Bangala (folk)
| Man och kvinna, bangala, 1928. | |||
| Regioner med betydande antal | |||
|---|---|---|---|
|
|
Bangala (Àven ngala, mangala, lingala, kigala) Àr ett samlingsbegrepp för flera folkgrupper i Kongo-Kinshasa. De talar bangalasprÄket vilket Àr ursprunget för lingala (Àven kallat ngala).[1] Bangala var ursprungligen en europeisk samlingsbeteckning pÄ flera folk lÀngs övre Kongofloden i nuvarande Mongala med omgivningar som gÄr att spÄra till Henry Morton Stanley. NÄgra av de folkgrupper som termen refererar till Àr bobangi, ngombe, poto, doko, mondunga, mangbetu, zande, lese, gbenza, bozoki, ngbandi, lendu, lugbara, ngbaka, mbanza, monzomba, mwe, bundja och libinza.[2] I takt med amerikanska och europeiska missionÀrers nÀrvaro under 1800- och 1900-talen, och utbildning, urbanisering - sÀrskilt inflyttningen till Kinshasa - samt den politiska utvecklingen har bangala sÄ smÄningom ÀndÄ blivit en stark identitet.[3]
Bangalafolkens kultur kÀnnetecknades av massiva smycken kring armar, ben och hals, Àrrtatuering, omskÀrelse och tandfilning, bestÄende av en V-formig tillspetsning av framtÀnderna.[4]
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- â Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Ngala)
- â Young, Crawford (1976). The politics of cultural pluralism. University of Wisconsin Press. ISBN 978-0-299-06744-1. https://archive.org/details/politicsofcultur0000unse_k6e1. LĂ€st 1 december 2024
- â Omasombo Tshonda, Jean, red (2015) (pĂ„ franska) (PDF). Mongala: Jonction des territoires et bastion dâune identitĂ© supra-ethnique. Monographies des provinces de la RD Congo. Tervuren: MusĂ©e royal de lâAfrique centrale. sid. 9â11, 15, 181â217, 230. ISBN 978-9-4922-4416-1. https://www.africamuseum.be/sites/default/files/media/docs/research/publications/rmca/online/monographies-provinces/mongala.pdf. LĂ€st 24 mars 2022
- â Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 2. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 1279