Hundare
 |
Den hÀr artikeln behöver kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2026-01) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |
Hundare Àr ett antal vikingatida och tidigmedeltida administrativa distrikt i Svealand, vilka har ett samband med ledungen, det vill sÀga ett slags allmÀn vÀrnplikt som omfattade de bofasta bönderna i hundaret. Hundare fanns Àven i England, Wales, Delaware, New Jersey och Pennsylvania (hundreds). En osÀker uppgift om hundare föreligger i Finland. De motsvaras i Götaland, Norge och Danmark av hÀrad. Upplandslagen stadgade att "laga ledung" frÄn ett hundare var fyra skepp.
Svealand
[redigera | redigera wikitext]
Det rÄder delade meningar om den svealÀndska hundaresindelningens Älder och ursprung. Ett huvudproblem Àr att hundaresindelningen dyker upp i bevarade skriftliga kÀllor först pÄ 1100- och 1200-talen dÄ den redan hade förlorat sin praktiska militÀra betydelse. En vÀl underbyggd teori utgÄr frÄn det kÀnda faktum att hundaret var indelat i Ätta tolfter, vilket har antagits bero pÄ att ett ledungsskepp (snÀcka) hade tolv par Äror. Ett hundare skulle alltsÄ enligt denna teori stÀlla upp med 8 x 12 = 96 man, vartill kom fyra styrmÀn, totalt alltsÄ 100 man. Under medeltiden övergÄr man till att kalla Àven hundaret för hÀrad.
Hundaret hade en föregÄngare benÀmnd hund och det var inte alla hund som runt medeltidens begynnelse hann omformas till hundare innan systemet avskaffades. Sannolikt skulle varje hund stÀlla upp med 120 krigare och 4 skepp som ingick i ledungsflottan. Vid denna tid fanns det tvÄ ord i sprÄket som kallades hundra, men som syftade pÄ olika tal, varför det gamla ordet hundra kallades "stor-hundra" och betecknade 120 medan enbart "hundra" avsÄg talet 100.
England
[redigera | redigera wikitext]I England skapades hundaresindelningen av saxarna mellan 613 och 1017, som en uppdelning av ett shire. GrÀnserna sammanföll dock inte med grevskaps- och församlingsindelningen. Ett hundare var i England den mark som rÀckte för att försörja 100 hushÄll. I Danelagen i nordöstra England ersatte nordborna dem med wapentakes (ungefÀr hÀrader), och i norra England anvÀndes i stÀllet den motsvarande enheten ward. Hundarena fyllde en administrativ, juridisk och militÀr funktion, men upphörde gradvis att anvÀndas för det ÀndamÄlet, fram till 1800-talet. Dock har hundarena aldrig formellt avskaffats. De enda hundare som fortfarande fyller en funktion Àr Chiltern Hundreds, tre hundare i Buckinghamshire nordvÀst om London. Ledamöter av underhuset fÄr tekniskt sett inte avgÄ, men fÄr inte heller sitta i parlamentet om de fÄr lön av kronan. Genom att tilldelas Àmbetet Steward or Bailiff of Her Majesty's Three Chiltern Hundreds of Stoke, Desborough and Burnham in the county of Buckingham, som sedan 1600-talet endast Àr symboliskt avlönat av kronan, kan en parlamentsledamot som sÄ önskar avgÄ.
USA
[redigera | redigera wikitext]Delaware, New Jersey och Pennsylvania delades in i hundare pÄ 1600-talet, efter engelsk modell. De finns kvar i Delaware, men anvÀnds numera endast för fastigheter.
Finland
[redigera | redigera wikitext]Bland arkeologer, historiker och sprÄkforskare har förts en diskussion huruvida en hundaresindelning har förekommit i landskapet Satakunda (finska Satakunta) i vÀstra Finland. Landskapets namn synes innehÄlla orden "sata" (=hundra) och "kunta" (=sammanslutning). Arkeologiskt sett anses en forntida hundaresindelning vara möjlig, men hypotesen Àr fortfarande obevisad. Satakunda rymde flera viktiga bygder under vikingatid, och kontakterna med Svealand var livliga.
