Peter II av Brasilien

Peter II
Peter II
	Kejsare av Brasilien
Regeringstid	7 april 1831–15 november 1889; (58 år och 222 dagar)
Kröning	18 juli 1841
Företrädare	Peter I av Brasilien
Efterträdare	Titel avskaffad; de facto:Deodoro da Fonseca (militärdiktatur)
Gemål	Theresa Christina av Bägge Sicilierna
Barn	Afonso av Brasilien; Isabella av Brasilien; Leopoldina av Brasilien; Peter av Brasilien
Far	Peter I av Brasilien
Mor	Maria Leopoldina av Österrike
Född	2 december 1825; Rio de Janeiro, Brasilien
Död	5 december 1891 (66 år); Paris, Frankrike
	Heraldiskt vapen
	;
	Monogram
	;

Peter II (portugisiska: Pedro II, Dom Pedro d’Alcântara), född 2 december 1825 i Rio de Janeiro, död 5 december 1891 i Paris, kallad "den storsinte"^[1] var kejsare av Brasilien 1831–1889.^[2] Trots att han var mycket populär såväl i Brasilien som utomlands tvingades han att abdikera efter en militärkupp 1889. Han var medlem av den brasilianska grenen av huset Braganza. Hans far abdikerade abrupt efter en avresa till Europa 1831 och lät då sonen Peter efterträda honom som kejsare av Brasilien.

Biografi

Peter var son till Peter I av Brasilien och hans första gemål, ärkehertiginnan Maria Leopoldina av Österrike. Hans barndom var inte lycklig då han saknade jämnåriga lekkamrater och även kontakterna med hans syskon var få. Den ensamma men läraktiga prinsen läste böcker för att fly från verkligheten.^[3]

Peter II blev kejsare vid fem års ålder vid faderns abdikation den 7 april 1831, myndigförklarades 1840 och kröntes den 18 juli 1841. Han var en humanitärt, socialt och kulturellt intresserad monark, under vars regering Brasilien utvecklades ekonomiskt. Landet blev Sydamerikas ledande makt, en ställning som det hävdade i krig mot Argentina 1851–1852 (Platakriget), Uruguay 1864–1865 (Uruguayanska kriget) och Paraguay 1865–1870 (Trippelallianskriget).

I Europa åtnjöt Brasilien gott anseende inte minst genom Peter II:s goda förbindelser. Peter II genomdrev slaveriets successiva avskaffande. Under hans resa i Europa 1888 genomdrev dock hans dotter Isabella av Brasilien, då regent, slavarnas omedelbara frigivning. Detta ledde till att Peter förlorade de konservativa godsägarnas stöd, och vid hans återkomst lyckades den relativt fåtaliga republikanska oppositionen tvinga Peter att abdikera vid en militärkupp den 15 november 1889. Han tillfångatogs, tvingades att lämna landet med sin familj och avled i landsflykt i Paris två år senare.^[4]

Han gifte sig 1843 med sin kusin prinsessan Theresa Christina av Bägge Sicilierna (1822–1889).

Pedro var ivrig att studera hela sitt liv. Enligt rykten sade han en gång att om han inte hade fötts som blivande kejsare, skulle han blivit lärare istället.^[5] Han var också intresserad av språk; som tillägg till portugisiska kunde han också tala och skriva latin, franska, tyska, engelska, italienska, spanska, grekiska, arabiska, hebreiska, sanskrit, kinesiska, occitanska och tulianska. Vid slutet av sin regeringstid hade han tre biblioteker i kejserliga palatsen som hade sammanlagt över 60 000 böcker.^[2]^[6]