Stockholms lÀn
- För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).
| Stockholms lÀn | ||
| LĂ€n | ||
|
||
| Land |  Â Sverige | |
|---|---|---|
| Landskap | Uppland, Södermanland | |
| Region | Region Stockholm | |
| LĂ€ge | 59°20âČN 18°10âČĂï»ż / ï»ż59.333°N 18.167°à | |
| Residensstad | Stockholm | |
| Area | Rankad 16:e | |
| Â -Â Totalt | 6Â 524Â kmÂČ | |
| FolkmÀngd | Rankad 1:a | |
| Â -Â Totalt | 2Â 493Â 767Â (2026-06-30)Â [1] | |
| BefolkningstÀthet | ||
|  - Totalt | 382 invĂ„nare/kmÂČ | |
| InrÀttat | 1641/1714 | |
| Landshövding | Cecilia Skingsley | |
| LĂ€nskod | 01 | |
| Geonames | 2673722 | |
| Geokod | 0200000 | |
| LĂ€nsbokstav | B (â1967) AB (1968â) | |
| Karta | SCB geodata | |
 Stockholms lÀns lÀge i Sverige.
| ||
Stockholms lÀn Àr ett av Sveriges lÀn. Det Àr belÀget i östra Svealand och har Sveriges huvudstad Stockholm som residensstad. Stockholms lÀn Àr vid riksdagsval i Sverige indelat i Stockholms kommuns valkrets och Stockholms lÀns valkrets. Stockholms lÀn motsvarar i omfattning Storstockholm och det mer informella begreppet stockholmsregionen. I EU:s statistiska NUTS-indelning motsvarar Stockholms lÀn riksomrÄdet Stockholm.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Stockholms lĂ€n ingick Ă„ren 1634â1641 i Upplands lĂ€n. Under Ă„ren 1641â1654 var Stockholms och Uppsala lĂ€n utbrutna för att 1649â1652 och frĂ„n 1655â1714 Ă„ter vara förenade. 1714 gjordes en ny, slutgiltig indelning i tvĂ„ lĂ€n. Stockholms stad ingick inte i lĂ€net utan bildade en sĂ€rskild administrativ enhet, understĂ€lld ĂverstĂ„thĂ„llarĂ€mbetet, ĂĂ. Stockholm var dock lĂ€nets residensstad, den enda belĂ€gen utanför det egna lĂ€net. FrĂ„n den 1 januari 1968 förenades Stockholm med lĂ€net. 1971 överfördes Upplands-Bro kommun hit frĂ„n Uppsala lĂ€n, Knivsta landskommun övergick till Uppsala lĂ€n, och omrĂ„dena för Enhörna landskommun och Hölö landskommun överfördes hit frĂ„n Södermanlands lĂ€n. Samtidigt överfördes de nordligaste delarna av det gamla lĂ€net till Uppsala lĂ€n, den del som utgjorde Ăsthammars stad och kom att bli Ăsthammars kommun.[2]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]LÀnet utgörs av delar av landskapen Uppland och Södermanland. Högsta naturliga berg med 111 meter över havet Àr Tornberget, belÀget i Tornbergets naturreservat. LÀnet grÀnsar mot Södermanlands och Uppsala lÀn. Stockholms lÀn delar dessutom en extremt kort landgrÀns med Finland, pÄ ön MÀrket.
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]Ă r 2023 fanns tvĂ„ nationalparker i Stockholms lĂ€n: Tyresta nationalpark och Ăngsö nationalpark.[3] Den förstnĂ€mnda bildades 1993 och utgörs av totalt 1 962 hektar barrskog, sjöar och vĂ„tmarker. Urskogen beskrivs av LĂ€nsstyrelsen som âen av de finaste i södra Sverigeâ med upp till 400 Ă„r gamla trĂ€d. I skogen trivs sĂ€llsynta lavar, vedsvampar, mossor och skalbaggar.[4] Den senare, Ăngsö nationalpark, Ă€r desto Ă€ldre. Den bildades 1909 och utgörs av 190 hektar skĂ€rgĂ„rd, Ă€ngs- och hagmarker samt blandskog. Nationalparken utgörs av en flack ö och nĂ„s endast med bĂ„t. OmrĂ„det hĂ„lls sedan 1930-talet öppet genom slĂ„tter och bete. PĂ„ Ă€ngarna vĂ€xer arter som Adam och Eva, grönkulla, nattviol, grönvit nattviol, tvĂ„blad och nĂ€strot.[5] I lĂ€net finns ocksĂ„ en nationalstadspark, Kungliga nationalstadsparken.[3] Den var vĂ€rldens första nationalstadspark nĂ€r den invigdes 1995. Parken inkluderar gammelskog och klippor likvĂ€l som slott och museer.[6]
Kommuner
[redigera | redigera wikitext]LÀnet bestÄr av 26 kommuner, vilket gör det till det lÀn med tredje flest kommuner av lÀnen i Sverige, efter VÀstra Götalands lÀn och SkÄne lÀn.
| Kommun | FolkmÀngd (2026) |
|---|---|
| Stockholms kommun | 1Â 000Â 962 |
| Huddinge kommun | 115Â 046 |
| Nacka kommun | 114Â 589 |
| SödertÀlje kommun | 102 841 |
| Haninge kommun | 101Â 777 |
| Botkyrka kommun | 97Â 507 |
| JÀrfÀlla kommun | 90 681 |
| Solna kommun | 86Â 573 |
| TĂ€by kommun | 78Â 849 |
| Sollentuna kommun | 78Â 649 |
| NorrtÀlje kommun | 67 106 |
| Sundbybergs kommun | 57Â 145 |
| Sigtuna kommun | 53Â 520 |
| Upplands VĂ€sby kommun | 50Â 784 |
| ĂsterĂ„kers kommun | 50 023 |
| Tyresö kommun | 49 821 |
| Lidingö kommun | 48 359 |
| VÀrmdö kommun | 46 555 |
| Vallentuna kommun | 35Â 548 |
| Upplands-Bro kommun | 33Â 659 |
| Danderyds kommun | 32Â 694 |
| NynÀshamns kommun | 30 429 |
| Ekerö kommun | 29 169 |
| Salems kommun | 17Â 360 |
| Nykvarns kommun | 12Â 412 |
| Vaxholms kommun | 11Â 715 |
| KĂ€lla: SCB:s befolkningsstatistik | |
TĂ€torter
[redigera | redigera wikitext]De tio största tÀtorterna sett till folkmÀngd:
| Nr | TÀtort | FolkmÀngd (31 december 2020) |
|---|---|---|
| 1 | Stockholm | 1Â 617Â 407 |
| 2 | Upplands VĂ€sby och Sollentuna | 149Â 701 |
| 3 | SödertÀlje | 76 320 |
| 4 | Tumba | 46Â 014 |
| 5 | Lidingö | 44 091 |
| 6 | Ă kersberga | 35Â 747 |
| 7 | Vallentuna | 33Â 336 |
| 8 | MĂ€rsta | 29Â 815 |
| 9 | Gustavsberg | 24Â 341 |
| 10 | NorrtÀlje | 22 018 |
Residensstaden Àr i fet stil
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn
[redigera | redigera wikitext]LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n ansvarar för den statliga förvaltningen i lĂ€net, och har flera olika mĂ„l gĂ€llande regional utveckling. Dess chef Ă€r landshövdingen i Stockholms lĂ€n. Ă ren 1812â1968 hade LĂ€nsstyrelsen sitt sĂ€te i Preisiska huset.
Polismyndigheten i Stockholms lÀn
[redigera | redigera wikitext]Den tidigare polismyndigheten i Stockholms lÀn uppgick 2014 i den rikstÀckande Polismyndigheten.
Region Stockholm
[redigera | redigera wikitext]Region Stockholm ansvarar, liksom andra regioner, frÀmst för samhÀllets offentligt finansierade hÀlso- och sjukvÄrd. Region Stockholm stÄr ocksÄ för kollektivtrafiken i lÀnet genom Storstockholms lokaltrafik. Dessutom har region Stockholm Àven ett visst ansvar för den regionala utvecklingen i lÀnet och bedriver kulturell verksamhet.
Politik
[redigera | redigera wikitext]I riksdagsval Àr Stockholms lÀn indelat i tvÄ valkretsar: Stockholms kommuns valkrets, som bestÄr av Stockholms kommun, och Stockholms lÀns valkrets, som bestÄr av övriga kommuner i Stockholms lÀn.
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]NĂ€ringsliv
[redigera | redigera wikitext]Jord- och skogsbruk
[redigera | redigera wikitext]Jord- och skogsbruket i lÀnet Àr relativt omfattande. I början av 2000-talet upptogs cirka 14 procent av landarealen av Äker- och betesmark och 43 procent av skog. Trots detta bidrog jord- och skogsbruk endast till 0,4 procent av sysselsÀttningen i lÀnet.[7]
Industri
[redigera | redigera wikitext]I början av 2000-talet stod tillverkningsindustrin för nio procent av alla arbetstillfÀllena i lÀnet, vilket kan jÀmföras med 18 procent för riket som helhet. Omkring hÀlften av dessa var anstÀllda inom verkstadsbranschen, dÀr elektroindustrin var den viktigaste delbranschen. Bland företag inom elektroindustrin hittades till exempel Ericsson-koncernen, dÄ lÀnets största privata arbetsgivare och IBM Svenska AB. Andra viktiga verkstadsföretag var Siemens-Elema AB, Alfa Laval Svenska AB, AB Electrolux och Scania AB. Andra viktiga industribranscher i lÀnet var grafiska sÄ som dags- och veckotidningar samt den kemiska industrin med företag som AstraZeneca-koncernen och Pharmacia AB. Bland livsmedelsindustrier kan nÀmnas Kraft Foods Sverige AB, Carlsberg Sverige AB och Arlamejerierna.[7]
TjÀnster och turism
[redigera | redigera wikitext]Det som framförallt sÀrskiljer lÀnets nÀringsliv frÄn övriga lÀn Àr tjÀnstesektorns betydelse. I början av 2000-talet var 85 procent av samtliga företag tjÀnsteproducerande, vilket kan jÀmföras med 66 procent för riket. Dess andel av arbetstillfÀllena var dock nÄgot lÀgre. à r 2001 uppgick tjÀnstesektorns andel av antalet sysselsatta till 83 procent mot 68 procent för riket.[7]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transport
[redigera | redigera wikitext]VÀgtrafiken i Storstockholm Àr Sveriges mest omfattande och Essingeleden Àr den mest belastade infartsleden med i genomsnitt 160 000 fordon/dygn (2007). à r 2007 införde Stockholms kommun, som första stad i Sverige, en permanent trÀngselskatt i innerstaden. För kollektivtrafiken inom Stockholms lÀn ansvarar Region Stockholm. Den landbaserade trafiken marknadsförs under namnet SL och den sjögÄende trafiken, som marknadsförs under namnet Waxholmsbolaget. Trafiken utförs av entreprenörer. Den landbaserade kollektivtrafiken bestÄr dels av busstrafik och dels av spÄrtrafik i form av pendeltÄg. Förutom regionens trafik finns fjÀrr- och regionaltÄg, framför allt i SJ:s regi, men Àven till exempel Arlanda Express och enstaka privata busslinjer.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Stockholms lĂ€n Ă€r Sveriges mest folkrika, med drygt 20 procent av befolkningen, och det mest folktĂ€ta (369 invĂ„nare/kmÂČ). Den 30 juni 2026 hade lĂ€net 2 493 767 invĂ„nare. Mer Ă€n hĂ€lften av lĂ€nets invĂ„nare rĂ€knas av SCB som öbor.[8]
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]FolkmÀngden nedan avser Stockholms lÀn inklusive Stockholms kommun frÄn 1800 till 2020 med 10-Ärsintervaller.
| Befolkningsutvecklingen i Stockholms lĂ€n 1800â2024[9][10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| à r | FolkmÀngd | |||
| 1800 | 171Â 797 | |||
| 1810 | 162Â 162 | |||
| 1820 | 173Â 272 | |||
| 1830 | 184Â 711 | |||
| 1840 | 194Â 440 | |||
| 1850 | 207Â 713 | |||
| 1860 | 234Â 128 | |||
| 1870 | 267Â 260 | |||
| 1880 | 315Â 796 | |||
| 1890 | 399Â 169 | |||
| 1900 | 473Â 476 | |||
| 1910 | 571Â 504 | |||
| 1920 | 662Â 634 | |||
| 1930 | 767Â 292 | |||
| 1940 | 878Â 163 | |||
| 1950 | 1Â 101Â 017 | |||
| 1960 | 1Â 271Â 014 | |||
| 1970 | 1Â 477Â 234 | |||
| 1980 | 1Â 528Â 200 | |||
| 1990 | 1Â 641Â 669 | |||
| 2000 | 1Â 823Â 210 | |||
| 2010 | 2Â 054Â 343 | |||
| 2020 | 2Â 391Â 990 | |||
| 2024 | 2Â 473Â 307 | |||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]
Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]à r 2023 fanns tre vÀrldsarv i Stockholms lÀn:[12]
Drottningholms slottsomrĂ„de upptogs som vĂ€rldsarv 1991. De frĂ€msta orsakerna till att det upptogs var byggnaderna Kina slott och Drottningholmsteatern.[13] Staden Birka anlades pĂ„ Björkö under 700-talet. Den kom att bli en viktig handelsplats och internationell hamn. HovgĂ„rden lĂ„g pĂ„ Adelsö och var kungens boplats. De bĂ„da upptogs pĂ„ Unescos vĂ€rldsarvslista 1993.[14] Ă ret dĂ€rpĂ„ tillkom SkogskyrkogĂ„rden pĂ„ vĂ€rldsarvslistan. Motiveringen löd: âSkogskyrkogĂ„rden Ă€r ett framstĂ„ende exempel pĂ„ hur arkitektur och ett formgivet kulturlandskap frĂ„n vĂ„rt Ă„rhundrade sammansmĂ€lts till en kyrkogĂ„rd. Denna skapelse har haft stort inflytande pĂ„ utformningen av kyrkogĂ„rdar i hela vĂ€rlden.â[15]
LĂ€nsvapen
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: âSköld, genom en uppĂ„triktad kil av guld, vari ett avslitet svart griphuvud med nĂ€bb och tunga röda, kluven i blĂ„tt, vari ett S:t Erikshuvud av guld, och i rött, vari ett riksĂ€pple av guld.â Det nuvarande lĂ€nsvapnet, innehĂ„llande element frĂ„n Stockholms, Södermanlands och Upplands vapen, skapades i samband med att det nuvarande lĂ€net bildades genom sammanlĂ€ggning av det tidigare Stockholms lĂ€n med Stockholms överstĂ„thĂ„llareskap Ă„r 1968. Det tidigare lĂ€nsvapnet frĂ„n 1947 var en kombination av Södermanlands och Upplands vapen medan ĂverstĂ„thĂ„llarĂ€mbetet förde en variant av Stockholms stadsvapen.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â âFolkmĂ€ngd och befolkningsförĂ€ndringar - Kvartal 1, 2026â. Statistiska centralbyrĂ„n. 21 augusti 2026. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2026/. LĂ€st 21 augusti 2026.
- â Focus, Almqvist & Wiksells förlag (1970)
- 1 2 âNationalparkerâ. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=&reserveTypes=Nationalpark&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=asc. LĂ€st 17 september 2023.
- â âTyresta nationalparkâ. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/tyresta-nationalpark.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. LĂ€st 17 september 2023.
- â âĂngsö nationalparkâ. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/angso-nationalpark.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. LĂ€st 17 september 2023.
- â âKungliga nationalstadsparkenâ. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/kungliga-nationalstadsparken.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. LĂ€st 17 september 2023.
- 1 2 3 âStockholms lĂ€n - Uppslagsverk - NE.seâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stockholms-l%C3%A4n. LĂ€st 17 september 2023.
- â âSCBâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 13 december 2014. https://web.archive.org/web/20141213061029/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Kust-strander-och-oar/13042/13049/Behallare-for-Press/379639/. LĂ€st 29 december 2014.
- â âStockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005â. http://www.usk.stockholm.se/arsbok/b049.htm.
- â âFolkmĂ€ngden lĂ€nsvis. Vart femte Ă„r 1805-2005[död lĂ€nk] SCBâ]. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&huvudtabell=Folkmangd&deltabell=L&deltabellnamn=Folkm%E4ngden+l%E4nsvis%2E+Vart+femte+%E5r&omradekod=BE&omradetext=Befolkning&preskat=O&innehall=Folkmangd&starttid=1805&stopptid=2005&Prodid=BE0101&fromSok=&Fromwhere=S&lang=1&langdb=1.
- â âFolkmĂ€ngden per mĂ„nad efter region, Ă„lder och kön. Ă r 2000M01 - 2021M11â. scb.se. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkManad/. LĂ€st 10 februari 2022.
- â âOm lĂ€netâ. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/om-oss/om-lansstyrelsen-stockholm/om-lanet.html. LĂ€st 17 september 2023.
- â âDrottningholms slottsomrĂ„deâ. www.raa.se. 25 augusti 2017. https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/drottningholm/. LĂ€st 17 september 2023.
- â âBirka och HovgĂ„rdenâ. www.raa.se. 25 augusti 2017. https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/birka-och-hovgarden/. LĂ€st 17 september 2023.
- â âSkogskyrkogĂ„rdenâ. www.raa.se. 25 augusti 2017. https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/skogskyrkogarden/. LĂ€st 17 september 2023.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||
| |||||||||||
|
