Hoppa till innehÄllet

Hot Rod

FrÄn Wikipedia
För filmen med samma namn, se Hot Rod (film).
Hot Rod
Hot Rod. Malmö 1986.

Hot Rod Àr ursprungligen en benÀmning pÄ en ombyggd amerikansk öppen bil, sÄ kallade roadsters, tillverkade före 1949. Begreppet anvÀnds numera mer brett och innefattar dÄ Àven tÀckta vagnar, bilar tillverkade sÄ sent som 1969 eller rentav icke-amerikanska bilmÀrken. En Hot Rod Àr dock alltid ombyggd. Det var Hot Rod-trenden som inspirerade biltillverkarna i Detroit att börja utveckla och sÀlja muskelbilar.

Hot Rod baserad pÄ T-Ford
1932 Ärs Ford Roadster anses allmÀnt vara den ultimata utgÄngspunkten för en Hot Rod

Hot Rod-kulturen uppstod i USA Ären efter andra vÀrldskrigets slut. Amerikanska soldater hade sett smÄ, lÀtta och snabba sportbilar frÄn MG, Ferrari och Morgan i Europa. Dessa bilar erbjöd goda prestanda och mycket körglÀdje, och vÀl hemma i USA började hemvÀndande krigsveteraner att modifiera gamla bilar för att efterlikna dessa egenskaper.[1]

Ursprungligen var det vanligaste utgĂ„ngsobjektet gamla T-Fordar, som fanns i riklig mĂ€ngd runt om i landet. För att erhĂ„lla bĂ€ttre prestanda genom reducerad vikt demonterades karossdelar som ansĂ„gs "onödiga", exempelvis skĂ€rmarna och motorhuven. HjulupphĂ€ngningen modifierades, modernare bromsar monterades och den fyrcylindriga originalmotorn trimmades, dĂ„ V8:or Ă€nnu var för nya för att finnas tillgĂ€ngliga för överkomliga pengar. Förutom att köra pĂ„ gatan i sĂ„ kallade Street Races tĂ€vlade Ă€garna Ă€ven med sina ombyggda bilar i sĂ„ kallade Dirt Track Races — informella tĂ€vlingar pĂ„ ovala jordbanor ute pĂ„ landsbygden.

Efter T-fordarna kom A-Fordarna att hamna i rodbyggarnas fokus. Dessa var tyngre, men betydligt mer robusta konstruktioner, egenskaper som kom vÀl till pass dÄ V8:or började bli allt vanligare och pÄfrestningen pÄ chassina dÀrmed allt pÄtagligare. Den första bilen som masstillverkades med V8 frÄn fabrik var Ford av 1932 Ärs modell. Den var ett naturligt val för Hot Rod-folket, och mÄnga[vem?] anser att 1932 Ärs roadster frÄn Ford Àr den ultimata utgÄngspunkten för ett Hot Rod-bygge.[2] Denna bil tillverkades i endast 8 033 exemplar, sÄ den begrÀnsade tillgÄngen pÄ bilar gjorde att man sÄ smÄningom började anvÀnda tÀckta Fordar och bilar frÄn andra tillverkare.

Under 1970-talet började replikakarosser tillverkade i glasfiber att dyka upp pÄ marknaden. En del bilar började nu Àven byggas sÄ att de blev bekvÀmare, tidigare otÀnkbara tunga komponenter som luftkonditionering och elektriskt justerbara sÀten började monteras i bilarna. För dessa bilar myntades begreppet Street Rod.

PÄ senare Är

[redigera | redigera wikitext]

Under 1990-talet dök en ny inriktning inom Hot rod upp. Stilen kom att kallas för Hi-tech, dÄ moderna komponenter som direktinsprutade motorer och ABS-bromsar monterades pÄ dessa byggen. Bilarna försÄgs med dyra specialtillverkade komponenter i aluminium och rostfritt stÄl.

FrÄn att ha varit en billig hobby har Hot Rod blivit en mycket dyr sysselsÀttning. Kostnaderna för ett fint bygge med de "rÀtta detaljerna", det vill sÀga med de detaljer bilar byggda pÄ 1950-talet hade, Àr mycket höga. Allt fler bilar byggs av proffsbyggare som exempelvis Boyd Coddington, vars dyraste byggena har kostat över en miljon dollar.

Som en motreaktion har bilar som inspirerats av den ursprungliga formen av Hot Rod pÄ 1940-talet kommit att bli allt populÀrare. Denna form av Hot Rod fokuserar inte pÄ toppfinish utan Àr mer pÄ att vara billiga att bygga, roliga att köra och benÀmns i allmÀnhet som rat rods.

Under 1970-talet var det i praktiken omöjligt att registrera amatörbyggda fordon i Sverige. DÀrför byggdes hot rods ofta pÄ Volvo Duett-chassin, sÄ kallade Duettroddar.[3] 1982 infördes möjligheten att registrera ombyggda och amatörbyggda fordon, och det Àr sedan dess möjligt att registrera personbilsbaserade hot rods. Registreringarna av amatörbyggda och ombyggda fordon skall först göras hos SFRO, sedan registreringbesiktigas hos Bilprovningen eller motsvarande.

Svenska Hot Rod-entusiaster Àr organiserade i Swedish Street Rod Association[4].

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]