Max Brod
| Max Brod | |
| | |
| Född | 27 maj 1884[1][2][3] Prag[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 20 december 1968[1][2][3] (84 Är) Tel Aviv[7] âeller âJaffa[8] |
| Begravd | Trumpeldor begravningsplats |
| Medborgare i | Israel och Cisleithanien |
| Utbildad vid | juridiska fakulteten vid Karlsuniversitetet juridiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-UniversitÀt[5] |
| SysselsÀttning | SprÄkvetare, Àmbetsman[6], teaterkritiker[6], poet[6], dramatiker[6], författare[8], Beamter[9], jurist[8], dramaturg[9], musiker[9], publicist, diktarjurist, pianist, kompositör[6], biograf, journalist[9], översÀttare[6], sÄngtextförfattare, librettist[9] |
| Maka | Elsa Brod |
| UtmÀrkelser | |
| Bialikpriset (1948) Willibald Pirckheimer-medaljen (1964) Heinrich Heine Societys hederspris (1965) | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Max Brod (hebreiska: ŚŚ§ŚĄ ŚŚšŚŚ), född 27 maj 1884 i Prag, död 20 december 1968 i Tel Aviv, var en tjeckisk författare. Han Ă€r kĂ€nd för att ha rĂ€ddat Franz Kafkas manuskript, dĂ„ han lĂ€t bli att brĂ€nna dem enligt vad Kafka önskade i sitt testamente och i stĂ€llet förde dem i sĂ€kerhet undan nazisterna. Han gjorde sig Ă€ven kĂ€nd som kompositör.
Brod var redaktör för Prager Tageblatt. Han debuterade 1906 med novellerna Tod den Toten!, och vann ryktbarhet runt om i Europa med sina följande novellsamlingar Schloss Nornepygge (1908), AusflĂŒge ins Dunkelrote och JĂŒdinnen (1911). Han framtrĂ€dde Ă€ven som lyriker och dramatiker, men gjorde sig mer kĂ€nd som med romanen Tycho Brahes Weg zu Gott (1915).
Alla verk av honom utom Tycho Brahe brÀndes under bokbÄlen runt om i Nazityskland 1933.
Brod hade 1913 anslutit sig till sionismen och flydde 1939 till Brittiska Palestinamandatet. DÀr blev han bekant med Esther Hoffe, som senare blev Brods sekreterare. De tvÄ hade tidvis en privat relation.[10]
Sin sionistiska livsÄskÄdning beskrev han i Anschauung und Begriff (1913, tillsammans med Felix Weltsch), och i Heidentum, Christentum, Judentum (1921).
Bibliografi (utgivet pÄ svenska)
[redigera | redigera wikitext]- 1949 â Franz Kafka, biografi
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6v1258b, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 12399, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Brod,_Max, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01013137, lĂ€st: 23 november 2019.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 Studenti praĆŸskĂœch univerzit 1882â1945, Studenti praĆŸskĂœch univerzit-ID: 1010870630584878.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 abART, abART person-ID: 20743, lÀst: 1 april 2021.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â flera författare, Biographisches Lexikon zur Geschichte der böhmischen LĂ€nder, R. Oldenbourg Verlag och Collegium Carolinum, och , Biographisches Lexikon zur Geschichte der böhmischen LĂ€nder-ID: 1349, lĂ€st: 27 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 3 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01013137, lÀst: 8 februari 2025.[kÀlla frÄn Wikidata]
- 1 2 3 4 5 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185156247749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Schultz, Matthew (3 oktober 2018). âKafka and the Cat Ladyâ (pĂ„ amerikansk engelska). Jewish Journal. https://jewishjournal.com/culture/first_person/239734/kafka-cat-lady/. LĂ€st 1 november 2022.
|