Hoppa till innehÄllet

Coruro

FrÄn Wikipedia
Coruro
Status i vÀrlden: Livskraftig (lc)[1]
Spalacopus cyanus
Systematik
DomÀnEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggstrÀngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDĂ€ggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
UnderordningPiggsvinsartade gnagare
Hystricomorpha
ParvordningMarsvinsartade gnagare
Caviomorpha
FamiljBuskrÄttor
Octodontidae
SlÀkteSpalacopus
Wagler, 1832
ArtCoruro
S. cyanus
Vetenskapligt namn
§ Spalacopus cyanus
AuktorWagler, 1832
Hitta fler artiklar om djur med

Coruro (Spalacopus cyanus) Àr en art i familjen buskrÄttor och den enda arten i slÀktet Spalacopus. Den har bÀttre förmÄga att grÀva i marken Àn andra medlemmar av samma familj.

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Coruro lever endemisk i Chile, frÄn region Coquimbo till region Maule. Den förekommer bÄde vid kustlinjen samt i bergstrakter upp till 3 000 meter över havet. Habitatet utgörs av torra savanner eller grÀstÀckt bergland.

KĂ€nnetecken

[redigera | redigera wikitext]

Djuret har en robust kropp samt stort huvud med kort hals. Den mjuka pĂ€lsen har en svart till svartbrun fĂ€rg, fötterna Ă€r mörkgröna. Den jĂ€mförelsevis korta svansen saknar hĂ„r och Ă€r tĂ€ckt med fjĂ€ll. Ögonen och öronen Ă€r smĂ„. De lĂ„nga och breda framtĂ€nderna Ă€r böjd framĂ„t, Ă€ven molarerna vĂ€xer hela livet och slitas stĂ€ndig av. Djuret nĂ„r en kroppslĂ€ngd mellan 11,5 och 16,5 centimeter, svansen Ă€r 4 till 5 centimeter lĂ„ng. Vikten varierar mellan 60 och 120 gram.

LevnadssÀtt

[redigera | redigera wikitext]

Arten Àr aktiv pÄ dagen men vistas huvudsakligen under markytan. Bon bestÄr av flera tunnlar som ligger 10 till 12 centimeter under ytan med en diameter pÄ 5 till 7 centimeter. FrÄn tunnlarna finns flera uppstick för att komma Ät föda eller för att kasta onödig jord. Coruron grÀver med framfötterna och tÀnderna och anvÀnder bakfötterna för att transportera jorden uppÄt.

I varje bo lever upp till 15 individer dÀribland flera hannar. Olika gruppers tunnelsystem ligger ibland tÀt vid varandra eller Àr till och med sammanlÀnkade. OmrÄden med tunnelsysten kan pÄ sÄ sÀtt vara rÀtt stora. Grupperna stannar inte lÀnge i samma region och letar efter nya stÀllen nÀr tillgÄngen till födan minskar.

Arten har olika lÀten för kommunikationen, dÀribland flera pipljud.[2]

Födan utgörs frÀmst av amaryllisvÀxter, till exempel Leucocoryne ixioides.[2] Coruron samlar föda före den kalla Ärstiden men hÄller ingen vinterdvala.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Det antas att honor parar sig tvÄ gÄnger per Är. Efter drÀktigheten som varar i cirka 77 dagar föder honan tvÄ till fem ungar. De dias ungefÀr 60 dagar. Individer i fÄngenskap blev upp till 5 Är gamla.

Ibland öppnas djurets gÄngar av mÀnniskor för att komma Ät vÀxtsamlingen. Populationen uppskattas tillrÀcklig stor och arten listas som livskraftig.

Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia, 2 juli 2009.
  1. ↑ Spalacopus cyanus pĂ„ IUCN:s rödlista, auktor: Roach, N. 2016, besökt 16 december 2024.
  2. 1 2 Patton, Pardiñas & D’ElĂ­a, red (2015). ”Spalacopus cyanus” (pĂ„ engelska). Mammals of South America, Volume 2. University of Chicago Press. sid. 1041−1043. ISBN 0-226-28240-6

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]