Hoppa till innehÄllet

MĂ„larduk

FrÄn Wikipedia
"Caspar David Friedrich im Atelier III"
(1814–1819)
Georg Friedrich Kersting
Replik av mÄlning frÄn 1811.
Kunsthalle Mannheim[1][2]

OljemÄlning pÄ duk, förestÀllande Caspar David Friedrich framför en mÄlarduk i sin ateljé.

MÄlarduk, Àven kallad tavelduk eller kanvas, Àr ett ofta anvÀnt underlag i konstmÄleri, framför allt för olje- och akrylfÀrger. Duken görs i ett kraftigt tygmaterial, oftast en tuskaftsvÀv av lin (linne) eller bomull, alternativt av syntetfiber, sÄsom polyester.[3]

MÄlarduken brukar spÀnnas upp pÄ en spÀnnram, som, ifall den kan spÀnnas ut med kilar, ocksÄ kallas kilram. Duken kan Àven monteras pÄ en fast skiva, vilket ger en dukpannÄ.

I konstnÀrsbutiker kan man köpa mÄlarduk som metervara och spÀnnramsdelar för egen montering. DÀr, och i en del andra butiker, kan man Àven köpa redan uppspÀnda mÄlardukar i olika storlekar.

Material

[redigera | redigera wikitext]
Fem provböcker med pappomslag innehÄllande prover pÄ mÄlarduk i olika kvalitet, frÄn 1890-1920. Har tillhört Julius Kronberg.

Bomull och linne Àr numera de vanligaste materialen i mÄlardukar. Andra exempel pÄ vÀxtfibermaterial Àr jute och hampa. Syntetdukar, Ätminstone i polyester, har visat sig kunna ha mycket hög kvalitet, men de har Ànnu (2021) inte nÄtt samma popularitet som bomulls- och linnedukar.[4]

Bomull

[redigera | redigera wikitext]

Bomull Àr det mest anvÀnda materialet för mÄlardukar.[4] Det introducerades under senare delen av 1800-talet som ett billigare alternativ till bland annat linnedukar, som dÄ var vanligast.[3]

Bomullsdukar har i allmÀnhet en mer enhetlig vÀvstruktur Àn linnedukar.[5] De har hög elasticitet, vilket inte passar alla att mÄla pÄ. Det gör dock att de kan upplevas enklare att spÀnna upp med ett slÀtt resultat.[6]

En nackdel pÄ lÀngre sikt Àr att bomulldukar snabbare tappar form och börjar hÀnga. Bomull anvÀnds dÀrför helst dÀr duken inte belastas med sÄ stor vikt. Det finns dock robustare högkvalitetsdukar som presterar bÀttre Àn andra.[7]

Linne

[redigera | redigera wikitext]
NÀrbild av mÄlarduk i linne.

Linneduk Àr stadigare och hÄller över tid sin form bÀttre Àn bomull, nÄgot som Àr sÀrskilt viktigt om man anvÀnder stora dukar.[5] Den stummare duken ger ocksÄ bÀttre kontroll vid mÄlandet.

Linneduk har en mer varierad grÀng (ytstruktur) Àn bomull.[5] Det finns mÄnga olika varianter, bland annat med grövre eller med extra fin och slÀt grÀng.[6] En nackdel med linne Àr det högre priset.

Det stummare materialet gör att linne krÀver lite mer noggrannhet nÀr man spÀnner upp det, dÄ en ojÀmn strÀckning mÀrks tydligare Àn med en mer elastisk bomullsduk.[6]

Polyester

[redigera | redigera wikitext]

Polyesterduk av god kvalitet Àr stadigare och hÄller sin form över tid bÀttre Àn bÄde linne och bomull. Polyesterduk anvÀnds dÀrför gÀrna av mÄlerikonservatorer vid reparation av och förebyggande ÄtgÀrder för mÄlningar.[8][9]

En nackdel med polyesterdukens oflexibla karaktÀr Àr att den inte Ätertar sin form om den blivit alltför deformerad, till exempel om ett föremÄl rÄkar stöta in i och tÀnja ut en del av duken.[4]

Strukturen Àr vanligen finare Àn hos vÀxtfiberalternativen.[9]

Polyesterduk brukar sÀljas till lÀgre pris Àn linne. Eftersom materialet Àr betydligt stummare Àn linne, krÀver det mer noggrannhet, och tÄlamod, att spÀnna upp sjÀlv, och dÄ det Àr ett starkt material som Àr relativt opÄverkat av temperatur och fuktighet, medan en spÀnnram i trÀ fortfarande Àndrar storlek, rekommenderas det att man anvÀnder extra stabilt rammaterial.[10]

Grundering

[redigera | redigera wikitext]

Isolering / försegling

[redigera | redigera wikitext]

Fibrerna i en ny, obehandlad mÄlarduk bör isoleras, eller förseglas, med ett lÀmpligt preparat, ibland kallat lim. Det Àr ofta baserat pÄ akrylbindemedel eller polyvinylacetat (PVA).[11][12]

Om man tÀnker anvÀnda oljefÀrger, gÄr det Àven att anvÀnda det traditionella hudlimmet, ifall duken har ett fast underlag, som pÄ en dukpannÄ. Med en duk utan fast underlag orsakar hudlim, och liknande animaliska lim, lÀtt sprickor i mÄlningen, eftersom de fortsÀtter Àndra storlek vid skiftningar i luftfuktighet.[11][12] Hudlim ska inte kombineras med akrylgesso eller akrylfÀrger, eftersom det ger otillrÀckligt fÀste för dessa.[11][13]

Med isolering, eller försegling, undviker man missfÀrgningar orsakade av underlaget, av eventuella kemikalier frÄn tillverkningsprocessen som finns kvar i dukens fibrer.[12][13][14] Behandlingen bidrar ocksÄ till att göra fibrerna mindre absorberande och till att strama upp underlaget.[12] Det Àr inte minst ett skydd för duken om man tÀnker anvÀnda oljefÀrger pÄ en bomulls- eller linneduk, eftersom fibrernas nedbrytning pÄskyndas av den sura miljön hos torkande oljor.[12]

För polyesterduk vÀljs gÀrna ett akrylbaserat preparat; det bidrar inte minst till att ge ett bra grepp vid pÄstrykning av akrylgesso eller oljegrund.[15]

Grunderade mÄlardukar pÄ spÀnnram.

Gesso / grund

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Gesso

Efter att dukens fibrer isolerats enligt ovan, rekommenderas det att man skapar ett lÀmpligt underlag för mÄlningen med nÄgra lager gesso, bland annat för att göra ytan slÀt och lagom absorberande med bra grepp för fÀrgen.[16]

Akrylgesso har blivit den vanligaste typen, och den anvÀnds inte bara för akrylmÄlning, utan Àven för oljemÄlning.[13] NÀr man köper en redan grunderad mÄlarduk som anges vara "allroundpreparerad för olje- eller akrylmÄlning", Àr det ofta akrylgesso som anvÀnts.[17]

För oljemÄlning kan man annars gÀrna vÀlja en oljebaserad gesso, ofta kallad oljegrund. Om duken har isolerats med hudlim, Àr det bara oljebaserad grund som gÀller.[11][13] Den passar dÀremot inte för akrylmÄlning.[13]

Förgrunderad duk

[redigera | redigera wikitext]

Redan grunderad duk av olika slag sÀljs bÄde som metervara och uppspÀnd pÄ ram i olika storlekar. Kvaliteten varierar stort och mÄnga innehÄller Àmnen som kan ha negativ inverkan pÄ mÄlningen,[13][18] sÄ om man Àr ute efter en hÄllbar kvalitet bör man ta reda pÄ vad som anvÀnts i just den produkt man köper. Flera ger helt enkelt otillrÀckligt grepp för fÀrgen, och ett vanligt rÄd Àr att sjÀlv, helst efter att ha sandpapprat ytan lÀtt, lÀgga pÄ gesso som tÀcker den förpreparerade ytan innan man börjar mÄla.[19][20]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Madonna med fjÀrilar
(ca 1410–1415)
Tempera pÄ duk 107,5 x 80,9 cm
GemÀldegalerie, Berlin[21][22]
Möjligen pÄbörjad av Johan Maelwael och fÀrdigstÀlld av Henri Bellechose efter den förres död 1415 i Dijon.[21]

En av de Ă€ldsta bevarade mĂ„lningarna pĂ„ duk Ă€r "Madonna med fjĂ€rilar" frĂ„n omkring 1410–1415, pĂ„ GemĂ€ldegalerie i Berlin.[21][23] VĂ€vda textilier anvĂ€ndes som mĂ„lningsunderlag lĂ„ngt tidigare Ă€n sĂ„, men i Europa Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„ som överlevt frĂ„n tiden före 1400-talet, möjligen pĂ„ grund av att de mĂ„lningsmedier man anvĂ€nde inte gav tillrĂ€ckligt skydd för duken.[23]

I Europa ökade anvÀndningen av mÄlarduk frÄn slutet av 1400-talet, inte minst inom venetianskt mÄleri. Dukar var billigare, mer praktiska att hantera och med förbÀttrade metoder höll de nu bÀttre Àn trÀpannÄer, vilka hade en tendens att Àndra form och spricka. Allt fler gick ifrÄn trÀ, som lÀnge dominerat, och under 1600-talet kom duk att bli det vanligaste underlaget inom mÄlarkonsten.[23]

Fram till mitten av 1900-talet var det framför allt linne, men Àven andra bastfibertyger, sÄsom jute, som var mest anvÀnt i mÄlardukar. Bomull fick, som ett billigare alternativ, allt större spridning frÄn senare delen av 1800-talet och blev sÄ smÄningom det mest anvÀnda.[3][4][23]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Caspar David Friedrich im Atelier III Arkiverad 29 april 2021 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine., Kunsthalle Mannheim. LĂ€st 27 april 2021.
  2. ↑ Caspar David Friedrich im Atelier, Bildindex der Kunst und Architektur, Deutsches Dokumentationszentrum fĂŒr Kunstgeschichte – Bildarchiv Foto Marburg, Philipps-UniversitĂ€t Marburg. LĂ€st 27 april 2021.
  3. 1 2 3 Flexible Supports, Materials Information and Technical Resources for Artists (MITRA), Department of Art Conservation, University of Delaware. LĂ€st 27 april 2021.
  4. 1 2 3 4 Debra Daly Hartin, Wendy Baker (2018). Caring for paintings, Canadian Conservation Institute, Government of Canada. LĂ€st 28 april 2021.
  5. 1 2 3 Painting on Linen Canvas, Upper Canada Stretchers, 18 november 2014. LĂ€st 30 april 2021.
  6. 1 2 3 Julie Caves (13 september 2018). Choosing the Right Canvas for Your Painting, Jackson's Art Supplies. LĂ€st 30 april 2021.
  7. ↑ Choosing the Right Canvas for your Work: Cotton Canvas, Fredrix. LĂ€st 30 april 2021.
  8. ↑ Stephen Hackney. Paintings on Canvas: Lining and Alternatives, Tate Papers no.2, 2004, Tate. LĂ€st 28 april 2021.
  9. 1 2 Christina Young; Suzanne Jardine. Fabrics for the twenty-first century: As artist canvas and for the structural reinforcement of easel paintings on canvas, Studies in Conservation, vol. 57 (4), 2012. LĂ€st 28 april 2021.
  10. ↑ Harry Steen (2013). Polyester. LĂ€st 29 april 2021.
  11. 1 2 3 4 Will Kemp. The Trouble with Oil – Preparing a Canvas for Oil Painting Will Kemp art school. LĂ€st 28 april 2021.
  12. 1 2 3 4 5 Adhesives and Sizes, Materials Information and Technical Resources for Artists (MITRA), Department of Art Conservation, University of Delaware. LĂ€st 27 april 2021.
  13. 1 2 3 4 5 6 Grounds and Primers, Materials Information and Technical Resources for Artists (MITRA), Department of Art Conservation, University of Delaware. LĂ€st 27 april 2021.
  14. ↑ Mark Golden (1 februari 2013). Painting Supports: Cotton Canvas, Just Paint, Golden Artist Colors. LĂ€st 28 april 2021.
  15. ↑ Preparing synthetic canvas, Utrecht Art Supplies. LĂ€st 28 april 2021.
  16. ↑ What the Heck Is Gesso?, Artists Network. LĂ€st 29 april 2021.
  17. ↑ A guide to canvas, Jackson's Art Supplies. LĂ€st 29 april 2021.
  18. ↑ A. Carter et al. Investigating contemporary pre-primed artist canvases Arkiverad 6 mars 2021 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine., Conserving Canvas Symposium, Yale University, 2019. LĂ€st 29 april 2021.
  19. ↑ Pre-primed Canvas Adhesion Testing Procedures, Golden Artist Colors. LĂ€st 29 april 2021.
  20. ↑ Will Kemp. How to Prime a Canvas using Gesso for Acrylic Painting Will Kemp art school. LĂ€st 29 april 2021.
  21. 1 2 3 Madonna mit den Schmetterlingen, SMB-digital, Staatliche Museen zu Berlin. LĂ€st 30 april 2021.
  22. ↑ Bestandskatalog der GemĂ€ldegalerie: Ganz genau geschaut, Staatliche Museen zu Berlin, 17 mars 2016. LĂ€st 1 maj 2021.
  23. 1 2 3 4 Marta Oriola-Folch (2011). Non-destructive condition assessment of painting canvases using NIR spectrometry, Universitat de Barcelona. LĂ€st 30 april 2021.
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=MĂ„larduk&oldid=59425108”