Moriner
Moriner var en belgisk folkgrupp, som under jÀrnÄldern och romarriket befolkade det omrÄde som idag Àr Pas de Calais-regionen, omkring nutidens Boulogne-sur-Mer. Morinerna fick namnet "Morini" (latin) av Julius Caesar och Plinius den Àldre. Morinerna bodde söder om menapierna, med floden Aa som grÀns dem emellan frÄn kusten till öster om Saint Omer. DÀrifrÄn gick grÀnsen pÄ deras omrÄde söderut mot floden Leie till Merville, till som atrebaternas land. Söderut grÀnsade deras omrÄde till ambianernas land, med floden Canche som grÀns. Under den romerska eran var morinernas huvudstad kÀnd som Tervanna (eller Tarvanna). Den nutida staden Thérouanne ligger lÀngre söderut.
Morinernas hamnstad var frÄn första Ärhundradet före Kristus Gesoriacum, motsvarande nutida Boulogne-sur-Mer. Denna bosÀttning Àr nÀrmast sÀkert samma som Portus Itius, som omnÀmns av Julius Caesar.
Julius Caesar beskriver belgiera, inklusive morinerna, som galler med sprÄk, sedvanor och lagar som skiljer sig frÄn dem i det centrala Gallien, vilken han kallade keltisk. Plinius den Àldre har anmÀrkt att morinerna odlade lin och anvÀnde linne för att sy segel.[1]
Julius Caesar hade stort intresse för den del av morinernas land, som ligger dÀr Engelska kanalen Àr som smalast. Morininerna hade flera hamnar, av vilka Portus Itius, var bara en.
FastÀn Caesar bekÀmpade morinerna, lyckades han bara erövra en del av deras territorium omkring Calais. Resterande del av deras territorium annekterades av kejsaren Augustus 33-23 före Kristus. Deras omrÄden blev del av den romerska provinsen Gallia Belgica och utgjorde ett distrikt tillsammans med atrebarernas och ambianernas lÀnder.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Denna artikel Àr baserad pÄ artikeln Morini pÄ engelsksprÄkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]
|
