Hoppa till innehÄllet

Musikförlag

FrÄn Wikipedia

Musikförlag Àr ett företag som hjÀlper upphovspersoner med att nÄ ut med sin musik. Den som driver eller leder ett musikförlag kallas för musikförlÀggare. En upphovsman som har avtal med ett musikförlag kallas för en förlagd upphovsman. Branschorganisationen för svenska musikförlag heter MusikförlÀggarna, och de representerar 95 % av alla musikförlag i Sverige.

Det finns olika typer av musikförlag med olika inriktning. Vissa arbetar med endast musikalier, det vill sÀga tryckta noter, partitur och dylikt. Men de flesta musikförlag idag arbetar med populÀrmusik.

2876 svenska musikförlag (Är 2011) Àr anslutna till Stim[1]. Stim samlar in royalty Ät upphovsmÀnnen och musikförlagen frÄn all skivförsÀljning, fysisk och digital, (kallad mekaniska rÀttigheter) och alla offentliga framföranden (kallas framförande-intÀkter) i hela vÀrlden. Förutom royalty frÄn Stim fÄr musikförlagen Àven in pengar direkt frÄn andra företag, till exempel nÀr musiken licensieras till spelfilmer, datorspel eller reklam. Alla som vill anvÀnda ett verk i sin verksamhet mÄste, enligt upphovsrÀttslagen, licensiera verket frÄn musikförlaget eller upphovsmannen. Detta gÀller oavsett om verket Àr inspelat eller inte. Musikförlag har inte rÀttigheter till inspelningar, det Àr skivbolagens jobb.

Musikförlagens historia

[redigera | redigera wikitext]

MusikförlÀggarens roll har förÀndrats genom Ärhundradena pÄ grund av de tekniska framstegen. Förr bestod arbetet i att framstÀlla och distribuera noter, eftersom det var det enda sÀtt musik kunde spridas. FörsÀljningen av noter var som störst under första halvan av 1900-talet, men i och med kopieringsmaskinen har försÀljningen dalat.

I och med skivbolagens inspelningar av musiken, kom förlagets roll att handla mer om att vara upphovsmannens representant gentemot artister, skivbolag, mediebolag och andra som vill nyttja verken.

Förlag vs skivbolag

[redigera | redigera wikitext]

Musikförlag och skivbolag arbetar bÄda i musikindustrin, men arbetar med olika rÀttigheter. Musikförlaget har avtal med upphovsmÀn och företrÀder deras verk. Skivbolaget har avtal med artister och musiker. Ibland Àr artist och upphovsman samma person vid en inspelning eller ett framtrÀdande, men rÀttigheterna Àr ÀndÄ olika. Albumartister, som Àven komponerar musik, har oftast bÄde ett skivkontrakt och ett förlagskontrakt. NÀr ett verk spelas in av en artist mÄste skivbolaget betala musikförlaget för den rÀtten.

Förlagskontrakt

[redigera | redigera wikitext]

Ett förlagskontrakt, mellan en upphovsman och ett förlag, Àr ett samarbetsavtal dÀr idén Àr att bÄda ska gynnas. Oftast har förlaget riskkapital att satsa som upphovsmannen behöver. Och förlaget ser att de kan hjÀlpa upphovsmannen strategiskt, administrativt och ekonomiskt.

Rent konkret skriver upphovsmannen över den ekonomiska delen av upphovsrÀtten till de verk som inkluderas i kontraktet till förlaget. Förlaget tar pÄ sig ansvaret att administrera alla royaltys frÄn till exempel Stim eller NCB och att betala en viss procent till upphovsmannen. Upphovsmannen fÄr normalt mellan 66,6 och 80 procent, beroende pÄ hur mycket arbete förlaget tar pÄ sig. I de fall dÀr upphovsmannen fÄr 66,6 procent ingÄr oftast att förlaget har anstÀllda som arbetar kreativt med upphovsmannen och hjÀlper denne med kontakter till artister mm. I de fall dÀr förlaget endast tar 20 % handlar det endast om administrativt arbete med royaltys som ska inkasseras. De flesta förlagskontrakt inkluderar en klausul som ger upphovsmannen ett förskott pÄ kommande royaltys, dock tar förlaget dÄ 100 % av alla royaltys tills förskottet Àr intjÀnat.

Ett förlagskontakt skrivs pÄ ett visst antal Är, till exempel 3 Är. Alla verk som upphovsmannen skriver under kontraktstiden inkluderas i kontraktet. Ibland kan gamla verk inkluderas i ett kontrakt och i sÄ fall skrivs en bilaga till kontraktet, dÀr alla verk nÀmns individuellt. Innan bÄda parter skriver under kontraktet görs en förhandling dÀr alla detaljer gÄs igenom. DÀrför Àr alla förlagskontrakt olika. Ett exempel pÄ nÄgot som kan förhandlas om, Àr huruvida rÀttigheterna skall ÄtergÄ till upphovsmannen efter en viss tid, eller om rÀttigheterna skrivs över för hela verkets skyddstid (upphovsmannens livstid+70 Är).

En upphovsman kan ha olika verk förlagda hos olika musikförlag. Förlaget har endast rÀttigheter till de verk som inkluderats i deras kontrakt med upphovsmannen.

MusikförlÀggarna, Sveriges Kompositörer och Textförfattare (SKAP) och Föreningen Svenska TonsÀttare (FST) har tagit fram ett standardavtal[2] som anvÀnds mycket i Sverige.

  1. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 november 2012. https://web.archive.org/web/20121126071545/http://stim.se/Documents/STIM_arsredovisning_2011.pdf. LĂ€st 8 juni 2012.
  2. ↑ http://www.smff.se/filearchive/5/566/musikforlagsavtalet3.pdf[död lĂ€nk]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]