Abraham Robinson
| Abraham Robinson | |
| | |
| Född | Abraham Robinsohn[1] 6 oktober 1918[2][3][4] WaĆbrzych âeller âWaldenburg[5] |
|---|---|
| Död | 11 april 1974[2][3][4] (55 Är) New Haven[1], USA |
| Begravd | Har HaMenuchot[6] kartor |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of London, [1] Hebreiska universitetet i Jerusalem, [1] Universitetet i Paris, [1] |
| SysselsÀttning | Matematiker, ingenjör, universitetslÀrare |
| Arbetsgivare | Fria Franska Flygvapnet (1941â1946)[1] University of Toronto (1951â1957)[1] Hebreiska universitetet i Jerusalem (1957â1962)[1] University of California, Los Angeles (1962â1967)[1] Yale University (1967â1974)[1] |
| Noterbara verk | icke-standardanalys |
| FörÀldrar | Abraham Robinsohn Lotte Robinsohn |
| UtmÀrkelser | |
| Sterling Professor (1971)[1] Brouwermedaljen (1973)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Abraham Robinson, född 6 oktober 1918 i Waldenburg, Tyskland (nuvarande WaĆbrzych i Polen),[7] död 11 april 1974 i New Haven, Connecticut, USA, var en tysk-amerikansk matematiker. Han skapade den strikta matematiska uppbyggnaden av infinitesimaler och det hyperreella talsystemet. UtifrĂ„n detta skapade han sedan en ny gren av matematiken - icke-standardanalysen. Denna gren skiljer sig frĂ„n den vanliga analysen genom att den innehĂ„ller just hyperreella tal.[7]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Robinson föddes i en judisk familj med stark sionistisk tro. à r 1933 emigrerade han till det brittiska Palestinamandatet, dÀr han tog en första examen vid Hebrew University. Han var i Frankrike nÀr nazisterna invaderade landet under andra vÀrldskriget och flydde med tÄg och till fots vÀxelvis, förhörd av franska soldater, som var misstÀnksamma mot hans tyska pass och som bad honom att dela med sig av sin karta, som var mer detaljerad Àn deras. Medan han var i London gick han in i det fria franska flygvapnet och bidrog till krigsinsatsen genom att lÀra sig aerodynamik och bli expert pÄ de vingprofiler som anvÀndes till stridsflygplanens vingar.
Efter kriget arbetade Robinson i London, Toronto och Jerusalem, men kom slutligen till University of California, Los Angeles 1962.
KarriÀr och vetenskapligt arbete
[redigera | redigera wikitext]Robinson blev kÀnd för sitt tillvÀgagÄngssÀtt att anvÀnda metoderna för matematisk logik för att attackera problem i analys och abstrakt algebra. Han introducerade mÄnga av de grundlÀggande begreppen inom modellteorin.[8] Med hjÀlp av dessa metoder hittade han ett sÀtt att anvÀnda formell logik för att visa att det finns sjÀlvkonsistenta icke-standardiserade modeller av det reella talsystemet som inkluderar infinita och infinitesimala tal. Andra, som Wilhelmus Luxemburg, visade att samma resultat kunde uppnÄs med hjÀlp av ultrafilter, vilket gjorde Robinsons arbete mer tillgÀngligt för matematiker som saknade utbildning i formell logik. Hans bok Non-standard Analysis publicerades 1966. Robinson var starkt intresserad av matematikens historia och filosofi och pÄpekade ofta att han ville komma in i huvudet pÄ Leibniz, den första matematikern som försökte att tydligt formulera begreppet oÀndliga tal.
FrÄn hans Är pÄ UCLA minns hans kollegor honom som att arbeta hÄrt för att tillgodose doktorander pÄ alla nivÄer av förmÄga genom att förse dem med projekt av lÀmplig svÄrighet. Han uppvaktades av Yale University och efter en viss inledande motvilja flyttade han dit och tilltrÀde en professur 1967. VÄren 1973 var han delaktig i Institute for Advanced Study.[9] Han dog i bukspottkörtelcancer 1974.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Robinson, Abraham (1963). Introduction to model theory and to the metamathematics of algebra. Amsterdam: North-Holland. ISBN 978-0-7204-2222-1. https://books.google.com/books?id=epztnQAACAAJ
- Lightstone, A. H.; Robinson, Abraham (1975). Nonarchimedean Fields and Asymptotic Expansions. North-Holland. ISBN 978-0-7204-2450-8. https://archive.org/details/nonarchimedeanfi00ligh
- Robinson, Abraham (1977) [1956]. Keisler, H. Jerome. red. Complete theories. Studies in Logic and the Foundations of Mathematics (2nd). Amsterdam: North-Holland. ISBN 978-0-7204-0690-0
- Robinson, Abraham (1979). Keisler, H. Jerome. red. Selected papers of Abraham Robinson. Vol. I Model theory and algebra. Yale University Press. ISBN 978-0-300-02071-7. https://books.google.com/books?id=Od4SQgAACAAJ&q=Selected+papers+of+Abraham+Robinson.+Vol.+I+Model+theory+and+algebra
- Robinson, Abraham (1979). Luxemburg, W. A. J.; Körner, S.. red. Selected papers of Abraham Robinson. Vol. II Nonstandard analysis and philosophy. Yale University Press. ISBN 978-0-300-02072-4. https://books.google.com/books?id=YFqRZwEACAAJ
- Robinson, Abraham (1979). Young, A. D.. red. Selected papers of Abraham Robinson. Vol. III Aeronautics. Yale University Press. ISBN 978-0-300-02073-1. https://books.google.com/books?id=Y6KwcAAACAAJ&q=bibliogroup:%22Selected+Papers+of+Abraham+Robinson%22
- Robinson, Abraham (1996) [1966]. Non-standard analysis. Princeton Landmarks in Mathematics (2nd). Princeton University Press. ISBN 978-0-691-04490-3. https://books.google.com/books?id=OkONWa4ToH4C
UtmÀrkelser och hedersbetygelser
[redigera | redigera wikitext]- Sterling Professor, 1971[1]
- Brouwermedaljen, 1973[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Abraham Robinson, 8 maj 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 MacTutor History of Mathematics archive.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, lÀst: 22 augusti 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6ng59x8, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Brockhaus EnzyklopÀdie, F.A. Brockhaus, Brockhaus EnzyklopÀdie-ID: robinson-abraham, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20030217006, lĂ€st: 7 december 2024.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Find a Grave.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 O'Connor, John J.; Robertson, Edmund F. (Juli 2000), âAbraham Robinsonâ, MacTutor History of Mathematics archive, University of St Andrews, lĂ€st 25 juli 2025.
- â Hodges, W: "A Shorter Model Theory", page 182. CUP, 1997
- â âAbraham Robinson, Institute for Advanced Studyâ. https://www.ias.edu/scholars/abraham-robinson. LĂ€st 25 november 2017.
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- J. W. Dauben (1998) Abraham Robinson: The Creation of Nonstandard Analysis, A Personal and Mathematical Odyssey, Princeton University Press ISBN 0-691-03745-0
- G. D. Mostow (1976) Abraham Robinson 1918 â 1974, Israel Journal of Mathematics 25(1/2): 5â14 doi:10.1007/BF02756558
- A. D. Young, S. Cochen, Stephan Körner & Peter Roquette (1976) "Abraham Robinson", Bulletin of the London Mathematical Society 8(3): 307â23
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Abraham Robinson.
| ||||||||||||||
|