Korfu
- För staden, se Korfu (stad).
| Korfu NĂsos KĂ©rkira | |
| Corfu, NĂsos KĂ©rkyra, KĂ©rkyra, Korfoi, Corcyra, Scheria, KĂ©rkira, ÎÎÏÎșÏ Ïα | |
| Ă | |
Gamla stan i staden Korfu. | |
| Land | |
|---|---|
| Region | Joniska öarna |
| Prefektur | NomĂłs KerkĂœras |
| HöjdlÀge | 83 m ö.h. |
| Koordinater | 39°35âČ54âłN 19°51âČ08âłĂï»ż / ï»ż39.59828°N 19.85231°à |
| Area | 592,87Â kmÂČ |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| Â -Â sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 2463678 |
|
LĂ€ge i Grekland
| |



Korfu, Ă€ven Kerkyra (grekiska: ÎÎÏÎșÏ Ïα, KĂ©rkyra), Ă€r en grekisk ö i Joniska havet, dĂ€r Korfu Ă€r den nordligaste av de joniska öarna utanför Greklands och Albaniens kust. Huvudorten heter Ă€ven den Korfu. Ăn har omkring 105 000 invĂ„nare.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Det grekiska namnet Kerkyra eller Korkyra, Àr relaterat till havsguden Poseidon och floden Asopos pÄ fastlandet.[1] ] Enligt myten, blev Poseidon kÀr i den vackra nymfen Korkyra, dotter till Asopos och flodnymfen Metope, och förde bort henne. Poseidon tog nymfen Korkyra till den dÄ icke namngivna ön, och i Àktenskaplig lycka fick ön hennes namn Korkyra [1] som gradvis utvecklats till Kerkyra (doriska).[2] Poseidon och Metope fick ett barn som de kallade Faiax, efter vilken invÄnarna pÄ ön namngavs Faiakes, pÄ latin Phaeaciani. Korfus smeknamn Àr Faiakernas ö.
Namnet Corfu Ă€r en italiensk version av den bysantinska ÎÎżÏÏ ÏÏ (KoryfĆ), som betyder "staden av toppar" och som hĂ€rrör frĂ„n den bysantinska grekiska ÎÎżÏÏ Ïαί (Koryfai) (kammar eller toppar), som betecknar de tvĂ„ topparna i Palaio Frourio.[2]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Korfu Ă€r cirka 60 kilometer lĂ„ngt och 30 kilometer pĂ„ den bredaste punkten, med en total yta pĂ„ ca 580 kmÂČ. De berg som uppfyller en stor del av ön och bestĂ€mmer dess form grupperar sig i tvĂ„ huvudstrĂ€ckningar, en sydligare i riktning mellan norr och söder samt en nordligare mellan öster och vĂ€ster, vilken senare med sin högsta topp, Pantokrator (ΠαΜÏÎżÎșÏÎŹÏÏÏ), nĂ„r en höjd av 906 m. Korfus form liknar en lie eller skĂ€ra (Drepane, ÎŽÏΔÏÎŹÎœÎč).
PÄ vÀstra sidan stupar bergen tvÀrbrant mot havet, men sÀnker sig sluttande mot den östra, dÀr flera inskÀrande vikar erbjuder förtrÀffliga hamnar, som i förening med det gynnsamma lÀget tidigt framkallat livlig sjöfart och handel. PÄ vÀstkusten finns det fina strÀnder.
Korfu Àr den vÀstligaste av alla grekiska öar. PÄ nordöstra sidan sundet, i höjd med Dassiå, ligger Albanien, mellan 3 och 23 km bort. Sydöstra sidan av ön ligger vÀster om regionen Thesprotia pÄ Grekiska fastlandet. Den Italienska kusten ligger ca 40 km vÀsterut. KuststrÀckan pÄ ca 220 kilometer rymmer strÀnder och klippformationer med kristallklart vatten runt hela ön.
Ăar
[redigera | redigera wikitext]Ăn Lazaretto, tidigare kĂ€nd som Aghios Dimitrios, ligger strax nordost om Korfu stad. Under venetianskt styre i början av 1600-talet byggdes ett kloster pĂ„ den lilla ön och ett sjukhus för spetĂ€lska gav senare ön namnet. Under den franska ockupationen 1798, var holmen ockuperat av rysk-turkiska flottan och drevs det som ett militĂ€rsjukhus. Under den brittiska ockupationen 1814 öppnades sjukhuset igen för spetĂ€lska. Under andra vĂ€rldskriget etablerades ett nazistiskt koncentrationslĂ€ger dĂ€r de höll fĂ„ngar frĂ„n den grekiska motstĂ„ndsrörelsen. Ăn i dag finns det högkvarter kvar som anvĂ€ndes av den italienska armĂ©n samt en liten kyrka och vĂ€ggen dĂ€r dödsdömda sköts.[3]
De mindre Diapontiska öarna (grekiska: ÎÎčαÏÏΜÏÎčα ΜηÏÎčÎŹ) OthonoĂ, EreĂkoussa och MathrĂĄki ligger nordvĂ€st om Korfu. PĂ„ södra sidan ligger de större öarna PaxĂ och AntĂpaxi. Ănnu lĂ€ngre söderut ligger öarna KefalĂłnia och Zakynthos, vĂ€ster om halvön PelopĂłnnesos kust.[4]
Flora
[redigera | redigera wikitext]Korfu anses vara den grönaste av alla grekiska öar och mÄnga av de 3-4 miljoner olivtrÀden, som utgör en stor del av grönskan, planterades av venetianarna för mer Àn 500 Är sedan.[4] Den höga luftfuktigheten och regnet vintertid gör att övrig vÀxtlighet trivs och frodas. Citron-, apelsintrÀd, bougainvillea, plataner, myrten, blÄregn och oleander trÀngs med orégano och timjan och tÀcker det böljande landskapet. PÄ Korfu har ocksÄ kumquat odlats i nÀstan ett sekel. Kumquat Àr en oval orange citrusfrukt med söt och lÀtt syrlig smak med ursprung i Kina och Japan. Av Korfus ca 100 ton kumquat per Är produceras likörer, sylt och godis som anvÀnds i bakning, matlagning och i kosmetika.[5]


Klimat
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klimatet Àr milt och hÀlsosamt.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förhistorisk och antik tid
[redigera | redigera wikitext]Enligt en Äsikt som omfattades redan av forntidens greker Àr Korfu samma ö som det homeriska Scheria, faiakernas hemland, dock utan att de homeriska sÄngerna sjÀlva ger tillrÀckligt stöd för detta antagande.
Ăn synes under den förhistoriska tiden ha varit bebodd av en liburnisk (illyrisk) folkstam. Omkring 734 f.Kr. anlades ungefĂ€r mitt pĂ„ öns östra kust av korinthiska nybyggare en stad, som liksom hela ön erhöll namnet Korkyra. Stadens borg utgjordes av tvĂ„ befĂ€sta bergstoppar, pĂ„ grekiska kallade Koryfo, varav sedan uppstĂ„tt det nyare namnet Korfu. Denna koloni höjde sig snart till ett vĂ€lstĂ„nd som vĂ€ckte moderstatens avund. Det kom till stridigheter, och Korfus flotta besegrade Ă„r 665 f.Kr. den korinthiska i en sjödrabbning pĂ„ Adriatiska havet, den första som nĂ€mns i de grekiska hĂ€vderna. Nya misshĂ€lligheter mellan Korinth och Korfu var sedan en medverkande orsak till utbrottet av det peloponnesiska kriget (431-404 f.Kr.). Redan frĂ„n denna tid började dock Korfus makt och vĂ€lstĂ„nd sjunka, huvudsakligen till följd av de stĂ€ndigt förnyade inre slitningarna mellan aristokraterna och folkpartiet.
LÀnge var Korfu en kastboll under striderna mellan de angrÀnsande makterna, till dess det 229 f Kr. överlÀmnade sig Ät det Romerska riket, i vilkas hand det blev en viktig flottstation och stödjepunkt under krigen mot Makedonien. SÄsom en fristat under romerskt skydd höjde sig Korfu Äter till en viss vÀlmÄga, som kvarstod Ànnu sedan Korfu Är 337 e.Kr. blivit en del av det Bysantinska riket.
Medeltiden till 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Korfu styrdes under perioder av goter och normander, och efter Ätskilliga vÀxlingar gav sig ön 1386 under Republiken Venedigs vÀlde och tillhörde republiken Ànda till dess upplösning 1797. Korfu Àr den enda grekiska region som Ottomanska riket aldrig lyckades inta. Sedermera har ön delat samma öden som de övriga Joniska öarna[7]. Det tillhörde fransmÀnnen mellan 1807 och 1814 och britterna mellan 1814 och 1864, dÄ det blev en del av det enade Grekland.
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Trots att Korfu tillförsÀkrats stÀndig neutralitet av de stormakter som undertecknat 1815 Ärs Parisfördrag, besatte under första vÀrldskriget fransmÀnnen den 12 januari 1916 Achilleion, kasernerna och gniststationen, och sedan serbiska armén i november samma Är upprivits bestÀmde de allierade att de slagna serbiska trupperna skulle fÄ anvÀnda Korfu som rekreations- och reorganisationsort. De började anlÀnda dit i januari 1916, och smÄningom blev hela serbiska armén dÀr reorganiserad.
NÀr Italien i augusti 1923 kommit i konflikt med Grekland med anledning av att nÄgra italienska medlemmar av en grÀnsregleringskommission mördats pÄ grekiskt omrÄde nÀra albanska grÀnsen, lÀt Mussolini den 31 augusti, efter ett ultimatum till Grekland om ursÀkt och skadestÄnd, italienska trupper besÀtta Korfu som en pÄtryckningsÄtgÀrd. I samband med detta bombarderades staden Korfus sedan lÀnge nedlagda fÀstning av italienska krigsfartyg, varvid en del civilpersoner, mestadels armeniska och grekiska flyktingar frÄn Mindre Asien som var inhysta pÄ Korfu, dödades eller sÄrades. Den grekiska regeringen hÀnsköt tvisten om ansvaret för mordet pÄ grÀnskommissionens medlemmar samt besÀttandet av Korfu till Nationernas förbund, men dÄ Italiens representant dÀr hotade med Italiens uttrÀde ur förbundet, vÄgade rÄdet inte officiellt uppta tvisten till behandling. Det medverkade emellertid under hand till dess lösning genom ambassadörskonferensen i Paris pÄ för Grekland synnerligen hÄrda villkor. I dessa ingick bland annat att en kommission bestÄende av brittiska, italienska, franska och japanska representanter pÄ plats skulle övervaka utredningen av mordaffÀren vid albanska grÀnsen samt att Grekland hos en neutral bank deponerade 50 miljoner lire, varur skulle tagas skadestÄnd till Italien till det belopp som Permanenta internationella domstolen i Haag med ledning av utredningskommissionens rapporter bestÀmde. Italienska regeringen, som genast vid Korfus ockupation förklarat denna vara temporÀr, lovade att senast 27 september, dÄ undersökningen skulle vara avslutad, utrymma Korfu. Sedan kommissionen i en förberedande rapport meddelat att mördarna inte kunnat uppspÄras och att deras nationalitet inte bestÀmt kunnat konstateras, beslöt ambassadörskonferensen, utan att avvakta kommissionens slutrapport, att tillhÄlla Grekland att till Italien omedelbart utbetala hela den deponerade summan (under förevÀndning att grekiska myndigheter inte med tillbörlig energi efterspanat mördarna), och detta skedde Àven, varpÄ Italien 27 september utrymde Korfu. Denna "KorfuaffÀr" ansÄgs med fog visa att Nationernas förbund Ànnu inte förmÄdde att strÀngt objektivt handlÀgga ömtÄliga tvister mellan en stormakt och en mindre stat.
Under det Grek-italienska kriget besatte Italien Korfu i april 1941. NÀr fascismen föll i Italien 1943 anföll och ockuperade tyskarna ön, som sedan befriades av allierade styrkor den 14 oktober 1944.
DÀr sundet mellan Korfu och fastlandet Àr som smalast Àr det bara nÄgon kilometer över till Albanien, vilket under kommunisttiden gjorde att mÄnga albaner försökte simma över till ön, för att pÄ sÄ sÀtt lÀttare ta sig in i Grekland.[kÀlla behövs]
Arkeologi
[redigera | redigera wikitext]PÄ Korfu företogs 1910-1913 omfattande utgrÀvningar, till största delen under ledning av Wilhelm Dörpfeld, varvid man bland annat pÄtrÀffade flera tempel (ett arkaiskt frÄn 500-talet f.Kr. i Garitsa, tvÄ tempel i Kardaki, ett Gorgotempel i Monrepos) samt en förhistorisk boplats frÄn 1000-talet f.Kr. i öns nordvÀstra del.
SevÀrdheter
[redigera | redigera wikitext]KĂ€nda personer
[redigera | redigera wikitext]- Andreas Mustoxydis, historiker och filolog, född pÄ Korfu
- Prins Philip, hertig av Edinburgh, född pÄ Korfu
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 âCORCYRA (Korkyra) - Corcyran Naiad Nymph of Greek Mythologyâ. www.theoi.com. http://www.theoi.com/Nymphe/NympheKorkyra.html. LĂ€st 11 december 2016.
- 1 2 âHistory of Corfu Islandâ. 6 januari 2008. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080106230616/http://www.corfu.gr/en/history.htm. LĂ€st 11 december 2016.
- â âLAZARETTO ISLET - CORFU CORFU GREECEâ. www.travel-to-corfu.com. http://www.travel-to-corfu.com/page.php?id=46&back=corfu.php. LĂ€st 11 december 2016.
- 1 2 Voskeritchian, Kevork. âThe Ultimate Travellers Guide to the Island of Corfuâ. in-corfu.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220121916/http://in-corfu.com/index.html. LĂ€st 11 december 2016.
- â support@e-corfu.gr. âGreek Kumquat from Corfu - Greek Products from Corfuâ. www.e-corfu.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220094235/http://www.e-corfu.com/kumquat-c-98.html. LĂ€st 11 december 2016.
- â âMonthly Averages for Corfu, Greeceâ. Weather Channel. Arkiverad frĂ„n originalet den 2 april 2009. https://web.archive.org/web/20090402184255/http://www.weather.com/outlook/travel/businesstraveler/wxclimatology/monthly/graph/GRXX0068?from=36hr_bottomnav_business. LĂ€st 7 september 2008.
- â âJoniska öarâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240621102434/https://www.grekiskaoar.se/joniska/. LĂ€st 21 juni 2024.
- Korfu i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Korfu i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Korfu.
|
