Hoppa till innehÄllet

Inga Gill

FrÄn Wikipedia
Inga Gill
Inga Gill sent 1960-tal.
Inga Gill sent 1960-tal.
FöddInga Stina Gill
2 maj 1925
Katarina församling,
Stockholm, Sverige
Död18 oktober 2000 (75 Är)
Sofia församling,
Stockholm, Sverige
Andra namnInga Stina Gill-Holmsten
Aktiva Är1943–2000
MakeCarl-Olof Alm (1950–1956; skilda)
Karl-Arne Holmsten (1957–hans död 1995)
Betydande roller
Susanna i Klart spÄr till Tomteboda
Harriet i FrĂ„n A till Ö
Edith Persson i Varuhuset
IMDb SFDb

Inga Gill, eg. Inga Stina Gill-Holmsten, född 2 maj 1925 i Katarina församling i Stockholm, död 18 oktober 2000 i Sofia församling i Stockholm, var en svensk skÄdespelare.

Teaterskola och de första Ären

[redigera | redigera wikitext]

Inga Gill var dotter till disponent Folke Gill och Stina Palmér. Hon började sin karriÀr som dansös och utbildades i Paris och nÀr hon kom hem till Sverige anslöt hon sig till Else Fischers danstrupp. Hon scendebuterade i Fischers dansuppsÀttning av Clownen Beppo som hade premiÀr 1942 pÄ Sagoteatern i Medborgarhuset i Stockholm.[1]

Gill kÀnde dock att hon Àven behövde skÄdespeleriet som uttrycksmedel och sökte samma höst till Dramatens elevskola men blev inte antagen. IstÀllet började hon studera pÄ Willy Koblancks teaterskola. Genom Fischer trÀffade hon Ingmar Bergman och vÄren 1943 gjorde hon sin debut som skÄdespelare pÄ Studentteatern i hans uppsÀttning av Soyas pjÀs Vem Àr jag? eller NÀr fan ger ett anbud. Hon kom samtidigt ocksÄ in i kretsen av unga skÄdespelare hos Per-Axel Branner som drev en teater som lÄg i tiden, Nya teatern pÄ Regeringsgatan 111. Gill filmdebuterade 1947 i Gustaf Molanders Kvinna utan ansikte och medverkade Àven i Alf Sjöbergs prisbelönta film Fröken Julie 1951. Under flera Är fick hon mest göra biroller, ofta hushÄllerska eller servitris. Men visade en annan sida som smedshustrun Lisa i Bergman-filmen Det sjunde inseglet 1957.

Inga Gill slĂ€ppte aldrig intresset för vĂ€rldsdramatikens mĂ€sterverk. Hon var 1952–1955 engagerad vid Göteborgs stadsteater,[2] dĂ€r hon 1955 visade framfötterna som Sjörövar-Jenny i Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan.[3]

Radioserien Lilla Fridolf och jag[4] av Rune Moberg med Douglas HÄge, Hjördis Petterson, Inga Gill och Lars Ekborg, som Fridolf och Selma, dottern Maggan och fÀstmannen Valdemar började sÀndas pÄ hösten 1955. Den följdes vecka efter vecka i vart och vartannat hushÄll i landet. I oktober 1956 kom Torgny Anderbergs film Lille Fridolf och jag, som verkligen gjorde henne kÀnd för den stora publiken.

Inga Gill medverkade mellan 1958 och 1965 i Ätta av Kar de Mummas revyer pÄ Folkan i Stockholm.

Hans Lindgren och Inga Gill i julkalendern Klart spÄr till Tomteboda, 1968.

Gill var en mÄngsidig artist som Àven gjorde flera musikalroller. Redan 1956 spelade hon med Nils Poppe i BlÄjackor pÄ Lorensbergs Cirkus i Göteborg och vÄren 1970 kreerade hon pensionatsvÀrdinnan FrÀulein Schneider i Cabaret pÄ turné med Riksteatern. PÄ hösten samma Är var det dags för Golde i Spelman pÄ taket, Àven det med Riksteatern.

1978 gjorde hon sitt enda gĂ€stspel pĂ„ Dramaten i Sandro Key-Åbergs HedersgĂ€sterna i regi av Barbro Larsson.

I början pÄ 1980-talet ÄtervÀnde Gill till Vasan med Spanska flugan av Franz Arnold och Ernst Bach med Carl-Gustaf Lindstedt och i Michael Frayns Rampfeber med Gösta Bernhard, Siv Ericks, Martin Ljung och Lis Nilheim med flera.

PĂ„ film och TV

[redigera | redigera wikitext]

Gill debuterade i juni 1961 pÄ TV-teatern som Madame Pugeot i Thornton Wilders Drottningar av Frankrike.

Hon gjorde sketcher med Lars Ekborg och Carl-Gustaf Lindstedt i Estrad. I TV medverkade hon i flera julkalendrar sĂ„som Teskedsgumman och Ture Sventon privatdetektiv. I den för alla Ă„ldrar ordförrĂ„dsbildande TV-serien FrĂ„n A till Ö – en resa orden runt gjorde Birgitta Andersson huvudrollen som den okonventionella men vetgiriga Hedvig Höök medan hennes oförstĂ„ende syster Harriet gjordes av Gill.

Hon spelade mot Gunnar Hellström i Raskenstam 1983 och blev Edith med hela svenska folket i serien Varuhuset (1987–89[4]). Hon deltog Ă€ven i Lennart Swahns TV-lek GĂ€ster med gester som sĂ€ndes under flera omgĂ„ngar med start 1982.

De sista Ären

[redigera | redigera wikitext]

Gills debut pÄ Parkteatern i Stockholm 1952 var som tjÀnarinnan Dorine i Tartuffe av MoliÚre och nÀr hon ÄtervÀnde 1998 var hon och kollegorna Meta Velander, Meg Westergren, Gunvor Pontén, Busk Margit Jonson, Berit Carlberg och Hans Lindgren i Älder för musikalen 70 girls 70, om pensionerade aktriser som stjÀl pÀrlhalsband för att rÀdda hotellet de bor pÄ. UppsÀttningen producerades av Stockholms stadsteater.

Inga Gills sista roll var i Henning Mankells TV-serie Labyrinten.

1950 gifte hon sig med skÄdespelaren Carl-Olof Alm och 1957 gifte hon om sig med skÄdespelaren Karl-Arne Holmsten, med vilken hon förblev gift fram till dennes död 1995.[4] De fick dottern My Holmsten, som ocksÄ Àr skÄdespelare.

Inga Gill Àr gravsatt i minneslunden pÄ Katarina kyrkogÄrd i Stockholm.[5]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1943En prostitueradVem Àr jag eller NÀr fan ger ett anbud (Hvem er jeg)
Carl Erik Soya
Ingmar BergmanStockholms studentteater[6]
1944LejontÀmjerskan
En tennsoldat
En danserska
Clownen Beppo
Else Fisher
Ingmar BergmanMedborgarteatern
Folkparksturné[7]
1945StÀderskanNattlig ankomst (Ankunft bei Nacht)
Hans Rothe
Per-Axel BrannerNya Teatern[8]
1946Mizi SchlagerÄlskog (Liebelie)
Arthur Schnitzler
Tord StÄlNya Teatern[9][10]
AagotÖver förmĂ„ga (Over Ævne)
BjĂžrnstjerne BjĂžrnson
Soini WalleniusNya Teatern[11]
9 till 6 (Nine Till Six)
Aimée Stuart och Philip Stuart
Tord StÄlNya Teatern[12]
1949TĂ€vtterska 4Yerma
Federico GarcĂ­a Lorca
Per-Axel BrannerNya Teatern[13]
1950SolangeDen farliga gÄvan (Le Don d'AdÚle)
Jean-Pierre Grédy
Carl-Axel HeiknertRiksteatern
1951Marie - Gilberte Boboll (Bobosse)
André Roussin
Per-Axel BrannerRiksteatern[14]
1953LoukaHjÀltar (Arms and the Man)
George Bernard Shaw
Per GerhardVasateatern[15]
BonnieSaken Àr Oscar (Anything Goes)
P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter
Georg FunkquistOscarsteatern[16]
Julia Körner Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Kurt-Olof SundströmGöteborgs stadsteater,
15 oktober 1953
1954Fru SchröderheimGustav III
August Strindberg
Bengt LagerkvistGöteborgs stadsteater,
13 januari 1954
EmyLitet bo
Herbert Grevenius
Per-Axel BrannerNya Teatern[17][18]
1955Sjörövar-JennyTolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Knut StrömGöteborgs stadsteater[19]
MedverkandeSpectacle, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Carl-Gustaf Kruuse af VerchouIdéonteatern
1956BlÄjackor (Boys in Blue)
Lajos Lajtai
Albert GaubierLorensbergs Cirkus[20]
1958 MedverkadeHar den Àran, revy
Kar de Mumma m.fl
Folkan[21]
1964MedverkandeStockholmare, vet du vaad, revy
Kar de Mumma
Jackie SödermanFolkan[22]
1967Dorothy ClevesAlltid pÄ en onsdag (Any Wednesday)
Muriel Resnik
KÄre SantessonLilla Teatern[23]
1968Dorothy Cleves
Harrieth
Ellen
Muriel
Älskling, du vet att jag inte hör dig nĂ€r vattnet rinner (I Can’t Hear You When the Water’s Running)
Robert Anderson
Per GerhardLilla teatern[24][25]
1970 FrÀulein Schneider Cabaret

John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff

Henny MĂŒrer Riksteatern
1970 GoldeSpelman pÄ taket (Fiddler on the Roof)
Sholom Aleichem/Sheldon Harnick, Joseph Stein och Jerry Bock
Henny MĂŒrerRiksteatern
1971Mary FeatherstoneHur andra Àlskar (How the Other Half Loves)
Alan Ayckbourn
Per GerhardVasateatern[26]
1975Susan SmithNo, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar
Isa QuenselOscarsteatern[27][28]
1976JosephaVita HĂ€sten (Im weißen RĂ¶ĂŸl)
Hans MĂŒller och Ralph Benatzky
Jackie SödermanOscarsteatern[29]
1978 Elna HedersgÀsterna

Sandro Key-Åberg

Barbro Larsson Dramaten
1981Fru Emma KlinkSpanska flugan (Die spanische Fliege)
Franz Arnold och Ernst Bach
Per GerhardVasateatern
1983Dotty OtleyRampfeber (Noises Off)
Michael Frayn
Per GerhardVasateatern[30]
1988Det stannar i familjen (It Runs in the Family)
Ray Cooney
Brian HowardFolkan[31]
1990Skaffa mig en tenor (Lend Me a Tenor)
Ken Ludwig
Piv BernthFolkan[32]
1994FrÀulein SchneiderCabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Lars-Erik LiedholmIntiman[33]
ÅrRollProduktionRegi
1954Den unga flickanI gryningen blir mÄnen grÄ
Tormod Skagestad
Kurt-Olof Sundström
1955En dam med vespaHillman och de tre ingenjörerna
Folke Mellvig
Carl-Otto Sandgren[34]
1960UllaMordet i magasin 37
Berco
Manne GrĂŒnberger
1961Fru SvedenbergerEtt misshumör gÄr vidare
Carl Erik Soya
Hans Dahlin
1961StinneEgelykke
Kaj Munk
Börje Mellvig
1962KammarjungfrunDen farliga vÀnskapen
Pierre de Marivaux
Hans Dahlin
1965GerdTjuvarna
Arvid Rundberg, Per Wahlöö
Per Verner-Carlsson
  1. ↑ ”Teater - Musik - Film”. Dagens Nyheter. 5 maj 1942.
  2. ↑ ”Inga Gill - SFdb”. 2 maj 1925. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=62326. LĂ€st 30 april 2025.
  3. ↑ Vintkvist, Jennifer (1 december 2021). ”Inga Stina Gill”. skbl.se. https://www.skbl.se/sv/artikel/IngaStinaGill. LĂ€st 30 april 2025.
  4. 1 2 3 Inga Gill i Nationalencyklopedins nÀtupplaga. LÀst 9 maj 2015.
  5. ↑ SvenskaGravar
  6. ↑ ”Vem Ă€r jag eller NĂ€r fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-Ă€r-jag-eller-nĂ€r-fan-ger-ett-anbud. LĂ€st 16 oktober 2015.
  7. ↑ ”Clownen Beppo”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/clownen-beppo. LĂ€st 16 oktober 2015.
  8. ↑ ”Nattlig ankomst”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14114&pos=973. LĂ€st 15 mars 2025.
  9. ↑ Ӏlskog”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14125&pos=975. LĂ€st 16 mars 2025.
  10. ↑ Sten af Geijerstam (14 januari 1946). ”Teater Musik Film: Arthur Schnitzler”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-01-14/11161-13/11. LĂ€st 16 mars 2025.
  11. ↑ ”Över förmĂ„ga”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14127&pos=977. LĂ€st 16 mars 2025.
  12. ↑ Sten af Geijerstam (10 maj 1946). ”Teater Musik Film: Gruppteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-05-10/11161-126/12. LĂ€st 16 mars 2025.
  13. ↑ ”Yerma”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14142&pos=990. LĂ€st 20 april 2025.
  14. ↑ Age (30 maj 1951). ”Klart för turnĂ©er”. Dagens Nyheter: s. 32. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-05-30/142/32. LĂ€st 3 juni 2018.
  15. ↑ ”HjĂ€ltar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14108&pos=463. LĂ€st 6 maj 2016.
  16. ↑ Hl (22 maj 1953). ”Crazy pĂ„ Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-22/136/15. LĂ€st 11 juli 2015.
  17. ↑ ”Litet bo”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14220&pos=1012. LĂ€st 14 juli 2025.
  18. ↑ Ebbe Linde (4 december 1954). ”Greveniuskomedi pĂ„ Nyan”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-12-04/11161-329/14. LĂ€st 14 juli 2025.
  19. ↑ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 2 maj 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-05-02/117/16. LĂ€st 20 januari 2016.
  20. ↑ ”'BlĂ„jackor' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 13. 11 september 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-09-11/247/13. LĂ€st 18 mars 2016.
  21. ↑ Schöier, Staffan; Stefan Wermelin och Thomas Winberg (2004). ”PĂ„ scen”. Hasse & Tage. Svenska Ord & Co. Saga & Sanning.. sid. 277
  22. ↑ Barbro HĂ€hnel (10 maj 1964). ”Kar de Mummas stjĂ€rnstall”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-05-10/125/23. LĂ€st 22 augusti 2015.
  23. ↑ Sven Barthel (7 januari 1967). ”Skiljas pĂ„ amerikanska”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1967-01-07/5/10. LĂ€st 5 augusti 2017.
  24. ↑ Ӏlskling, du vet att jag inte hör dig nĂ€r vattnet rinner!”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14493&pos=64. LĂ€st 21 juli 2025.
  25. ↑ Göran O. Eriksson (2 mars 1968). ”Lysande spel pĂ„ Lillan i obetydlig pjĂ€s”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-03-02/11171-60/14. LĂ€st 21 juli [2025.
  26. ↑ Bengt Jahnsson (30 september 1971). ”Rasande rolig buskis”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-30/265/18. LĂ€st 17 april 2016.
  27. ↑ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. LĂ€st 15 juni 2015.
  28. ↑ Marcus Boldemann (2 januari 1976). ”Platt fall för Nanette”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1976-01-02/1/14. LĂ€st 31 augusti 2015.
  29. ↑ ”Vita hĂ€sten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24828&pos=166. LĂ€st 12 juni 2015.
  30. ↑ Marcus Boldemann (24 september 1983). ”SuccĂ©n Ă€r given - StrĂ„lande premiĂ€rer: Rasande rolig komedi”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-09-24/259/20. LĂ€st 30 augusti 2015.
  31. ↑ Marcus Boldemann (16 september 1988). ”Kluven storsatsning”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1988-09-16/252/28. LĂ€st 22 augusti 2015.
  32. ↑ Marcus Boldemann (2 januari 1990). ”Fars med smidigt hopfogad intrig”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1990-01-02/1/28. LĂ€st 22 augusti 2015.
  33. ↑ Martin Nyström (5 september 1994). ”Magnifik Petra Nielsen i 'Cabaret'”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/magnifik-petra-nielsen-i-cabaret/. LĂ€st 29 maj 2016.
  34. ↑ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 28 december 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-28/351/22. LĂ€st 19 december 2021.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]