Asa Gray
| Asa Gray | |
| | |
| Född | 18 november 1810[1][2][3] Paris |
|---|---|
| Död | 30 januari 1888[1][3][4] (77 Är) Cambridge, USA |
| Begravd | Mount Auburn Cemetery[5] |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Fairfield Academy, medicine doktor, [6] |
| SysselsÀttning | Kurator, författare[7], botanisk samlare[8][9][10], universitetslÀrare, botaniker, vetenskaplig samlare[11] |
| Befattning | |
| Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1874â1888) | |
| Arbetsgivare | United States Exploring Expedition (1836â1838) University of Michigan (1838â1840) Harvard University (1842â) |
| Maka | Jane Loring Gray |
| UtmÀrkelser | |
| UtlĂ€ndsk ledamot av Royal Society (1873)[12] Honorary Fellow of the Royal Society Te ApÄrangi[13] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences AAAS Fellow | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Asa Gray, född den 18 november 1810 i Oneida County, New York, död den 30 januari 1888 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk botaniker som ofta anses vara den viktigaste amerikanske botanikern under 1800-talet och ibland kallas för "den amerikanska botanikens fader".[14][15]
Levnad
[redigera | redigera wikitext]Unga Är och studier
[redigera | redigera wikitext]Asa Gray föddes i byn ("hamlet") Sanquoit ungefÀr 10 km söder om Utica, som det Àldsta av sedermera Ätta barn till paret Moses Gray (f. 1786) och Roxana Howard Gray (f. 1789), men strax efter Asas födelse flyttade familjen till Paris Furnace (senare omdöpt till Clayville) dÀr fadern satte upp ett litet fÀrgeri (han köpte 1823 en farm för förtjÀnsten frÄn fÀrgeriet). Asa började tidigt i skolan och kunde lÀsa vid tre Ärs Älder. NÀr han var ungefÀr tolv Är gammal skickades han till Clinton Grammar School en och en halv mil hemifrÄn dÀr han studerade klassiska sprÄk[16] och matematik. 1825 började han vid Fairfield Academy i Herkimer County öster om Utica, men han bytte redan hösten 1826 till Fairfield Medical College, varifrÄn han utexaminerades som M.D. vid tjugo Ärs Älder den 25 januari 1831 med en avhandling om gastrit.[17] Under ledigheterna frÄn Fairfield bodde han i Bridgewater i sydÀnden av Oneida County, dÀr han studerade för doktor John Foote Trowbridge. Han blev dock aldrig en praktiserande lÀkare i egentlig mening[18], utan fick 1832 anstÀllning som lÀrare i kemi, geologi, mineralogi och botanik vid Bartlett's High School i Utica.
Den unge botanikern
[redigera | redigera wikitext]Gray blev först intresserad av naturvetenskap, och dÄ av mineralogi, nÀr han studerade för James Hadley, professor i "materia medica" och kemi vid Fairfield Medical College. Botanikintresset vaknade dÄ han 1827 lÀste den 349 sidor lÄnga artikeln[19] i Brewsters Edinburgh Encyclopaedia[20] och dÀrför köpte Amos Eatons Manual of Botany. VÄren dÀrpÄ bestÀmde han sin första vÀxt, en Claytonia caroliniana - den fanns dock inte med i Eatons flora, sÄ den blev felbestÀmd till Claytonia virginica - och dÀrefter bestÀmde han alla vÀxter han kunde komma över och började att samla till ett eget herbarium. NÀr han kom tillbaka till Fairfield pÄ hösten för sina studier kontaktade han Hadley, som hade ett herbarium, vilket Gray studerade intensivt. PÄ Hadleys inrÄdan började Gray brevvÀxla med botanikprofessorn vid Rensselaer School, Lewis Caleb Beck, som var den frÀmste regionale (han bodde i Albany) botanikern och som höll sommarkurser i botanik vid Fairfield. Sommaren 1830 skickades han till New York av Dr. Trowbridge (pÄ vÀgen besökte han Beck i Albany) och han uppsökte John Torreys bostad med ett rekommendationsbrev frÄn Hadley. Torrey var dock i Massachusetts över sommaren, sÄ Gray lÀmnade ett paket med vÀxter som han ville ha hjÀlp att bestÀmma. Till vintern svarade Torrey och det blev början pÄ en vÀnskap och ett samarbete som varade till Torreys död 1873.
1831 upphörde Beck med sina sommarkurser och Hadley erbjöd Gray att hÄlla dem i Becks stÀlle och för de 40 dollar han fick i arvode Äkte han till Niagarafallen, Seneca County och Ithaca. NÀsta sommarledighet, 1832, företog han en ny resa, under vilken han samlade vÀxter, fossil och mineral och under vilken han för första gÄngen trÀffade Torrey (och Àven mötte den amerikanske mykologipionjÀren Lewis David von Schweinitz). 1833 accepterade Gray en inbjudan frÄn Torrey om att bli dennes assistent vid College of Physicians and Surgeons, men anstÀllningen upphörde Äret dÀrpÄ eftersom skolans pengar sinade.
Professorn
[redigera | redigera wikitext]Gray blev professor i botanik vid University of Michigan 1838 och vid Harvard University 1842. Han Àgnade sig sÀrskilt Ät Nordamerikas flora och Ät de korgblommiga vÀxternas systematik, pÄ vilket omrÄde han var sin tids frÀmste auktoritet. Gray utgav, förutom större handböcker i botanik, Synoptical flora of North America (1878-86), som senare avslutades av Sereno Watson. Det av Gray hopbragta herbariet skÀnktes till Harvard 1864 och Gray Herbarium blev grundstenen för ett av de största herbarierna i vÀrlden. Gray var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien frÄn 1859.
Auktorsnamnet A.Gray kan anvÀndas för Asa Gray i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som lÀnkar till auktorsnamnet.
Verk
[redigera | redigera wikitext]För en bibliografi se Sereno Watson & George Lincoln Goodale, 1889, List of the Writings of Dr. Asa Gray Chronologically Arranged with an Index, Appendix to Vol. XXXVI, American Journal of Science.
Botanik
[redigera | redigera wikitext]- A catalogue of the indigenous flowering and filicoid plants growing within 20 miles of Bridgewater, (Oneida co.) New York (1833), 46th Annual Report of the Regents of the University of the State of New York, Albany. Sid. 57-65.
- North American Gramineae and Cyperaceae, del 1 (1834), del 2 (1835), J. Post, New York.[21]
- A Monograph of the North American species of Rhynchospora (1834), Àven reviderad som appendix till John Torrey, Monograph of the North American Cyperaceae (1836), George P. Scott & Co., New York.[22]
- Elements of Botany (1836), G. & C. Carvill, New York.
- A Natural System of Botany (1837), American Book Company.
- A flora of North-America, med John Torrey, vol. 1 (1838-1840), vol. 2 (1841-1843), Wiley & Putnam, New York.
- The Botanical-Text-book (1842) Wiley & Putnam, New York. Tredje upplagan (1850), George P. Putnam, New York.
- A Manual of the Botany of the Northern United States, med mossor och levermossor av William Starling Sullivant (1848). James Munroe & Co, Boston & Cambridge.
- Andra upplagan (1856), George P Putnam & Co. New York, (Charles Darwins exemplar, Darwins anteckningar).
- Tredje upplagan (1859), Ivison & Phinney, New York. Skolupplaga utan mossor och levermossor.
- FjÀrde upplagan (1863), Ivison, Phinney, Blakeman & Co. New York. Skolupplaga (1866).
- Femte upplagan (1867), andra tryckningen med fyra sidor addenda (1868). Ivison, Phinney, Blakeman & Co. New York.
- SjÀtte upplagan (1889), reviderad och utökad av Sereno Watson och John Merle Coulter. Ivison, Blakeman & Co. New York.
- Sjunde upplagan: Gray's New Manual of Botany, redigerad och reviderad av Benjamin Lincoln Robinson och Merritt Lyndon Fernald, (1908), American Book Company, New York.
- Ă ttonde upplagan, Gray's New Manual of Botany, Merritt Lyndon Fernald (1950). American Book Company, New York.
- Genera florĂŠ AmericĂŠ Boreali-orientalis illustrata - The genera of the plants of the United States illustrated from nature, by Isaac Sprague (1849), George P. Putnam, New York.
- Plantae Wrightianae, Texano â Neo-Mexicanae: an account of a collection of plants made by Charles Wright, del I&II (1852â1853), Smithsonian Institution, Washington, D. C.
- First Lessons in Botany and Vegetable Physiology (1857), illustrationer av Isaac Sprague. Ivison & Phinney, New York.
- Botany for young people and common schools. How Plants Grow: A Simple Introduction to Structural Botany, with a Popular Flora (1858), American Book Company, New York.
- Diagnostic characters of new species of phanogamous plants, collected in Japan by Charles Wright, botanist of the TJ. S. North Pacific Exploring Expedition. With observations upon the relations of the Japanese Flora to that of North America, and of other parts of the Northern Temperate Zone (1859), i Memoirs of the American Academy of Arts and Science, new series, VI, sid. 377-452.
- Introduction to Structural and Systematic Botany and Vegetable Physiology (1862), Phinney & Co., New York.
- Gray's School and Field Book of Botany (1868), Ivison, Blakeman & Co., New York. Reviderad upplaga (1887), American Book Company, New York.
- Botany for young people: Part 2, How plants behave (1872), Ivison, Blakeman, Taylor & Co., New York.
- Synoptical Flora of North America (1878-1897)
- Volym 1, del 1 (1895-1897), redigerad av Benjamin Lincoln Robinson. American Book Company, New York.
- Volym 1, del 2 (1884), Ivison, Blakeman, Taylor & Co., New York.
- Volym 2, del 1 (1878), Ivison, Blakeman, Taylor & Co., New York.
- The Gamopetalae, reviderad upplaga av vol. 1 del 2 och vol 2 del 1 (1888), Smithsonian Institution, Washington, DC.
- Gray's Botanical Text-book (1879), American Book Company, New York.
- The Vegetation of the Rocky Mountain Region, and A Comparison With That of Other Parts of the World, med Joseph Dalton Hooker (1881), i Bulletin of the United States Geological and Geographical Survey of the Territories, vol 4, nr 1, sid. 1-77. United States Government Printing Office, Washington, DC.
Evolutionsteori, naturvetenskap och religion
[redigera | redigera wikitext]- Natural selection not inconsistent with natural theology. A Free Examination of Darwins Treatise on the Origin of Species and of its American Reviewers (1861), ThĂŒbner & Co., London.
- Darwiniana: Essays and Reviews Pertaining to Darwinism (1876), Appleton & Co, New York.
- Natural science and religion (1880), Charles Schribner's Sons, New York.
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Jane Loring Gray (ed.), 1893, Letters of Asa Gray, Houghton, Mifflin & Co., Boston. TvÄ delar (del I sid. 1-368, del II sid 369-838).
- Asa Gray 1810-1888 i Howard Atwood Kelly, 1914, Some American medical botanists commemorated in our botanical nomenclature, Troy, New York, sid. 165-177.
- W.G. Farlow, 1889, Biographical Memoir of Asa Gray, upplÀst inför National Academy of Sciences den 17 april 1889.
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Asa-Graytopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â SNAC, SNAC Ark-ID: w62v2hg9, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 1762, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â Brockhaus EnzyklopĂ€die, F.A. Brockhaus, Brockhaus EnzyklopĂ€die-ID: gray-asa, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Find a Grave.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Gray, Asa, American Medical Biographies.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Bloodhound, lĂ€s online, lĂ€st: 17 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Bloodhound, lĂ€s online, lĂ€st: 17 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Bloodhound, lĂ€s online, lĂ€st: 18 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Bloodhound.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 144, lĂ€s online, lĂ€s online och lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â lĂ€s online, www.royalsociety.org.nz .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Melissa Petruzzello, Asa Gray: The Father of American Botany pĂ„ Britannica.com.
- â Asa Gray pĂ„ United States History (u-s-history.com).
- â Enligt Gray "rudimentĂ€r grekiska och latin": Gray (1993) sid. 7-8.
- â Man var tvungen att vara fyllda 21, men Gray hade varit dĂ€r sĂ„ lĂ€nge att ingen frĂ„gade om han var gammal nog. Se Gray (1893) sid 13-14. Farlow skriver februari 1831 (sid. 164).
- â Enligt Farlow, sid. 164, öppnade han en mottagning, vilket blev bĂ„de början och slutet pĂ„ hans medicinska karriĂ€r.
- â Botany i Edinburgh Encyclopaedia vol. IV, sid. 1-349.
- â Gray (1893) sid 13-14.
- â Detta var inte en publikation i vanlig bemĂ€rkelse, utan tvĂ„ uppsĂ€ttningar av torkade vĂ€xter i mycket begrĂ€nsad upplaga med en tillhörande tryckt beskrivning. Deras betydelse ligger i att de innehĂ„ller nybeskrivningar av arter och nykombinationer av namn, vilka har skapat förvirring inom den taxonomiska nomenklaturen (dessutom Ă€r vissa arter inte homogena mellan olika uppsĂ€ttningar, vilket lett till typifieringsproblem). Se Harold William Rickett & Charles Louis Gilly, 1942, Asa Gray's Earliest Botanical Publications (1833-1836), Bulletin of the Torrey Botanical Club 69:6, sid. 461-470 (461-466).
- â H.W. Rickett & C.L. Gilly, 1942, Asa Gray's Earliest Botanical Publications (1833-1836), Bulletin of the Torrey Botanical Club 69:6, sid. 461-470 (466-470).
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Gray, Asa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
|
