hoppa till innehÄllet

Bro hÀrad

Bro hÀrad
HĂ€rad
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Socknar Bro
LÄssa
Stockholms-NĂ€s
VĂ€stra Ryd
Bro hÀrads lÀge i Uppland.
Bro hÀrads lÀge i Uppland.
Bro hÀrads lÀge i Uppland.
Bro hÀrad Är 1860

Bro hĂ€rad var ett hĂ€rad i den södra delen av Uppland. OmrĂ„det Ă„terfinns numera inom Upplands-Bro kommun i Stockholms lĂ€n. Bro hĂ€rad omfattade drygt 150 kmÂČ (ungefĂ€r hĂ€lften av nuvarande kommunen) och hade Ă„r 1903 2 903 invĂ„nare. TingsstĂ€lle var till 1739 Bro och dĂ€refter till 1903 Tibble för att dĂ€refter flytta till Enköping.

Bro hĂ€rad var belĂ€get mellan mĂ€larfjĂ€rdarna BrofjĂ€rden och Norra BjörkfjĂ€rden samt vikarna GörvĂ€ln, Skarven och SigtunafjĂ€rden. LandomrĂ„det omfattade den södra delen av den halvö som helt avskĂ€rmas av dessa vattenomrĂ„den, och som idag utgör Upplands-Bro kommun, samt mĂ€laröarna StĂ€ksön (som egentligen Ă€r en halvö), DĂ€vensö, Lagnö med Ådö-Lagnö naturreservat och Smedjeön m.fl. smÄöar. HĂ€radet hade tre smĂ„sjöar - Lejondalssjön, ÖrnĂ€ssjön och Lillsjön. Vegetationen domineras av barrskogar och sedan lĂ€nge hĂ€vdade jordbruksmarker, med vissa inslag av Ă€dellövskogar med bl.a. ek, lind, lönn och ask. HĂ€radet grĂ€nsade i norr till HĂ„bo hĂ€rad, över vattnet i vĂ€ster till Trögds hĂ€rad och i söder till FĂ€rentuna hĂ€rad samt i öster till Sollentuna hĂ€rad i Stockholms lĂ€n.

Största orterna Àr idag Bro och KungsÀngen.

I Bro hÀrad ingick fyra socknar.

De tidigaste bosÀttningarna i hÀradsomrÄdet kan hÀrledas till bronsÄldern, och det finns sÄvÀl fornborgar som bevarade jÀrnÄldersboplatser i omrÄdet. Det Bro hundare, som i början av 1300-talet skrevs som BrohundÊri och som föregick hÀradet, var en del av det gamla folklandet Attundaland och innefattade Àven större delen av det senare FÀrentuna hÀrad inom nuvarande Ekerö kommun. HÀradets tingsplats lÄg lÀnge vid Bro kyrka men flyttades under 1700-talet till gÀstgivargÄrden i Tibble, som idag Àr en del av KungsÀngen. Namnet Bro kommer av Bro kyrka och den bro som Ginnlög, Ànka efter vikingahövdingen Assur, lÀr ha uppfört i nÄgonstans i nÀrheten av denna. Bro innebar under vikingatiden en vÀgbank över en sankmark - i likhet med till exempel Jarlabankes bro vid TÀby kyrkby. Om bron i Bro berÀttas pÄ den s.k. Assurstenen som satt inmurad i kyrkovÀggen vid Bro kyrka, men som troligen en gÄng stod i nÀrheten av den faktiska bron. PÄ initiativ av Richard Dybeck stÄr ocksÄ stenen sedan Är 1866 Äter igen vid den gamla vÀgen i nÀrheten av BroÄn.

Inom hÀradet lÄg Àven AlmarestÀket dÀr en herrgÄrd, Almare-StÀkets gÄrd, och sedermera en borg, AlmarestÀkets borg, för landets Àrkebiskopar uppfördes under medeltiden. Platsen var strategiskt belÀgen lÀngs landsvÀgen mellan Stockholm och VÀsterÄs och vid inloppet frÄn MÀlaren till Uppsala och Sigtuna. Borgen hamnade i hÀndelsernas centrum i samband med maktkampen mellan riksförestÄndaren Sten Sture den yngre och Àrkebiskop Gustav Trolle, vilket kulminerade med dess omtalade förstörelse Är 1518 för vilken den hÄrda bestraffningen sedermera skulle komma att utmynna i Stockholms blodbad Är 1520.

Före 1557 rÀknades hÀradet som en del av StÀkes lÀn, för att dÄ överföras till Svartsjö lÀn.[1]

LÀn, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrÀtter

[redigera | redigera wikitext]

HÀradet hörde mellan 1634 och 1639, 1648-1651, 1654-1714 till Upplands lÀn, Stockholms lÀn (1640-1647 och 1652-1653) och frÄn 1714 till 1970 till Uppsala lÀn. 1971 överfördes hela omrÄdet till Stockholms lÀn. Församlingarna i hÀradet tillhör(de) Uppsala stift.

HÀradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1885 Uppsala lĂ€ns Första fögderi
  • 1886-1917 Uppsala lĂ€ns södra fögderi
  • 1918-1966 Trögds fögderi
  • 1967-1970 Enköpings fögderi
  • 1971-1990 Jakobsbergs fögderi

HÀradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrÀtter:

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

WebbkÀllor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 167,180