Elbait
| Elbait | |
| Elbait frÄn Brasilien | |
| Kategori | Mineral |
|---|---|
| Grupp | Silikater |
| Strunz klassificering | 9.CK.05 |
| Kemisk formel | Komplex aluminiumborsilikat [Na][(Li, Al)3][Al6][(OH)3 |
| FÀrg | Grön, röd till rosa, blÄ, orange, gul, fÀrglös |
| FörekomstsÀtt | Prismatisk, nÄgot tvÀrstrimmig |
| Kristallstruktur | Trigonalt |
| Tvillingbildning | Enkla och flera tvillingar vanliga pÄ {100} och {001} |
| Spaltning | Svag/otydlig pÄ {1120} och {1011} |
| Brott | Subconchoidalt |
| HÄllbarhet | Spröd |
| HÄrdhet (Mohs) | 7,5 |
| Glans | Glasaktig |
| Refraktion | nÏ = 1,635 â 1,650 nΔ = 1,615 - 1,632 |
| Ljusbrytning | Enaxlig (-); mÄttlig lÀttnad |
| Dubbelbrytning | ÎŽ = 0,020 |
| Dispersion | Svag till distinkt, r > v |
| Pleokroism | Stark |
| Transparens | Transparent till opak |
| Specifik vikt | 2,9 - 3,2 |
| Ăvrigt | Piezoelektriks och pyroelektrisk |
| Referenser | [1][2] |
Elbait, Àven kallas litium-turmalin, ett natrium-, litium-, aluminiumborsilikat, med den kemiska sammansÀttningen Na(Li1.5Al1.5)Al6Si6O18(BO3)3(OH)4,[3] Àr ett mineral som tillhör den sexledade turmalingruppen.
Som en Àdelsten Àr elbaite en önskvÀrd medlem av turmalingruppen pÄ grund av variationen och djupet i dess fÀrger och kvaliteten pÄ kristallerna.
Bildning
[redigera | redigera wikitext]Elbait bildas i magmatiska och metamorfa bergarter och vener i samband med lepidolit, mikroklin och spodumen i granitpegmatiter; med andalusit och biotit i skiffer; och med molybdenit och kassiterit i massiva hydrotermiska ersÀttningsavlagringar.
Elbait Àr allokromatisk, vilket betyder att spÄrmÀngder av föroreningar kan fÀrga kristaller, och det kan vara starkt pleokroiskt. Varje fÀrg pÄ regnbÄgen kan representeras av elbait, vissa uppvisar flerfÀrgad zonering. Mikroskopiska nÄlformade inneslutningar i vissa elbaitkristaller visar kattögoneffekt i polerade cabochoner.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]
Ursprungligen upptÀcktes elbait pÄ ön Elba, Italien 1913, och har fÄtt namnet efter fyndorten. Mineralet har sedan dess hittats i mÄnga delar av vÀrlden och 1994 upptÀcktes en stor fyndighet i Kanada, vid O'Grady Lakes i Yukon. Det förekommer tillsammans med bergarten petalit.
Elbait antas kunna ha ingÄtt bland de tre mineralprover frÄn Utö i Stockholms skÀrgÄrd [4] som den svenske kemisten Johan August Arfwedson analyserade och dÀr han 1817 för första gÄngen i vÀrlden lyckades pÄvisa grundÀmnet litium.
Varianter
[redigera | redigera wikitext]- FĂ€rglös: achroit variant (frĂ„n antikens grekiska ÎŹÏÏÏÎŒÎżÏ (ĂĄkhrĆmos) 'fĂ€rglös')
- Röd eller rosa-röd: Rubellit-variant (frÄn rubin)
- LjusblÄ till blÄgrön: brasiliansk indikolitvariant (frÄn indigo)
- Grön: Brasiliansk verdelit sort (frÄn smaragd)
- Vattenmelonturmalin Àr en zonindelad sort med ett rödaktigt centrum omgivet av en grön yttre zon som liknar vattenmelonskal, uppenbar i tvÀrsnittsskivor av prismor, som ofta visar böjda sidor.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]- Achroit
- Rubellit
- Indikolit
- Verdelit
- Vattenmelonturmalin
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]- Lista över mineraler
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Elbaite, 19 januari 2024..
Noter
[redigera | redigera wikitext]Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Elbait.ï»ż