Hoppa till innehÄllet

Henry A. Murray

FrÄn Wikipedia
Henry Murray
Född13 maj 1893[1][2][3]
New York[4], USA
Död23 juni 1988[1][2][5] (95 Är)
Cambridge, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University
Columbia University College of Physicians and Surgeons
Columbia University[6]
Universitetet i Cambridge[6]
SysselsÀttningPsykolog[7], universitetslÀrare
ArbetsgivareHarvard University
MakaJosephine Lee Rantoul
(g. 1916–)[8]
Caroline Fish Chandler
(g. 1969–)[8]
BarnJosephine Lee Murray (f. 1921)[9]
FörÀldrarHenry Alexander Murray
Fanny Morris Babcock[9]
UtmÀrkelser
APA Award for Distinguished Scientific Contributions to Psychology (1961)[10]
Bruno Klopfer Award (1967)[11]
Career Contribution Award (Massachusetts Psychological Association) (1971)[12]
Honorary Fellow of the British Psychological Society
Namnteckning
Redigera Wikidata

Henry Alexander Murray, född den 13 maj 1893 i New York, död den 23 juni 1988 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk behovspsykolog.

Murray föddes i en vÀlbÀrgad familj i New York. Han började sin utbildning pÄ Harvard University med historia som huvudÀmne men fick ett dÄligt resultat, som han dock kompenserade med fotboll, rodd och boxning. Vid Columbia University gjorde han mycket bÀttre ifrÄn sig pÄ en medicinutbildning, som han avslutade med sin MD-examen och Àven tog en MA-examen i biologi 1919. Under de kommande tvÄ Ären han var en instruktör i fysiologi vid Harvard. Han disputerade slutligen i biokemi vid Cambridge University 1928.

YrkeskarriÀr

[redigera | redigera wikitext]

År 1927 blev Murray bitrĂ€dande direktör för Harvard Psychological Clinic. Han utvecklade begreppen latenta behov (inte öppet visade), uppenbara behov (som observeras i mĂ€nniskors handlingar), "tryck" (yttre pĂ„verkan pĂ„ motivation) och "thema" - "ett mönster av press och behov som sammansmĂ€lter runt sĂ€rskilda interaktioner".

Murray anvÀnde termen "apperception" för att beskriva processen om att projicera fantasibildsprÄk pÄ en objektiv stimulus. Begreppet apperception och antagandet att allas tÀnkande formas av subjektiva processer ger logiken bakom Thematic Apperception Test (TAT), vilket utvecklades av Murray och Morgan 1935.

År 1937 blev Murray förestĂ„ndare för Harvard Psychological Clinic. År 1938 publicerade han Explorations in Personality, numera en klassiker i psykologi, som innehĂ„ller en beskrivning av Thematic Apperception Test. Under sin tid vid Harvard, deltog Murray vid förelĂ€sningar av Alfred North Whitehead, vars processfilosofi pĂ„verkade hans filosofiska och metafysiska tĂ€nkande under hela hans yrkeskarriĂ€r.

Under andra vÀrldskriget, lÀmnade Murray Harvard och arbetade som överstelöjtnant för Office of Strategic Services(OSS). James Miller, som ansvarade för valet av hemliga agenter pÄ OSS under andra vÀrldskriget, rapporterar att Murray var upphovsman till begreppet "situation test". Denna typ av bedömning, baserad pÄ praktiska uppgifter och aktiviteter, var uppfunnen av den brittiska militÀren.

Murray agerade som konsult för den brittiska regeringen 1938 vid inrÀttandet av Officer Selection Board. Murrays tidigare arbete pÄ Harvard Psychological Clinic gjorde det möjligt för honom att tillÀmpa sina teorier i utformningen av urvalsprocesser som anvÀndes av WOSB och OSS att bedöma potentiella agenter.

NÀr han ÄtervÀndt till Harvard 1947, förelÀste Murray och etablerade tillsammans med andra Psychological Clinic Annex och var chefsforskare vid Harvard. NÀr Murray blev professor emeritus vid Harvard, erhöll han Distinguished Scientific Contribution Award frÄn American Psychological Association och Gold Medal Award för sitt livsverk frÄn American Psychological Foundation.

Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Henry Murray, 20 november 2014.
  1. 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Henry-Murraytopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6xg9t1t, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. ↑ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p25839.htm#i258389, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Henry_Alexander_MurrayStore_norske_leksikon, lĂ€st: 17 oktober 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Brockhaus EnzyklopĂ€die, F.A. Brockhaus, Brockhaus EnzyklopĂ€die-ID: murray-henry-alexander, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. 1 2 Mathematics Genealogy Project.[kÀlla frÄn Wikidata]
  7. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1187854277749153-1, lĂ€st: 20 april 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. 1 2 The Peerage person-ID: p25839.htm#i258389, lÀst: 7 augusti 2020.[kÀlla frÄn Wikidata]
  9. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[kÀlla frÄn Wikidata]
  10. ↑ lĂ€s online, www.apa.org .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  11. ↑ lĂ€s online, www.personality.org .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  12. ↑ lĂ€s online, www.masspsych.org .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]

AllmÀnna kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]