Miniatyrsatellit
Miniatyrsatelliter, eller lĂ€ttviktssatelliter, Ă€r en sorts artificiella satelliter som har mycket lĂ„g vikt och liten storlek. En orsak till att skapa mindre satelliter Ă€r att man vill minska pĂ„ kostnaderna. En tung satellit krĂ€ver en stor raket vid uppskjutningen, vilket i sin tur kostar mycket att finansiera. En mindre och lĂ€ttare satellit kan utnyttja en billigare farkoster för uppskjutning, man kan eventuellt lĂ„ta ett flygplan skjuta ivĂ€g satelliten [1]. Vanligare Ă€n sĂ„ lĂ€nge Ă€r att lĂ„ta miniatyrsatelliterna Ă„ka âsnĂ„lskjutsâ med uppskjutningar av större satelliter och utnyttja överbliven plats i farkosten.
I Sverige har Rymdbolaget och Rymdstyrelsen haft flera uppdrag som innefattat miniatyrsatelliter, se Astrid och SMART-1. Den sista utvecklad tillsammans med ESA, den europeiska rymdorganisationen.
Man brukar kategorisera och namnge miniatyrsatelliter efter storlek, se nedan.
Motivation
[redigera | redigera wikitext]Design och tillverkningskostnader för miniatyrsatelliter kan hÄllas nere och pÄ sÄ sÀtt kan dessa satellittyper masstillverkas. I dag sker dock masstillverkning endast av större satelliter, som till exempel kommunikationssatelliter som behövs i en stor mÀngd för att tÀcka en sÄ stor del av jorden som möjligt.
Vid sidan om kostnadsaspekten sÄ finns motivation för miniatyrsatelliter i möjligheten för nya uppdragstyper som större satelliter har svÄrt att genomföra. Som till exempel:
- undersökning och felsökning av större satelliter i omloppsbana
- formationsflygning för att samla information frÄn multipla punkter pÄ till exempel jorden
- konstellationer för lÄgintensiv dataöverföring
Tekniska utmaningar
[redigera | redigera wikitext]Genom sin begrÀnsade storlek krÀvs en annan lösning av framdrivning, höjdkontroll, kommunikation och datorsystem Àn för större traditionellt utformade stalliter.
Större satelliter har en eller att par raketer för framdrivning och höjdförÀndringar. Systemen Àr komplexa och krÀver bland annat utrymme för att avleda överbliven vÀrme. Mikrosatelliter brukar utnyttja detta system under det att mikro- och nanosatelliter anvÀnder elektricitet, komprimerad gas, gaser i flytande form som butan eller koldioxid eller andra skalbara och billiga system för sin kraftförsörjning.
Den elektroniska utrustningen ombord pÄ satelliter brukar genomgÄ en rigorös testning innan den kan sÀndas upp i rymden med förhÄllanden som vakuum, mikrogravitation, temperaturextremer och strÄlning. Eftersom miniatyrsatelliter normalt kostar mindre Àn konventionella satelliter, sÄ kan man i designen tillÄta sig högre risk vid utnyttjandet av utrustningen och dÀrför anvÀnda billigare, men i rymden otestad, elektronik.
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]
Minisatellit
[redigera | redigera wikitext]En minisatellit brukar man kalla en satellit som har en vikt mellan 100 och 500 kg. Ministalliter Àr enklare men utnyttjar ofta samma teknologi som tyngre satelliter. BenÀmningen Àr dock inte entydig eller faststÀlld varför det kan förekomma att ordet anvÀnds pÄ andra typer av satelliter.
Mikrosatellit
[redigera | redigera wikitext]Mikrosatelliter brukar man kalla artificiella satelliter som har en vikt under 100 kg. Eftersom det inte finns nÄgon officiell standard för benÀmningen av dessa typer av satelliter sÄ kan ordet mikrosatellit ibland anvÀndas för satelliter som Àr betydligt större. För att uppnÄ en tÀnkt funktion sÄ kan man ibland lÄta flera mikrosatelliter arbeta tillsammans eller att arbeta i formation.
Nanosatellit
[redigera | redigera wikitext]BenĂ€mningen nanosatelliter brukar förekomma om satelliter med en vikt under tio kilo. Ofta har man designat sĂ„ att flera nanosatelliter samverkar för att lösa en uppgift. Sker samarbetet genom formationsflygning brukar man ibland prata om en âsvĂ€rmâ. Ibland krĂ€vs en större modersatellit för att till exempel kommunicera med rymdbaser eller för att skicka ivĂ€g, samla in eller docka med nanosatelliter.
Pikosatellit
[redigera | redigera wikitext]Pikosatelliter brukar man kalla artificiella satelliter med en vikt under ett kilo. Exempel pĂ„ pikosatelliter Ă€r de sĂ„ kallade âCubeSatâ [2]. Ofta har man designat sĂ„ att flera pikosatelliter samverkar för att lösa en uppgift. Sker samarbetet genom formationsflygning brukar man ibland prata om en âsvĂ€rmâ. Ibland krĂ€vs en större modersatellit för att till exempel kommunicera med rymdbaser eller för att skicka ivĂ€g, samla in eller docka med pikosatelliter.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â http://www.nyteknik.se/art/43529 Arkiverad 30 september 2007 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. Ă ngström Aerospace: Storsatsning pĂ„ minisatellit
- â http://en.wikipedia.org/wiki/CubeSat CubeSat
