Hoppa till innehÄllet

Ljudmix

FrÄn Wikipedia
SSL Mixerbord

Ljudmix eller mixning Àr en procedur oftast utförd av ljudtekniker dÀr elektroakustiskt ljud mixas ihop till en helhet, och som till slut ska komma ut ur högtalare. I studiosammanhang mixas ljud till ett inspelat medium, som musik pÄ cd eller film pÄ dvd, och i livebruk till publik, som en konsert eller tv.

MÄlet med att mixa Àr att ta fram det bÀsta ur ens inspelningar i sin DAW eller multitrack med hjÀlp av olika tekniker som exempelvis stÀlla nivÄer, panorering och diverse effekter sÄsom reverb eller delay. Detta i sin tur utgör den vÀsentliga intentionen med en mix, att fÄ varje ljud att lÄta bra tillsammans.

DÄ en ljudmix Àr utförd och ska anvÀndas pÄ ett medium kommer ytterligare en procedur kallad mastering eller pre-mastering.

ArbetssÀtt

[redigera | redigera wikitext]

Mixningsprocessen kan börjar redan innan man spelar in sitt material. Allt ifrÄn mickpositioner, till vad för sorts rumsklang man vill fÄ ut av reflektioner pÄ inspelningsplatsen. Att strÀva efter att fÄ en sÄ bra ljudkvalité pÄ inspelningen som möjligt kommer att underlÀtta för mixningen, likasÄ att vÀlja musiker som passar bÀst för det ÀndamÄl man har med produktionen.[1]

Mixningsinstrument/ utrustning

[redigera | redigera wikitext]

Mixningen handlar om att bestÀmma ljudvolymer för ljudkanaler. Bearbetningen kretsar kring ett mixerbord, eller mer vanligt idag, ett virtuellt mixerbord i digitala system. Oavsett om mixningen sker genom fysiska apparater eller virtuellt sÄ Àr signalkedjorna de samma, dÀr ljudvolymreglar bestÀmmer ljudkanalernas ljudvolym och ljudprocesseringseffekter processerar ljuden, antingen direkt pÄ ljudkanalerna eller i grupperade ljudkanalgrupper. Den ljudmixande försöker, med vissa undantag, fÄ ljudets helhet att i högtalarna lÄta sÄ neutralt som möjligt.

Om man ska mixa analogt eller digitalt, det vill sÀga med outboards eller in the box har olika för- och nackdelar. Veteranerna i branschen som var med i uppstarten, argumenterar för anvÀndningen av analog utrustning och pÄstÄr att det "lÄter bÀttre". Medan de som vÀxt upp i takt med den digitala utvecklingen inte helt instÀmmer.

Analogt kontra digitalt

[redigera | redigera wikitext]

NÀr man arbetar analogt med outboards sÄ görs detta genom att anvÀnda ett fysiskt mixerbord som Àr uppkopplat till en multitracker som endast Àr dÀr för att spela in samt upp ljud. För att anvÀnda sig av effekter som EQ, kompressor, reverb sÄ anvÀnder man sig av fysisk patchning. Detta innebÀr att man skicka signalen med hjÀlp av kablar och skickar in det i fysiska processeringsenheter sedan för att hÀmta tillbaka signalen till mixerbordet. NÀr en elektrisk signal gÄr igenom kablar samt instrument/ utrustning sÄ utsÀtts signalen för elektrisk interferens (elektriska störningar). Kablar Àr skyddade med ett gummi eller plasthölje för att minska störningar och signalförvrÀngningar, men desto lÀngre signalen skickas utanför hÄrdvaran ju högre blir risken för störningar. NÀr signalen har kommit in i datorn och bearbetas i hÄrdvaran arbetar datorn i binÀra koder, dÀr signalen inte kan Àndras.[2]

En anledning till att man inte anvÀnder outboards i mÄnga fall Àr att kostnaden blir högre.

Det varma soundet kommer av transistorer och vakuumrör som i sin tur ger en harmonisk distorsion. DÀrav initierades en utveckling av algoritmer som inte bara skulle efterlikna samma mÀttande kÀnsla utan Àven ge chansen att sjÀlv vÀlja hur mycket av det soundet man vill ha.[3]

Sitter man lÀnge med en mix sÄ börjar hjÀrnan vÀnja sig vid hur det lÄter och dÄ försvinner ens objektiva lyssnande, i och med detta sÄ börjar allting att lÄta bra. En vanlig metod som funkar bra vid sÄdana tillfÀllen Àr att man anvÀnder sig av en referensmix. Det vill sÀga att man har en referens som t.ex. en annan lÄt om det Àr musik man mixar. DÄ kan man (nÀr man har tappat sitt objektiva lyssnande) lyssna pÄ sin referens för att nollstÀlla sitt sinne. Man kan Àven anvÀnda sig av en referens dÀr det finns ett sorts sound som man tycker om eller som man vill efterlikna. Ett annat anvÀndningsomrÄde dÀr man kan anvÀnda sig av en referenslÄt Àr nÀr man ska trimma in PA-system. I det fallet referensmixar man för att det ska lÄta bra i rummet/ pÄ platsen som möjligt. Mixningsproccessen gÄr dÄ ut pÄ att fÄ referenslÄten att lÄta likadant eller sÄ bra som ljudteknikern vet att den lÄter i andra medier.

Ett annat, mer vanligt sÀtt att mixa ljud Àr att anvÀnda sig av processeringsverktygen efter att man har spelat in sina obearbetade ljudspÄr. I detta fall sÄ kan man anvÀnda sig av mixning för att pÄ varje individuellt spÄr försöka att antingen rÀdda ljudet och ta bort/Àndra störningar i inspelningen. Man kan ocksÄ mixa pÄ det hÀr sÀttet för att lyfta fram karaktÀrer i inspelningarna som man kan tycka ska ta mer plats i helheten.

Equalizer
  • Equalizer - En equalizer Ă€r ett verktyg vars syfte Ă€r att kunna höja och sĂ€nka amplituden pĂ„ frekvenser i det hörbara spektrumet. En equalizer Ă€r ett av de vanligaste processeringsverktygen som anvĂ€nds inom mixning. Den kan anvĂ€ndas för att korrigera till exempel instrumentljud efter inspelningar. Man kan anvĂ€nda en equalizer för att göra plats för diverse ljud i den slutgiltiga mixen.[4]
  • Kompressor - En kompressor Ă€r ett verktyg för att trycka ihop dynamiken pĂ„ ett ljud. Det funkar i stort sett sĂ„ att en kompressor sĂ€nker volymen pĂ„ ljudet nĂ€r det överstiger en satt tröskel. Med en kompressor kan man dĂ„ anvĂ€nda den för att kontrollera dynamiken av ett ljud i sjĂ€lva signalkedjan nĂ€r man mixar. Man kan göra sĂ„ att dynamiken i ett ljud inte Ă€r för överdriven jĂ€mfört med resten av allt ljud man ska mixa ihop den med.[5]
    Reverb
  • Panorering - Panorering Ă€r ett verktyg som finns i nĂ€stan alla DAW, virtual mixing console’s samt analoga mixerbord. Det ger en möjligheten att pĂ„ ett sĂ€tt stĂ€lla ett ljuds fysiska ursprungspunkt i mixen frĂ„n en stereobilds synpunkt. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan man alltsĂ„ bestĂ€mma hur lĂ„ngt höger eller vĂ€nster ett ljud ska höras ifrĂ„n, eller frĂ„n fler hĂ„ll om man t.ex. mixar för surroundljud. Man kan ocksĂ„ anvĂ€nda sig av panorering för att kunna stĂ€lla en stereokanal till full mono utifall att det Ă€r vad man vill uppnĂ„.
  • Tidsbaserade effekter - Om man har en ljudmix som kĂ€nns som att den Ă€r tunn eller platt sĂ„ kan man lĂ€gga till en tidsbaserad effekt. Delay och Reverb Ă€r tvĂ„ av de vanligaste tidsbaserade effekterna man anvĂ€nder i nĂ€stan alla ljudmixar pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Med hjĂ€lp av sĂ„dana effekter som Delay och Reverb sĂ„ kan man lĂ€gga till ekon och liknande för att kunna ge en illusion av djup och rum.[6] (Man kan ocksĂ„ analogt göra detta fast med hjĂ€lp av sjĂ€lva inspelningsplatsen).
  • Flanger - Flangning Ă€r nĂ€r nĂ„got som uppstĂ„r dĂ„ man spelar upp tvĂ„ kopior av samma ljud samtidigt, dock med nĂ„got olika hastigheter. Den effekten ger en varierande fasförskjutning gentemot varandra som resulterar i ett svepande ljud i frekvensspektrumet. Denna effekt anvĂ€nds oftast som en gitarreffekt.[7]
  • Chorus - Chorus pĂ„minner om flangning. Det Ă€r flera identiska ljudsignaler med varierande tidsförskjutningar med likasĂ„ upp- och nedgĂ„ende tonhöjder som i sin tur skapar choruseffekten. Resultatet blir en illusion av att flera röster/ instrument spelas nĂ€r det endast Ă€r en identisk ljudsignal som blivit multiplicerad och bearbetad enligt chorusmallen. Flanger och chorus pĂ„minner om varandra i sin uppbyggnad, men flanger anvĂ€nder endast en identisk ljudsignal till skillnad frĂ„n chorus som anvĂ€nder sig av flera identiska ljudvĂ„gor.[7]

ÄndamĂ„l

[redigera | redigera wikitext]

Studiomixning

[redigera | redigera wikitext]

I en studio- eller musikproduktion sÄ handlar det mest om att fÄ musiken att lÄta bra pÄ alla ljudenheter, sÄ att alla ljud man har med i produktionen ska höras. MÄlet med en sÄdan produktion Àr att fÄ till ett bra ljud. Effekterna överlag ska samspela med varandra. I frekvensspektrat ska det vara jÀmnt sÄ att inte nÄgot sticker ut för mycket eller att nÄgot försvinner. Det tillkommer ibland att man gör speciella mixar för specifika syften, sÄsom radiomixar samt tv-mixar.

Surroundmixning

[redigera | redigera wikitext]

NÀr man gör surroundmixar sÄ fungerar upplÀgget till stor del likadant, den största skillnaden Àr att man fokuserar mer pÄ panorering. Till skillnad frÄn det mest vanliga upplÀgget dÀr ljud spelas upp i stereo sÄ jobbar man i surround för att uppnÄ en slutprodukt som kan spelas upp i flera monitorer runtom. Denna sorts mix har en större efterfrÄga nÀr det handlar om biografer eller mÀnniskor som har hemmabio-system.

Liveljudsmixning

[redigera | redigera wikitext]

Man kan mixa pÄ flertal olika sÀtt och i olika stadier av sjÀlva ljudskapandet. Man kan pÄbörja mixningen sÄ tidigt som nÀr man spelar in ljudet, i detta fall handlar det om sÄ kallad livemixning. NÀr man livemixar ljud sÄ hÀnder processeringen redan innan sjÀlva inspelningen. NÀr man gör pÄ det sÀttet sÄ tar man bort möjligheten att i efterhand kunna gÄ tillbaka och Àndra instÀllningar i de processeringsverktyg man anvÀnt eftersom de Àr inspelade i den rÄa Ljudsignalen. Detta sÀtt av att mixa Àr mer vanlig i samband med livesÀndningar inom t.ex. TV eller radio.

  1. ↑ ”How to Mix”. https://www.landr.com/en/how-to-mix. LĂ€st 20 februari 2017.
  2. ↑ ”Digital vs. Analog Mixing”. http://www.mix-engineer.com/audio-philosophy/digital-vs-analog-mixing/. LĂ€st 20 februari 2017.
  3. ↑ ”In the box vs. Outboard mixing”. http://ledgernote.com/blog/opinions/the-in-the-box-vs-outboard-mixing-squabble/. LĂ€st 20 februari 2017.
  4. ↑ Huber, David Miles; Robert E. Runstein (2014). MODERN RECORDING TECHNIQUES (8TH EDITION). Focal Press, Taylor & Francis Group. sid. s.441
  5. ↑ Huber, David Miles; Robert E. Runstein (2014). MODERN RECORDING TECHNIQUES (8TH EDITION). Focal Press, Taylor & Francis Group. sid. 495
  6. ↑ Huber, David Miles; Robert E. Runstein (2014). MODERN RECORDING TECHNIQUES (8TH EDITION). Focal Press, Taylor & Francis Group. sid. 506
  7. 1 2 ”Phaser, Flanger och Chorus – vad Ă€r skillnaden? | My Little Pedal”. mylittlepedal.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170303123343/http://mylittlepedal.se/phaser-flanger-och-chorus-vad-ar-skillnaden/. LĂ€st 27 februari 2017.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]