Murgröna
| Murgröna | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | VĂ€xter Plantae |
| Division | FrövÀxter Spermatophyta |
| Underdivision | GömfrövÀxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | AraliavÀxter Araliaceae |
| SlÀkte | MurgrönslÀktet Hedera |
| Art | Murgröna H. helix |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hedera helix | |
| Auktor | L., 1753 |
| Utbredning | |
Murgröna (Hedera helix) art i familjen araliavÀxter. Den Àr en vedartad klÀttervÀxt med stÀdsegröna blad, som vÀxer mot stöd av trÀd, hus och andra ytor. Murgröna Àr Gotlands landskapsblomma och kallas pÄ gutamÄl rind[1][a].
Utseende
[redigera | redigera wikitext]


Murgrönan skiljer sig betydligt till utseende och vÀxtsÀtt frÄn sina nÀrmaste slÀktingar. Den Àr en vedartad klÀttervÀxt eller lian som hÄller fast vid stödet, till exempel trÀdstammar eller klippor, med korta rötter, hÀftrötter. SÄdana lianer kallas rotklÀttrare. Arten har sitt huvudtillhÄll i mellersta Europas lövskogar, dÀr den stiger upp i de stora trÀden, sÄsom ek, och blandar sin krona med deras. Den kan ocksÄ tÀcka sÄvÀl hyddor som slott med en tÀt vÀgg av sega, hopflÀtade grenar och en mörkgrön bladmosaik.
Murgrönan hör till de stÀndigt grönskande (sempervirenta) vedvÀxterna, och med sin förmÄga att, Àn med lÄnga rankor Àn som tÀta draperier, vÀxa upp pÄ lodrÀta ytor, Àr den, sÄ lÄngt klimatet medger, en lÀttodlad och varaktig spaljé- och murvÀxt och dessutom en av de vackraste genom bladens djupa fÀrg och prydliga teckning. Gamla och storvÀxta exemplar, som tÀcker en byggnad upp till taklisten, Àr sevÀrdheter.
Murgrönans blomning infaller pÄ hösten. Fruktbildningen sker alltsÄ pÄ vintern och frukterna mognar först fram pÄ vÄren. Denna vÀxt har tvÄgestaltade (dimorfa) blad. De breda, handflikiga och handnerviga bladen pÄ de klÀttrande grenarna byts pÄ blomskotten mot blad med hela, Àggrunt lansettlika och fjÀdernerviga skivor. BlomstÀllningen Àr en enkel flock. BlomfÀrgen Àr oansenligt gulgrön, men blommornas stora disk, som Àr ymnigt nektaralstrande, besöks flitigt av insekter under varma höstdagar, mest av större tvÄvingar, som blomsterflugor. Blomman har 5 mycket smÄ foderblad, 5 kronblad med bred bas, 5 stÄndare och ett undersittande fruktÀmne med 5 rum. Frukterna, som vid sin mognad blir svartaktiga, saftlösa bÀr, har ett enda frö i varje rum.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Murgröna förekommer i Europa och österut till Iran. Den förekommer sparsamt i Skandinaviens varmare trakter. I Sverige finns murgröna i de södra och sydöstra kustlandskapen och har sin nordgrĂ€ns i VĂ€stmanlands mĂ€larlandskap, pĂ„ Ăland och pĂ„ Gotland och Ă„terkommer i landskapen kring norra Kattegatt, varefter den kan följas lĂ€ngs Norges milda kusttrakter upp till de yttre delarna av Hardangerfjorden.
KrukvÀxt
[redigera | redigera wikitext]Murgröna Àr vanligt förekommande som krukvÀxt. Som sÄdan vill den ha ljus och hög fuktighet: Murgröna som inte sköts rÀtt fÄr lÀtt sjukdomar som spinn, spinnkvalster, trips och sköldlöss[2]. I försök har murgröna konstaterats vara mycket bra pÄ att ta upp och binda bensen ur luften[3].
Giftighet
[redigera | redigera wikitext]Hela vÀxten Àr giftig, men giftmÀngden i bladen Àr inte sÄ stor. Giftet verkar irriterande pÄ hud och slemhinnor och kan ge dermatit hos kÀnsliga personer. BÀren innehÄller mer gift, och 10-12 bÀr har en laxerande effekt pÄ en vuxen mÀnniska[4].
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Trakt | Förklaring | Referens |
|---|---|---|---|
| boombinda (bombinda) | |||
| boomsnÀria (bomsnÀrja) | [5] | ||
| epheu trÀÀ (efeutrÀd) | JÀmför tyska Efeu och norska efÞy ("murgröna") | ||
| gundelref (guldelrev) | |||
| heder | |||
| mindre boomsnÀria (mindre bomsnÀrja) | |||
| murgrön | |||
| muurbinda (murbinda) | |||
| olivlöv | |||
| rind | Gotland | ||
| trÀvevla | Södermanland | [6] | |
| trÀdvesla | |||
| trÀdvÀva | |||
| veben (vedben) | VÀstergötland | JÀmför danska vedbende och norska vedbend ("murgröna"). | [6] |
| vedbende | |||
| widbeen | JÀmför danska vedbende ("murgröna"). | ||
| vinntrÀd | |||
| vintrÀd |
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- â Rindi betyder murgrönan.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â "Rindi â Gotlands studentkĂ„r". Arkiverad 22 mars 2016 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. rindi.com. LĂ€st 23 mars 2016.
- â âOdla.nu - Murgrönaâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 december 2009. https://web.archive.org/web/20091230143046/http://www.odla.nu/artiklar/murgrona.shtml. LĂ€st 29 mars 2010.
- â âGrön luft - KrukvĂ€xter som förbĂ€ttrar din hĂ€lsa » Murgrönaâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 november 2014. https://web.archive.org/web/20141106065325/http://www.gronluft.se/wphem/?p=22. LĂ€st 29 mars 2010.
- â Wigander, Millan (1976). Farliga vĂ€xter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 25, 89. ISBN 91-20-04445-3
- â SKUD: Murgröna (lĂ€st 29 juli 2019)
- 1 2 Rietz, Ernst (1862â1867). Svenskt dialektlexikon. Gleerups. sid. 272
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Den Virtuella Floran
- Murgröna i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917â1926)
|
|
