Hoppa till innehÄllet

Vindruta

FrÄn Wikipedia

Vindruta Àr fönsterrutan framtill pÄ transportmedel,[1] vars syfte Àr att hindra fartvinden men ÀndÄ tillÄta sikt framÄt.

Vindrutan kan vara limmad hela vÀgen runt om, eller infÀst i karossen med gummilist. PÄ bilar med limmade fönster ingÄr dessa oftast i den sjÀlvbÀrande konstruktionen av karossen.[2]

En vindruta kan vara antingen hel eller vertikalt delad pÄ mitten. Den delade vindrutan innebar lÀgre kostnader för försÀkring och reparation vid stenskott, medan hel vindruta ger bÀttre sikt och gör kupén ljusare.[3] Delade vindrutor var vanliga fram till omkring 1940-talet, varefter hela rutor blev vanligare och sÄ smÄningom helt ersatte de delade. I Sverige hade Volvo PV 444 delad framruta fram till lanseringen 1958 av den moderniserade efterföljaren Volvo PV 544,[3] medan folkvagnsbussen typ 2 hade delad vindruta Ànda fram till 1967.[4]

PÄ fullstora bussar var delade vindrutor med stÄende vindrutetorkare vanliga fram till omkring tidigt 1990-tal, varefter Àven dessa fick hela vindrutor med liggande vindrutetorkare. FrÄn 2000-talets första decennium och framÄt har de allra flesta moderna vÀgfordon hela vindrutor. PÄ flygplan, olika typer av bÄtar och fartyg samt vissa jÀrnvÀgsfordon sÄsom lokomotiv förekommer vertikalt enkel- eller flerdelad vindruta Àven pÄ modernare exemplar. Fördelen med delade rutor Àr att dessa blir hÄllbarare och inte krÀver lika starkt och dyrt glas men med nackdelen att sikten försÀmras. Med hela vindrutor förbÀttras sikten men med nackdelen att glaset blir dyrare och mer kÀnsligt för sprickbildning.

Vindrutor pÄ personbilar har vanligen tvÄ sorters sÀkerhetsglas; pÄ bilar inregistrerade i Sverige före 1969 kan vindrutan vara av hÀrdat sÀkerhetsglas med nackdelen att den vid en skada brister i tusentals smÄ Àrtstora bitar. HÀrdat glas Àr dock fortfarande godkÀnt till bak- och sidorutor Àven pÄ nya bilar.

PÄ nyare bilar inregistrerade i Sverige efter 1969 mÄste vindrutan vara av lamellglas bestÄende av tvÄ glas hoplimmade med en stark plastfolie. Lamellglas Àr sÀkrare dÄ det hÀnger ihop Àven efter hÄrda smÀllar.[5]

Vindrutan Àr antingen klar eller tonad med eller utan mörkare toning upptill. Tonade rutor Àr vanligast pÄ moderna bilar. Moderna vindrutor finns med funktioner som eluppvÀrmning, regnsensor, ljussensor, ljuddÀmpning, solskydd och vÀrmedÀmpning. DÄ vindrutan Àr en viktig sÀkerhetsdetalj mÄste den uppfylla av myndigheterna faststÀllda krav och vara mÀrkt med godkÀnnandemÀrke som vanligen placeras i nÄgot av de nedre hörnen. MÀrket visar Àven tillverkarens varumÀrke och ett kodnummer fabriken och landet dÀr den har tillverkats. PÄ fabriksmonterade vindrutor brukar Àven finnas bilmÀrkets logotyp men ingen bilfabrik har nÄgon egen produktion av vindrutor.

Delade vindrutor

[redigera | redigera wikitext]

Hela vindrutor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) pĂ„ Svenska.se: vindruta
  2. ↑ ”Detta visste du förmodligen inte om din vindruta”. 30 september 2020. Arkiverad frĂ„n originalet den 20 juni 2025. https://web.archive.org/web/20250620052033/https://www.volvocars.com/se/edit/artikel/volvo-vindruta-tips. LĂ€st 1 november 2025.
  3. 1 2 ”Redan 50 Ă„r sedan - PV444 blir 544 i augusti 1958”. volvocars.com. 16 juli 2008. https://www.volvocars.com/se/media/press-releases/A77376BF0CD18B9A/. LĂ€st 27 november 2025.
  4. ↑ Mike Stephens (3 mars 2023). ”Last Year Split Windshield: 1967 Volkswagen Bus” (pĂ„ amerikansk engelska). Barn Finds. https://barnfinds.com/last-year-split-windshield-1967-volkswagen-bus/. LĂ€st 27 november 2025.
  5. ↑ Lasse Schultz (30 mars 1968). ”Bilindustrin fĂ„r inga större problem med Sveriges 13 första sĂ€kerhetskrav”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1968-03-30/SVNY/21.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]