Penisben
| Penisben (os penis, os priapi, baculum) |
|---|
_Bacalum_Morse.jpg) En meter lÄnga penisben frÄn valrossar.
|
Penisben (os penis; os priapi), ocksÄ kallat baculum, Àr ett heterotropiskt skelettelement. Detta innebÀr att det Àr ett fritt ben som inte hÀnger samman med det övriga skelettet. Benet förekommer hos mÄnga dÀggdjur (dock ej mÀnniskor) och kan vara kopplat till mer lÄngvarigt penetrativt sex och/eller hÄrdare parningskonkurrens.
Biologi
[redigera | redigera wikitext]Penisbenet Àr olika lÄngt, beroende pÄ art. LÀngden varierar mellan uppemot en meter hos valrossar[1] till endast nÄgon millimeter. LÀngden Àr 8 mm hos bonobo. Valrossens penis motsvarar en sjÀttedel av djurets totala kroppslÀngd, medan ringsvanslemurens centimeterlÄnga penisben Àr en fyrtiondel av kroppslÀngden.[2]
Benet Ă€r ett friliggande â heterotropiskt â skelettelement, det vill sĂ€ga att inte Ă€r sammankopplat med det övriga skelettet. Hos arterna dĂ€r den finns, Ă€r den en fri del lĂ€ngst ut pĂ„ penisen. Utseendet varierar frĂ„n en nĂ„llik ryggrad i penisens lĂ€ngdriktning till en gaffelliknande skelettel.[2] Penisbenet tros ocksĂ„ bidra till att hĂ„lla urinröret öppet under penetrationen,[3] vilket underlĂ€ttar den slutliga utlösningen.
Förekomst och utveckling
[redigera | redigera wikitext]Penisbenet förekommer hos hanar bland alla insektsÀtare, fladdermöss, gnagare och rovdjur. Det finns hos vissa primater (inklusive hos halvapor[4] och schimpanser[5]), dock inte hos mÀnniskor, spökdjur[6] eller spindelapor (Ateles).[7] Hos enstaka individer av mÀnniskor förekommer en benstruktur lÀngst ut pÄ penisen, men detta Àr dÄ en abnormitet och inte ett regelmÀssigt penisben.[2]
Den vida spridningen mellan arter indikerar att detta anatomiska drag kan ha utvecklats tidigt under evolutionen. Andra forskningsrön antyder dock att penisbenet kan ha utvecklats vid flera olika tillfÀllen.[5]
2016 publicerades resultat av en brittisk vetenskaplig undersökning av penisbenet, baserat pĂ„ förekomst och arternas inbördes slĂ€ktskamp â fylogenetik. Man pĂ„visade att penisbenet utvecklades först efter splittringen mellan placentala och icke-placentala dĂ€ggdjur för 145 miljoner Ă„r sedan; dĂ€remot framtrĂ€dde benet innan föregĂ„ngarna till primater och rovdjur delade upp sig för cirka 85 miljoner Ă„r sedan. DĂ€rmed stĂ„r det klart att de senare utvecklade arterna (som mĂ€nniska) mĂ„ste ha tappat benet under utvecklingens gĂ„ng.[2]
Teorier kring benets syfte
[redigera | redigera wikitext]Ett antal teorier omkring behovet av ett penisben har framkastats. Hos bland annat katter slĂ€pper en hona inte sitt Ă€gg förrĂ€n hon parar sig, och penisbenet kan dĂ„ möjligen tjĂ€na till att provocera fram Ă€gglossning. En annan teori â vaginalfriktionshypotesen â syftar pĂ„ att penisbenet underlĂ€ttar sjĂ€lva penetrationen.[2]
Ytterligare en teori menar att penisbenet hjÀlper till att förlÀnga tiden som det penetrativa samlaget kan pÄgÄ; en biologisk fördel för hanen kan vara att honan inte kan bli befruktad av en annan hane innan hans spermier hunnit befrukta Àgget. Denna hypotes sammanfaller med undersökningens upptÀckt att arter dÀr konkurrensen om honorna Àr större ocksÄ har lÀngre penisben.[2]
Resultaten frÄn den brittiska undersökningen 2016 hittade samband mellan förekomsten av penisben och lÀngre penetrerande samlag (lÀngre Àn tre minuter). LÀngre tid för penetrationen sammanföll ocksÄ med ett lÀngre penisben.[2]
FrÄnvaron av penisben hos arten mÀnniska menar forskarna beror pÄ att vi helt enkelt inte ingÄr i kategorin arter med lÀngre penetrativt sex. Medeltiden frÄn penetration till utlösning hos en man Àr knappt tvÄ minuter[2] (oavsett vad pornografiska scener vill fÄ oss att tro). Penetrationen hos bonobo varar dock endast 15 sekunder, och den arten har ett penisben (om Àn bara Ätta millimeter lÄngt). Forskarna trodde att detta beror pÄ olika parningsstrategier hos de bÄda arterna, dÀr mÀnniskor i regel inte parar sig med olika individer med korta mellanrum.[2] Man framkastade idén om att mÀnniskoslÀktet förlorade sitt penisben nÀr monogami blev standard, vilket ska ha skett nÀr Homo erectus utvecklades för 1,9 miljoner Är sedan.[8]
Kvinnlig motsvarighet
[redigera | redigera wikitext]Den manliga penisbenet motsvaras hos honor av klitorisbenet. Detta ben finns bland annat hos halvapor.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â âWhat is more impressive than a walrus's tusks?â (pĂ„ engelska). www.nhm.ac.uk. https://www.nhm.ac.uk/discover/walrus-baculum.html. LĂ€st 19 juni 2022.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Brindle, Matilda (14 december 2016). âWhy Humans Have No Penis Boneâ (pĂ„ engelska). Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/why-humans-have-no-penis-bone/. LĂ€st 19 juni 2022.
- â Shultz, David. âWhy humans lost their penis boneâ (pĂ„ engelska). www.science.org. https://www.science.org/content/article/why-humans-lost-their-penis-bone. LĂ€st 19 juni 2022.
- 1 2 âhalvapor - Uppslagsverk - NE.seâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halvapor. LĂ€st 19 juni 2022.
- 1 2 Montanari, Shaena. âWhy Do Chimps Have Penis Bones When Humans Don't?â (pĂ„ engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/shaenamontanari/2016/06/22/the-unusual-history-of-the-mammalian-penis-bone/. LĂ€st 19 juni 2022.
- â âprimate - Reproductive system | Britannicaâ (pĂ„ engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/animal/primate-mammal/Reproductive-system. LĂ€st 19 juni 2022.
- â Scott F. Gilbert & Ziony Zevit (2008) Congenital human baculum deficiency, Cabinet, nr.28, sid.76
- â Sample, Ian (14 december 2016). âWhy don't humans have a penis bone? Scientists may now knowâ (pĂ„ engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/science/2016/dec/14/why-dont-humans-have-a-penis-bone-scientists-may-now-know-baculum. LĂ€st 19 juni 2022.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- (Matilda Brindle and Christopher Opie) (2016): "Postcopulatory sexual selection influences baculum evolution in primates andcarnivores" (Department of Anthropology, University College London) (engelska)
