Hoppa till innehÄllet

Asa Gray

FrÄn Wikipedia
Asa Gray
Född18 november 1810[1][2][3]
Paris
Död30 januari 1888[1][3][4] (77 Är)
Cambridge, USA
BegravdMount Auburn Cemetery[5]
Medborgare iUSA
Utbildad vidFairfield Academy, medicine doktor, [6]
SysselsÀttningKurator, författare[7], botanisk samlare[8][9][10], universitetslÀrare, botaniker, vetenskaplig samlare[11]
Befattning
Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1874–1888)
ArbetsgivareUnited States Exploring Expedition (1836–1838)
University of Michigan (1838–1840)
Harvard University (1842–)
MakaJane Loring Gray
UtmÀrkelser
UtlÀndsk ledamot av Royal Society (1873)[12]
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[13]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
AAAS Fellow
Namnteckning
Redigera Wikidata

Asa Gray, född den 18 november 1810 i Oneida County, New York, död den 30 januari 1888 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk botaniker som ofta anses vara den viktigaste amerikanske botanikern under 1800-talet och ibland kallas för "den amerikanska botanikens fader".[14][15]

Unga Är och studier

[redigera | redigera wikitext]

Asa Gray föddes i byn ("hamlet") Sanquoit ungefÀr 10 km söder om Utica, som det Àldsta av sedermera Ätta barn till paret Moses Gray (f. 1786) och Roxana Howard Gray (f. 1789), men strax efter Asas födelse flyttade familjen till Paris Furnace (senare omdöpt till Clayville) dÀr fadern satte upp ett litet fÀrgeri (han köpte 1823 en farm för förtjÀnsten frÄn fÀrgeriet). Asa började tidigt i skolan och kunde lÀsa vid tre Ärs Älder. NÀr han var ungefÀr tolv Är gammal skickades han till Clinton Grammar School en och en halv mil hemifrÄn dÀr han studerade klassiska sprÄk[16] och matematik. 1825 började han vid Fairfield Academy i Herkimer County öster om Utica, men han bytte redan hösten 1826 till Fairfield Medical College, varifrÄn han utexaminerades som M.D. vid tjugo Ärs Älder den 25 januari 1831 med en avhandling om gastrit.[17] Under ledigheterna frÄn Fairfield bodde han i Bridgewater i sydÀnden av Oneida County, dÀr han studerade för doktor John Foote Trowbridge. Han blev dock aldrig en praktiserande lÀkare i egentlig mening[18], utan fick 1832 anstÀllning som lÀrare i kemi, geologi, mineralogi och botanik vid Bartlett's High School i Utica.

Den unge botanikern

[redigera | redigera wikitext]
Claytonia caroliniana

Gray blev först intresserad av naturvetenskap, och dÄ av mineralogi, nÀr han studerade för James Hadley, professor i "materia medica" och kemi vid Fairfield Medical College. Botanikintresset vaknade dÄ han 1827 lÀste den 349 sidor lÄnga artikeln[19] i Brewsters Edinburgh Encyclopaedia[20] och dÀrför köpte Amos Eatons Manual of Botany. VÄren dÀrpÄ bestÀmde han sin första vÀxt, en Claytonia caroliniana - den fanns dock inte med i Eatons flora, sÄ den blev felbestÀmd till Claytonia virginica - och dÀrefter bestÀmde han alla vÀxter han kunde komma över och började att samla till ett eget herbarium. NÀr han kom tillbaka till Fairfield pÄ hösten för sina studier kontaktade han Hadley, som hade ett herbarium, vilket Gray studerade intensivt. PÄ Hadleys inrÄdan började Gray brevvÀxla med botanikprofessorn vid Rensselaer School, Lewis Caleb Beck, som var den frÀmste regionale (han bodde i Albany) botanikern och som höll sommarkurser i botanik vid Fairfield. Sommaren 1830 skickades han till New York av Dr. Trowbridge (pÄ vÀgen besökte han Beck i Albany) och han uppsökte John Torreys bostad med ett rekommendationsbrev frÄn Hadley. Torrey var dock i Massachusetts över sommaren, sÄ Gray lÀmnade ett paket med vÀxter som han ville ha hjÀlp att bestÀmma. Till vintern svarade Torrey och det blev början pÄ en vÀnskap och ett samarbete som varade till Torreys död 1873.

1831 upphörde Beck med sina sommarkurser och Hadley erbjöd Gray att hÄlla dem i Becks stÀlle och för de 40 dollar han fick i arvode Äkte han till Niagarafallen, Seneca County och Ithaca. NÀsta sommarledighet, 1832, företog han en ny resa, under vilken han samlade vÀxter, fossil och mineral och under vilken han för första gÄngen trÀffade Torrey (och Àven mötte den amerikanske mykologipionjÀren Lewis David von Schweinitz). 1833 accepterade Gray en inbjudan frÄn Torrey om att bli dennes assistent vid College of Physicians and Surgeons, men anstÀllningen upphörde Äret dÀrpÄ eftersom skolans pengar sinade.

Gray blev professor i botanik vid University of Michigan 1838 och vid Harvard University 1842. Han Àgnade sig sÀrskilt Ät Nordamerikas flora och Ät de korgblommiga vÀxternas systematik, pÄ vilket omrÄde han var sin tids frÀmste auktoritet. Gray utgav, förutom större handböcker i botanik, Synoptical flora of North America (1878-86), som senare avslutades av Sereno Watson. Det av Gray hopbragta herbariet skÀnktes till Harvard 1864 och Gray Herbarium blev grundstenen för ett av de största herbarierna i vÀrlden. Gray var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien frÄn 1859.

Auktorsnamnet A.Gray kan anvÀndas för Asa Gray i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som lÀnkar till auktorsnamnet.

För en bibliografi se Sereno Watson & George Lincoln Goodale, 1889, List of the Writings of Dr. Asa Gray Chronologically Arranged with an Index, Appendix to Vol. XXXVI, American Journal of Science.

Evolutionsteori, naturvetenskap och religion

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Asa-Graytopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w62v2hg9, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 1762, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ Brockhaus EnzyklopĂ€die, F.A. Brockhaus, Brockhaus EnzyklopĂ€die-ID: gray-asa, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Find a Grave.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  6. ↑ Gray, Asa, American Medical Biographies.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. ↑ Bloodhound, lĂ€s online, lĂ€st: 17 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  9. ↑ Bloodhound, lĂ€s online, lĂ€st: 17 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  10. ↑ Bloodhound, lĂ€s online, lĂ€st: 18 oktober 2025.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  11. ↑ Bloodhound.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  12. ↑ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 144, lĂ€s online, lĂ€s online och lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  13. ↑ lĂ€s online, www.royalsociety.org.nz .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  14. ↑ Melissa Petruzzello, Asa Gray: The Father of American Botany pĂ„ Britannica.com.
  15. ↑ Asa Gray pĂ„ United States History (u-s-history.com).
  16. ↑ Enligt Gray "rudimentĂ€r grekiska och latin": Gray (1993) sid. 7-8.
  17. ↑ Man var tvungen att vara fyllda 21, men Gray hade varit dĂ€r sĂ„ lĂ€nge att ingen frĂ„gade om han var gammal nog. Se Gray (1893) sid 13-14. Farlow skriver februari 1831 (sid. 164).
  18. ↑ Enligt Farlow, sid. 164, öppnade han en mottagning, vilket blev bĂ„de början och slutet pĂ„ hans medicinska karriĂ€r.
  19. ↑ Botany i Edinburgh Encyclopaedia vol. IV, sid. 1-349.
  20. ↑ Gray (1893) sid 13-14.
  21. ↑ Detta var inte en publikation i vanlig bemĂ€rkelse, utan tvĂ„ uppsĂ€ttningar av torkade vĂ€xter i mycket begrĂ€nsad upplaga med en tillhörande tryckt beskrivning. Deras betydelse ligger i att de innehĂ„ller nybeskrivningar av arter och nykombinationer av namn, vilka har skapat förvirring inom den taxonomiska nomenklaturen (dessutom Ă€r vissa arter inte homogena mellan olika uppsĂ€ttningar, vilket lett till typifieringsproblem). Se Harold William Rickett & Charles Louis Gilly, 1942, Asa Gray's Earliest Botanical Publications (1833-1836), Bulletin of the Torrey Botanical Club 69:6, sid. 461-470 (461-466).
  22. ↑ H.W. Rickett & C.L. Gilly, 1942, Asa Gray's Earliest Botanical Publications (1833-1836), Bulletin of the Torrey Botanical Club 69:6, sid. 461-470 (466-470).

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]