Hoppa till innehållet

Tejp

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Gaffa” leder hit. För musiktidningen, se Gaffa (tidskrift).
Tejprullar.
Tre olika tejper uppsatta på en vägg.
Silvertejp, även kallat gaffatejp.

Tejp är ett tunt självhäftande band[1][2] som används för att sammanfoga föremål. Vanligtvis är endast en sida häftande, men dubbelhäftande tejp där bägge sidor är häftande förekommer också. Tejpen brukar vara upplindad på en rulle och kan placeras i en tejphållare. Tejp finns av flera olika typer för specialanvändning.

Den allra första tejpen som tillverkades utvecklades 1845 av kirurgen Horace Day[3]. Häfta är tejp anpassad för att användas på huden (plåster fäster med häfta), för omplåstring eller i förebyggande syfte mot till exempel skavsår[källa behövs].

Definition av tejp

[redigera | redigera wikitext]

Självhäftande tejp fick i november 1968 följande definition av Sveriges Standardiseringskommission (SIS): "Med självhäftande tejp förstås band av metall, plast, papper o.d. försett med häftämne på en sida eller på båda sidorna."

Konstruktion och uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Tejp (försvenskad stavning av engelskans "tape" för remsor/band) är den gemensamma termen för gummerade och självhäftande band, baserade på olika material. Man skiljer på klisterremsor och självhäftande tejp. Självhäftande tejp fordrar inte någon tillsats i form av vatten eller lösningsmedel för att ge en god fästkraft mot olika material, till skillnad mot klisterremsor.

Tejp är tillverkad av två huvudbeståndsdelar – ryggmaterial och häftämne. Dessa kan spaltas upp ytterligare. Tejpremsan består i allmänhet av fyra skikt som samtliga påverkar tejpens egenskaper:

  • Släppskikt - ser till att skikten i rullen släpper från varandra, måste alltså vara anpassat till häftämnet.
  • Ryggmaterial - själva bandet.
  • (Förankring) - används om häftämnet inte är tillräckligt för att hålla ryggen.
  • Häftämne - Ser till att ryggmaterial och eventuellt förankring fäster på underlaget när tejpen används

Ryggmaterial

[redigera | redigera wikitext]

Ryggmaterialet är den del som ger tejpen de flesta av dess egenskaper, till exempel draghållfasthet, rivstyrka och formbarhet. Vidare påverkas egenskaper som tålighet mot värme, kyla, fukt, kemikalier och elektricitet.

Tejp kan vara gjord av många olika material. De vanligaste förekommande är papper (slätt eller kräppat), cellofan, acetat, PVC,