Ăgg
| Den hÀr artikeln behöver fler eller bÀttre kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2011-02) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |

Ăgg Ă€r samlingsnamnet för Ă€ggcellen hos djur, det vill sĂ€ga den honliga könscellen vid sexuell förökning. Hos dĂ€ggdjur, med undantag för kloakdjur, samt hos vissa levandefödande tandkarpar, groddjur, spindeldjur och broskfiskar sker fosterutvecklingen inuti honans kropp, men hos de flesta andra djur sker denna utanför kroppen, i form av Ă€gglĂ€ggning. Hos fiskar, groddjur och krĂ€ftdjur kallas Ă€ggen rom. Ordet Ă€gg anvĂ€nds bara om Ă€ggceller i djurriket. Motsvarande fortplantningsstrukturer i andra riken kallas sporer eller (hos frövĂ€xter) frön.
Ăgg Ă€r den fortplantningsstruktur dĂ€r fosterutvecklingen sker, och som inte tar emot nĂ€ring frĂ„n modern efter att den blivit fullt utvecklad.
Ăgget bestĂ„r ursprungligen av en enda cell, Ă€ggcellen, som befruktas av en spermie. Undantaget Ă€r partenogenetiska arter, dĂ€r Ă€gget fĂ„r en fullstĂ€ndig genuppsĂ€ttning pĂ„ andra sĂ€tt. Befruktningen kan ske internt i moderns kropp eller externt i omgivande vatten. I de flesta djurgrupper har Ă€gget nĂ„gon form av yttre hinna eller skal och gula vid sidan om sjĂ€lva Ă€ggcellen.
Den relativa mÀngden gula pÄverkar hur celldelningen kan dela upp Àgget. Bara Àgg med lite gula jÀmnt fördelad i Àgget kan genomföra full celldelning; i Àgg med mycket gula kommer fostret att formas pÄ toppen av gulan och först senare omsluta gulan. MÀngden gula och delningsmönstren Àr typiska sÀrdrag för olika djurgrupper. Typen av Àgg avgör hur lÀnge fosterutvecklingen kan fortgÄ och dÀrmed vilka djurgrupper som kommer att ha ett larvstadium och vilka som kommer att ha direkt utveckling.
Djur som lÀgger fria Àgg kallas ÀgglÀggande (ovipari). Vissa djur skiljer ut eller bygger Àggkapslar som skyddar Àggen. Ett annat sÀtt att skydda Àggen Àr att ruva dem inne i kroppen (ovovivipari). FrÄn den strategin har levandefödsel (vivipari) utvecklats i mÄnga grupper.
I dagligt tal anvĂ€nds ordet ââĂ€ggââ huvudsakligen om fĂ„gelĂ€gg frĂ„n tamhöns som anvĂ€nds som mat. Men Ă€gg frĂ„n andra fĂ„glar och frĂ„n fisk Ă€r ocksĂ„ en viktig matkĂ€lla, bĂ„de för mĂ€nniskor och för mĂ„nga djur. Ăgg Ă€r ocksĂ„ en ofta anvĂ€nd symbol för skapelse och Ă„terfödelse, i kristendomen sĂ€rskilt som pĂ„skĂ€gg.
MĂ€nniskan
[redigera | redigera wikitext]Kvinnor har vid födseln ungefÀr 400 000 Àggceller i Àggstockarna. I samband med pubertetens intrÀde sÄ minskar antalet till cirka 8 000. Av dessa kommer endast runt 400 Àggceller att mogna under kvinnans fertila period, vilket i snitt Àr en Àggcell var 28:e dag, som om befruktning inte sker stöts ut ur kroppen under menstruationen.
FÄglar
[redigera | redigera wikitext]
1. Kalkskal
2. Yttre skalhinna
3. Inre skalhinna
4. Ăggsnodd
5. Tunn vita
6. Tjock vita
7. Gulmembran
8. Latebra, primÀrgula
9. Groddskiva inklusive pÄse
10. Mörk gula
11. Ljus gula
12. Tunn vita
13. Ăggsnodd
14. LuftblÄsa som bildas mellan skalmembranen
15. Kutikula (skyddande hinna över skalet)
Alla fÄglar lÀgger Àgg. Omedelbart efter att Àgget befruktats inne i fÄgelhonans kropp, börjar fostret utvecklas. Fosterutvecklingen krÀver en hög och jÀmn temperatur och sedan Àgget Àr vÀrpt tillförs denna vÀrme ofta av bÄda förÀldrarna genom ruvning. Merparten av vÀrldens alla fÄglar ruvar Àggen under en temperatur av ungefÀr 37 °C.[1]
De flesta fÄglar lÀgger flera Àgg, vanligtvis ett om dagen. Bland vissa fÄgelarter avstannar Àggens utveckling till alla Àgg har lagts. DÄ börjar honan ruva och Àggens utveckling fortsÀtter. PÄ detta sÀtt kommer ungarna att klÀckas samtidigt.
Det finns dock undantag, som bland annat pingvinen som lÀgger ett Àgg Ät gÄngen. DÀr turas hanen och honan om att bÀra Àgget som pingvinen ofta lÀgger pÄ fötterna för att sedan balansera det och hÄlla vÀrmen och skydda det med sin fjÀderdrÀkt mot kylan.
Varför fÄglar lÀgger Àgg
[redigera | redigera wikitext]Orsaken till att fÄglar lÀgger Àgg, ett och ett efter varandra, som ruvas och utvecklas utanför kroppen, istÀllet för att som dÀggdjuren föda levande ungar Àr fortfarande inte helt klarlagd.[1] LÀnge framhölls teorin att det berodde pÄ att vikten av att ha foster som utvecklades inne i fÄgelkroppen skulle utgöra en för stor tyngd och inverka negativt pÄ fÄgelns flygförmÄga. Denna teori motsÀgs av flera fenomen. Exempelvis har inga flygoförmögna fÄglar utvecklats mot att föda levande ungar. Fladdermöss föder levande ungar som kan vÀga upp emot 40 % av honans kroppsvikt, medan fÄgelÀggen i snitt utgör 12 % av honans vikt. Vissa fÄglar ökar sin kroppsvikt med nÀstan 50 % inför flytten, vilket visar att fÄglar klarar av en mycket större vikt Àn den genomsnittliga kroppsvikten.[1]
En annan teori utgÄr ifrÄn att det hos fÄglar Àr honans Z-kromosom som avgör könet pÄ ungen och att det hÄrda Àggskalet, och utvecklingen utanför honans kropp skulle skydda haneembryot emot kvinnliga hormoner.[1]
En annan teori handlar om kroppstemperatur: de flesta fÄglar har en normal kroppstemperatur pÄ 41 °C men undersökningar har visat att embryot utvecklas för fort vid denna temperatur vilket resulterar i att embryot dör. DÄ fÄglar istÀllet ruvar Àggen utanför kroppen kan Àgget hÄllas vid en temperatur av ungefÀr 37 °C vilket gör att embryot utvecklas i korrekt hastighet.[1]
FÄgelÀggets anatomi
[redigera | redigera wikitext]Ăggskalet bestĂ„r i huvudsak av kalcium och Ă€r fullt av mikroskopiskt smĂ„ porer, vilka olika slags gaser kan passera igenom. Skalet pĂ„ ett hönsĂ€gg har ungefĂ€r 10 000 porer, vardera med en diameter pĂ„ 0,017 millimeter. Ăgget innehĂ„ller alla bestĂ„ndsdelar som fostret behöver för att utvecklas, förutom syre. Syrgasen tar sig in via Ă€ggskalets porer genom diffusion, eftersom koncentrationen av syrgas Ă€r lĂ€gre inne i Ă€gget Ă€n utanför, som ett resultat av att fostret förbrukar gasen. (JĂ€mför med osmos.) Den koldioxid och vattenĂ„nga som fostret producerar tar sig ut ur Ă€gget pĂ„ samma sĂ€tt. Under de 20-21 dagar som ett hönsĂ€gg ruvas tar det upp cirka 6 liter syrgas, avger 4,5 liter koldioxid och 11 liter vattenĂ„nga.
Ăggvitan innehĂ„ller 90 % vatten och 10 % rent Ă€ggviteĂ€mne, alltsĂ„ protein. Vitan Ă€r olika tjock i olika delar av Ă€gget. Den Ă€r tjockast i Ă€ggsnoddarna, som hjĂ€lper till att hĂ„lla gulan pĂ„ plats. Det Ă€r i vitan som fostret utvecklas och nĂ€ringen fĂ„r fostret ifrĂ„n gulan som fungerar som moderkaka.
Det vanligaste Àr att Àgget har en pÀronform men de kan ocksÄ vara nÀstan helt sfÀriska. Sillgrisslans Àgg Àr extremt koniskt format, vilket hindrar Àgget att rulla ned frÄn klipphyllan dÀr förÀldrarna ruvar. Vanligtvis Àr Àggen vita hos fÄglar som ruvar i hÄl eller överbyggda bon, medan arter som lÀgger Àgg direkt pÄ marken eller i öppna bon har flÀckiga eller mörkare Àgg, ofta i olivgrönt, grÄtt och brunt. VÀrldens största fÄgelÀgg lÀggs av strutsen medan det största Àgget i förhÄllande till honans kroppsvikt lÀggs av en av kivierna. DÀr vÀger Àgget cirka en fjÀrdedel av honans kroppsvikt. VÀrldens minsta fÄgelÀgg lÀggs av fekolibrin (Mellisuga minima), som lever pÄ Jamaica och tvÄ nÀrliggande öar. De tvÄ minsta Àgg som dokumenterats, av denna art, var mindre Àn 10 mm lÄnga och vÀgde endast 0,365 respektive 0,375 gram. VÀrldens tvÄ största individuella fÄgelÀgg som man kÀnner till hÀrstammar ifrÄn struts (Struthio camelus), och bÄda Àr dokumenterade ifrÄn BorlÀnge i Sverige. Den 20 september 2006 lades dÀr ett strutsÀgg pÄ 2,519 kg, vilket motsvarar ungefÀr 42 normalstora hönsÀgg,[2] och den 17 maj 2008 lades ett som var Ànnu större.[3]
AnvÀndning av mÀnniskor
[redigera | redigera wikitext]
Ăgg frĂ„n fĂ„glar, sĂ€rskilt höns, betraktas som ett nyttigt livsmedel.[4] Ăggvita utgör tvĂ„ tredjedelar av massan hos ett hönsĂ€gg och innehĂ„ller mycket protein. Det förekommer ocksĂ„ att man Ă€ter Ă€gg frĂ„n fisk och skaldjur. Till de vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning och stekning. HönsĂ€gg anvĂ€nds Ă€ven vid tillverkning av Ă€ggoljetempera.
I januari 2006 fanns förfalskade Àgg till salu i tre kinesiska stÀder. Dessa innehöll Àmnen som kan orsaka demens.[5][6]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 Birkhead, Tim (2008) The Wisdom of Birds, Bloomsbury, New York, sid: 67-69, ISBN 978-1-59691-541-1
- â âExpressen: VĂ€rldens största Ă€gg har lagts â i BorlĂ€ngeâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070223143249/http://expressen.se/index.jsp?d=10. LĂ€st 25 februari 2007.
- â Guinness World Records 2010. Bonnier Fakta. 2009. sid. 8, 10. ISBN 978-91-7424-033-7
- â âLivsmedelsverketâ. www.livsmedelsverket.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200330005331/https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/kott-kyckling-och-agg/agg-mycket-naring-i-praktisk-forpackning. LĂ€st 4 februari 2020.
- â Brittiska dokumentĂ€ren Fejkindustrins baksida frĂ„n 2008.
- â Kinas konstgjorda mat uppmĂ€rksammas i Sydkorea Arkiverad 12 januari 2012 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. publicerat i Epoch Times, september 2007
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Svenska Ăgg â Svenska Ă€ggnĂ€ringens branschorganisation.
- KronĂ€gg â Ăggvetande
- Zoofysiologi â Hur kan kycklingen andas inne i sitt Ă€gg?
Wiktionary har ett uppslag om Àgg.