Meteor
- För andra betydelser, se Meteor (olika betydelser).
Meteor, Ă€ven stjĂ€rnfall, (av grekiska meteâoros â "i luften befintlig") Ă€r det ljusstreck som kortvarigt syns pĂ„ stjĂ€rnhimlen nĂ€r en liten interplanetĂ€r kropp, en meteoroid, med mycket hög hastighet faller in i jordatmosfĂ€ren.
Ljusskenet uppstĂ„r pĂ„ cirka 100 km höjd nĂ€r meteoren förĂ„ngas pĂ„ grund av de höga temperaturer som uppstĂ„r vid friktionen mot atmosfĂ€ren.[1] De flesta meteorider nĂ„r aldrig jordytan, men de som Ă€ndĂ„ nĂ„r jordytan kallas meteoriter. Under en mörk och molnfri natt ser man normalt 2â10 meteorer i timmen.
Ursprung
[redigera | redigera wikitext]MÄnga meteoroider har sitt ursprung frÄn kometer, och nÀr jorden passerar genom kometbanor kan aktiviteten nÄ betydligt högre nivÄer i vad som kallas en meteorsvÀrm. Utspridda i kometbanorna finns rester av kometen, som bildar en sÄ kallad meteorström. DÄ jorden möter en meteorström uppstÄr en meteorskur, med mÄnga meteorspÄr som Àr riktade frÄn samma radiant pÄ himlen.
Meteoroider har olika beskaffenhet, men denna kan dock inte faststÀllas med sÀkerhet förrÀn meteoren nÄtt jordytan som meteorit. För olika typer av meteoriter se dÀrför detta uppslagsord under rubriken "SammansÀttning och klassificering".
Radiokommunikation
[redigera | redigera wikitext]Meteorernas jonisationsspÄr vid infallet i atmosfÀren kan anvÀndas för kortvarig kommunikation mellan radiostationer pÄ jorden pÄ upp till 2000 km frÄn varandra.
Ăldre betydelse
[redigera | redigera wikitext]PÄ 1700- och 1800-talet var betydelsen för meteor vidare och betecknade varje fenomen i atmosfÀren, sÄsom dimma, moln, regn, hagel, regnbÄge, stjÀrnfall.[2][3][4] Det kunde vara svÀvande partiklar, nederbörd eller fenomen av optisk eller elektrisk natur. Denna betydelse av ordet har givit upphov till begreppet meteorologi.
I denna Àldre betydelse kunde man dela in meteorer i olika typer, som helt skiljer sig frÄn nuvarande indelning:
- Hydrometeorer â meteorer som bestĂ„r av vatten i fast eller flytande form. De svĂ€var i eller faller genom atmosfĂ€ren eller avsĂ€tts pĂ„ marken eller pĂ„ föremĂ„l. Exempel pĂ„ hydrometeorer Ă€r moln, dimma, regn, snödrev, dagg och glattis.
- Litometeorer â meteorer som bestĂ„r av icke vattenhaltiga partiklar. Exempel pĂ„ litometeorer Ă€r torrdis, sanddrev och stoftvirvel.
- Fotometeorer â meteorer som Ă€r optiska fenomen som uppstĂ„r genom solens eller mĂ„nens reflektion, refraktion, diffraktion eller interferens. Exempel pĂ„ fotometeorer Ă€r halofenomen och regnbĂ„ge.
- Elektrometeorer â meteorer som hĂ€rstammar frĂ„n elektricitet i atmosfĂ€ren. Exempel pĂ„ elektrometeorer Ă€r Ă„ska, norrsken och S:t Elmseld.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- â âHeat: Weâre Doing it Wrong!â (pĂ„ amerikansk engelska). Alice's Astro Info. 4 februari 2009. http://www.alicesastroinfo.com/2009/02/heat-were-doing-it-wrong/. LĂ€st 28 april 2016.
- â Svenska Akademiens ordbok: Meteor
- â Meteor i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- â Internationell molnatlas, sid 55
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- WMO. Internationell molnatlas, tredje förkortade utgÄvan. Instruktioner för tjÀnstens tekniska bedrivande. Norrköping: SMHI. ISBN 99-03-39359-8
WebbkÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Meteor i Nationalencyklopedins nÀtupplaga.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Meteor.
