Hoppa till innehÄllet

Elbait

FrÄn Wikipedia
Elbait
Elbait frÄn Brasilien
KategoriMineral
GruppSilikater
Strunz klassificering9.CK.05
Kemisk formelKomplex aluminiumborsilikat [Na][(Li, Al)3][Al6][(OH)3
FÀrgGrön, röd till rosa, blÄ, orange, gul, fÀrglös
FörekomstsÀttPrismatisk, nÄgot tvÀrstrimmig
KristallstrukturTrigonalt
TvillingbildningEnkla och flera tvillingar vanliga pÄ {100} och {001}
SpaltningSvag/otydlig pÄ {1120} och {1011}
BrottSubconchoidalt
HÄllbarhetSpröd
HÄrdhet (Mohs)7,5
GlansGlasaktig
Refraktionnω = 1,635 – 1,650 nΔ = 1,615 - 1,632
LjusbrytningEnaxlig (-); mÄttlig lÀttnad
DubbelbrytningÎŽ = 0,020
DispersionSvag till distinkt, r > v
PleokroismStark
TransparensTransparent till opak
Specifik vikt2,9 - 3,2
ÖvrigtPiezoelektriks och pyroelektrisk
Referenser[1][2]

Elbait, Àven kallas litium-turmalin, ett natrium-, litium-, aluminiumborsilikat, med den kemiska sammansÀttningen Na(Li1.5Al1.5)Al6Si6O18(BO3)3(OH)4,[3] Àr ett mineral som tillhör den sexledade turmalingruppen.

Som en Àdelsten Àr elbaite en önskvÀrd medlem av turmalingruppen pÄ grund av variationen och djupet i dess fÀrger och kvaliteten pÄ kristallerna.

Elbait bildas i magmatiska och metamorfa bergarter och vener i samband med lepidolit, mikroklin och spodumen i granitpegmatiter; med andalusit och biotit i skiffer; och med molybdenit och kassiterit i massiva hydrotermiska ersÀttningsavlagringar.

Elbait Àr allokromatisk, vilket betyder att spÄrmÀngder av föroreningar kan fÀrga kristaller, och det kan vara starkt pleokroiskt. Varje fÀrg pÄ regnbÄgen kan representeras av elbait, vissa uppvisar flerfÀrgad zonering. Mikroskopiska nÄlformade inneslutningar i vissa elbaitkristaller visar kattögoneffekt i polerade cabochoner.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]
Elbaitprov vid Yale's Peabody Museum of Natural History

Ursprungligen upptÀcktes elbait pÄ ön Elba, Italien 1913, och har fÄtt namnet efter fyndorten. Mineralet har sedan dess hittats i mÄnga delar av vÀrlden och 1994 upptÀcktes en stor fyndighet i Kanada, vid O'Grady Lakes i Yukon. Det förekommer tillsammans med bergarten petalit.

Elbait antas kunna ha ingÄtt bland de tre mineralprover frÄn Utö i Stockholms skÀrgÄrd [4] som den svenske kemisten Johan August Arfwedson analyserade och dÀr han 1817 för första gÄngen i vÀrlden lyckades pÄvisa grundÀmnet litium.

  • FĂ€rglös: achroit variant (frĂ„n antikens grekiska ÎŹÏ‡ÏÏ‰ÎŒÎżÏ‚ (ĂĄkhrƍmos) 'fĂ€rglös')
  • Röd eller rosa-röd: Rubellit-variant (frĂ„n rubin)
  • LjusblĂ„ till blĂ„grön: brasiliansk indikolitvariant (frĂ„n indigo)
  • Grön: Brasiliansk verdelit sort (frĂ„n smaragd)
  • Vattenmelonturmalin Ă€r en zonindelad sort med ett rödaktigt centrum omgivet av en grön yttre zon som liknar vattenmelonskal, uppenbar i tvĂ€rsnittsskivor av prismor, som ofta visar böjda sidor.
  • Lista över mineraler
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Elbaite, 19 januari 2024..
  1. Databas Mindat.org
  1. ↑ Elbaite. Mindat
  2. ↑ Elbaite. Webmineral
  3. ↑ ”IMA Mineral List with Database of Mineral Properties”. http://rruff.info/ima/.
  4. ↑ Tyska Wikipedia

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör Elbait.ï»ż