Hoppa till innehÄllet

Gregor Paulsson

FrÄn Wikipedia
Gregor Paulsson
Gregor Paulsson pÄ StockholmsutstÀllningen 1930
Född27 augusti 1889[1][2][3]
Helsingborgs stadsförsamling[4][2], Sverige
Död14 februari 1977[1][2][3] (87 Är)
Helsingborgs Maria församling[4][2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[2]
SysselsÀttningKonsthistoriker[2], konstkritiker[2], mÄlare, universitetslÀrare, arkitekt[1], grafiker
ArbetsgivareUppsala universitet
UtmÀrkelser
KTH:s stora pris (1961)
Redigera Wikidata

Nils Bernhard Gregor Paulsson, född 27 augusti 1889 i Helsingborg, död 14 februari 1977 i Vikens församling, HöganÀs kommun, var en svensk konsthistoriker, frÀmst aktiv vid Uppsala universitet.

Paulsson, som var son till en skrÀddarmÀstare, studerade vid Lunds universitet, dÀr han tog doktorsgraden 1915 med en avhandling om SkÄnes konsthistoria frÄn renÀssansen.

Vid HemutstÀllningen 1917, som slog ett slag för "den vackra vardagsvaran", var Paulsson presskommissarie och drivande kraft. Han skrev 1919 den mycket uppmÀrksammade propagandapublikationen "Vackrare vardagsvara" för Svenska Slöjdföreningen. I "Vackrare vardagsvara" föresprÄkar Paulsson att konsten ska föras in i fabrikerna. Vackra ting med genomtÀnkt formgivning och utsmyckning ska bli tillgÀnglig för alla.

Redan 1913 blev han amanuens vid Nationalmuseum och 1916-24 var han intendent vid samma museum. Han var Ă€ven ordförande för Svenska Slöjdföreningen (nu Svensk Form) 1920-1934 och frĂ„n 1920 docent vid Stockholms högskola. Han arbetade med svenska konsthantverksavdelningen vid vĂ€rldsutstĂ€llningen i Paris 1925 och vid utstĂ€llningen i USA 1927, samt var generalkommissarie vid StockholmsutstĂ€llningen 1930 och föresprĂ„kade i samband med den funktionalismen.[5] Tillsammans med Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Sven Markelius, Uno ÅhrĂ©n och Eskil Sundahl författade han 1931 kampskriften "acceptera", som gick ut pĂ„ att den nya tidens formsprĂ„k, d.v.s. funktionalismen, mĂ„ste accepteras.

Mellan 1934 och 1956 var Paulsson professor i konsthistoria vid Uppsala universitet. Som konsthistoriker sysslade han framför allt med konstteoretiska problem och sökte dels klarlÀgga sambandet mellan konstens utveckling och samhÀllets, dels ge konsten en psykologisk tolkning, t. ex. i Konstverkets byggnad (1942), dÀr de konstnÀrliga formerna tolkas som bÀrare av olika kÀnslor, eller Svensk stad (1950-53), dÀr han med medarbetare har studerat stadsmiljöers beroende av sociologiska förhÄllanden.[6]

År 1960 blev han hedersdoktor vid Basel. 1961 belönades han med KTHs stora pris. Han var gift med Ester WĂ€gner, syster till författaren Elin WĂ€gner.

Bland hans skrifter mÀrks Den nya arkitekturen (1916), The creative element in art (1923), samt Tanke och form i konsten (1933).[5]

  • Sveriges dödbok 1947-2006, (cd-rom), Sveriges SlĂ€ktforskarförbund
  1. 1 2 3 Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 3 4 5 6 7 N B Gregor Paulsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8074.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Gregor_PaulssonStore_norske_leksikon.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. 1 2 Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[kÀlla frÄn Wikidata]
  5. 1 2 Svensk uppslagsbok, Malmö 1937
  6. ↑ Bra Böckers lexikon, 1978.