Hoppa till innehÄllet

Abraham Robinson

FrÄn Wikipedia
Abraham Robinson
FöddAbraham Robinsohn[1]
6 oktober 1918[2][3][4]
WaƂbrzych ​eller ​Waldenburg[5]
Död11 april 1974[2][3][4] (55 Är)
New Haven[1], USA
BegravdHar HaMenuchot[6]
kartor
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of London, [1]
Hebreiska universitetet i Jerusalem, [1]
Universitetet i Paris, [1]
SysselsÀttningMatematiker, ingenjör, universitetslÀrare
ArbetsgivareFria Franska Flygvapnet (1941–1946)[1]
University of Toronto (1951–1957)[1]
Hebreiska universitetet i Jerusalem (1957–1962)[1]
University of California, Los Angeles (1962–1967)[1]
Yale University (1967–1974)[1]
Noterbara verkicke-standardanalys
FörÀldrarAbraham Robinsohn
Lotte Robinsohn
UtmÀrkelser
Sterling Professor (1971)[1]
Brouwermedaljen (1973)[1]
Redigera Wikidata

Abraham Robinson, född 6 oktober 1918 i Waldenburg, Tyskland (nuvarande WaƂbrzych i Polen),[7] död 11 april 1974 i New Haven, Connecticut, USA, var en tysk-amerikansk matematiker. Han skapade den strikta matematiska uppbyggnaden av infinitesimaler och det hyperreella talsystemet. UtifrĂ„n detta skapade han sedan en ny gren av matematiken - icke-standardanalysen. Denna gren skiljer sig frĂ„n den vanliga analysen genom att den innehĂ„ller just hyperreella tal.[7]

Robinson föddes i en judisk familj med stark sionistisk tro. År 1933 emigrerade han till det brittiska Palestinamandatet, dĂ€r han tog en första examen vid Hebrew University. Han var i Frankrike nĂ€r nazisterna invaderade landet under andra vĂ€rldskriget och flydde med tĂ„g och till fots vĂ€xelvis, förhörd av franska soldater, som var misstĂ€nksamma mot hans tyska pass och som bad honom att dela med sig av sin karta, som var mer detaljerad Ă€n deras. Medan han var i London gick han in i det fria franska flygvapnet och bidrog till krigsinsatsen genom att lĂ€ra sig aerodynamik och bli expert pĂ„ de vingprofiler som anvĂ€ndes till stridsflygplanens vingar.

Efter kriget arbetade Robinson i London, Toronto och Jerusalem, men kom slutligen till University of California, Los Angeles 1962.

KarriÀr och vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Robinson blev kÀnd för sitt tillvÀgagÄngssÀtt att anvÀnda metoderna för matematisk logik för att attackera problem i analys och abstrakt algebra. Han introducerade mÄnga av de grundlÀggande begreppen inom modellteorin.[8] Med hjÀlp av dessa metoder hittade han ett sÀtt att anvÀnda formell logik för att visa att det finns sjÀlvkonsistenta icke-standardiserade modeller av det reella talsystemet som inkluderar infinita och infinitesimala tal. Andra, som Wilhelmus Luxemburg, visade att samma resultat kunde uppnÄs med hjÀlp av ultrafilter, vilket gjorde Robinsons arbete mer tillgÀngligt för matematiker som saknade utbildning i formell logik. Hans bok Non-standard Analysis publicerades 1966. Robinson var starkt intresserad av matematikens historia och filosofi och pÄpekade ofta att han ville komma in i huvudet pÄ Leibniz, den första matematikern som försökte att tydligt formulera begreppet oÀndliga tal.

FrÄn hans Är pÄ UCLA minns hans kollegor honom som att arbeta hÄrt för att tillgodose doktorander pÄ alla nivÄer av förmÄga genom att förse dem med projekt av lÀmplig svÄrighet. Han uppvaktades av Yale University och efter en viss inledande motvilja flyttade han dit och tilltrÀde en professur 1967. VÄren 1973 var han delaktig i Institute for Advanced Study.[9] Han dog i bukspottkörtelcancer 1974.

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

UtmÀrkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Abraham Robinson, 8 maj 2022.
  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 MacTutor History of Mathematics archive.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, lÀst: 22 augusti 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6ng59x8, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. 1 2 Brockhaus EnzyklopÀdie, F.A. Brockhaus, Brockhaus EnzyklopÀdie-ID: robinson-abraham, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  5. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20030217006, lĂ€st: 7 december 2024.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ Find a Grave.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. 1 2 O'Connor, John J.; Robertson, Edmund F. (Juli 2000), ”Abraham Robinson”, MacTutor History of Mathematics archive, University of St Andrews, lĂ€st 25 juli 2025.
  8. ↑ Hodges, W: "A Shorter Model Theory", page 182. CUP, 1997
  9. ↑ ”Abraham Robinson, Institute for Advanced Study”. https://www.ias.edu/scholars/abraham-robinson. LĂ€st 25 november 2017.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]