Fraxinet
Fraxinet, latin: Fraxinetum, arabiska: Ù۱۟ێÙÙŰ· eller Ù۱۟۳۩ transkriberat FarakhshanÄ«t respektive Farachsa och Jabal al-QilĂąl, var en islamisk stat etablerad av muslimer mellan Ă„ren 889 och 975 vid nuvarande La Garde-Freinet nĂ€ra St Tropez i södra Frankrike. Staten expanderade till att omfatta stora delar av norra Italien, Schweiz, södra Tyskland, vĂ€stra Ăsterrike, Liechtenstein och Monaco. Berget Massif des Maures har fĂ„tt sitt namn frĂ„n Fraxinets muslimer.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Fraxinetum betyder askskog pÄ latin och det arabiska namnet Jabal al-Qilùl betyder ungefÀr de mÄnga topparnas berg.
_(2).jpg)
Regionen runt Fraxinet avbildas av okÀnd anledning pÄ samtida arabiska kartor som en ö.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Cirka Ă„r 889 ankrade ett fartyg med tjugo berbiska Ă€ventyrare i St Tropez-viken. De hade avseglat frĂ„n Pechina nĂ€ra AlmerĂa i det som dĂ„ hette Al-Andalus, nuvarande Andalusien i Spanien. De kallades för muladi, vilket kan betyda före detta slavar som talade bĂ„de latin och arabiska. Muladi anses dock vara etymologiskt kopplat bĂ„de till mulatt och morer och var ocksĂ„ en allmĂ€n benĂ€mning pĂ„ personer frĂ„n Andalusien.
Saracenerna tog kontrollen över ett omrÄde som omfattade St Tropez-viken och landet innanför samt Ramatuelle och dess halvö. Krönikeskrivaren Ibn Hawqal skriver att omrÄdet snabbt kultiverades av de muslimska inflyttarna. De har senare fÄtt Àran för flera framsteg inom bÄde fiskerinÀringen och jordbruket i regionen. Skeppsvrak i nÀromrÄdet visar att Fraxinet förmodligen varit ett centrum för sÄvÀl handel som piratverksamhet.
Samtida kristna kÀllor, i synnerhet Liutprand av Cremona, framstÀller saracenerna ensidigt som strÄtrövare. Klart Àr att de utövade sjöröveri och att de frÄn sin bas gjorde rÀder sÄ lÄngt bort som i Piemonte i norra Italien och kontrollerade de södra passen i alperna mellan Frankrike och Italien.
De gjorde rÀder inÄt land för att tillfÄngata slavar de kunde sÀlja i Maghreb; deras etablering lÀngs kusten underlÀttades av befolkningens flykt pÄ grund av rÀdslan att tas som slavar, och frankerna misslyckades med att sÀkra den franska medelhavskusten; de erövrade Àven Balearerna 903, och attackerade hela Medelhavet och Sicilien frÄn sin bas.[1] Saracenerna i Fraxinet sÄlde europeiska slavar till ArabvÀrlden.[2]
Kung Hugo av Italien attackerade Fraxinet tillsammans med delar ur en bysantinsk flotta Är 931. De saracenska skeppen övermannades med grekisk eld medan kung Hugos trupper anföll staden. Kung Hugo tillÀt dock och understödde de fraxenitska saracenerna tio Är senare under hans strider med Berengar av Ivrea.
Otto den store förutsatte att den umayyadiska kalifen av Córdoba Abd ar-Rahman III styrde över Fraxinet. Han skickade dÀrför diplomaten John av Gorze till kalifen Är 953 för att fÄ honom förmÄ de saracenska piraterna att upphöra med sin verksamhet. John av Gorze blev kvar i tvÄ Är och kalifen svarade med att ocksÄ han skicka diplomatiska sÀndebud. Det Àr dÀremot mycket tveksamt om saracenerna i Fraxenit ansÄg sig lyda under kalifatet.
Slutet
[redigera | redigera wikitext]à r 973 intog saracenerna frÄn Fraxinet ett av klostren som tillhörde Cluny och höll munkarna som gisslan mot en lösensumma. Lösensumman betalades ut och munkarna slÀpptes. Dessa tryckte dÄ pÄ för att göra sig av med saracenerna en gÄng för alla. De lyckades ena feodalherrarna i en gemensam kampanj under Guillaume I av Provence. Hans taktik var enkel och lyckosam. Han slog till hÄrt mot hjÀrtat av de saracenstyrda delarna av Provence och saracenerna gick ut för att möta motstÄndarna i alperna. Guillaume I av Provence besegrade saracenerna i sex pÄ varandra följande slag i Embrun, Gap, Riez, Ampus, och Cabasse. I det sjÀtte slaget, slaget vid Tourtour, besegrades saracenerna slutgiltigt, och Fraxinet kunde erövras efter en kortare belÀgring. Fraxinet totalförstördes och saracenerna slogs ihjÀl och förvisades, Àven om nÄgra fÄ grupperingar kunde gömma sig i bergen och leva som laglösa.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia.
